|
|
|
|
|
– Vi slickar inte arslen
Karolina Lundgren är stenhård. Det hon säger om skivbolagsfester där viktiga kontakter ska knytas talar sitt tydliga språk: – Det är branschen som ska slicka oss i arslet.  72 i puls. Kommentar?– Ganska högt för att vara mig. Jag har nog inte gjort mina andningsövningar ordentligt. Vad gör man i Karlskoga förutom att starta ett band som heter Loudean?– Har ingen aning. Jobbar på fabrik, spelar fotboll. Idrottar du själv?– Inte nu. Förut var jag en jävel på handboll, men det kan man ju inte leva på. Var du en notorisk skivsamlare när du var yngre?– Nä, jag har aldrig varit sån. Min bror (som också lirar i Loudean) är en riktig skivnarkoman. Så jag lyssnade på hans skivor när jag växte upp. Sen flyttade jag ihop med en kille som var likadan. Jag har aldrig behövt köpa så mycket plattor. Anpassade du din musiksmak efter din ex-pojkvän?– Nej. Skulle aldrig göra något sånt. Dessutom hade han nästan samma skivor som brorsan. Tydligen har Ron Sexsmiths manager visat intresse för att marknadsföra er i USA? – Det är jävligt stort. Men det är något man lärt sig av skivbranschen... ingenting blir klart någon gång. Men det vore inte fel med en fet USA-deal. Du har just flyttat till Stockholm. I en tidigare intervju pratade du om att ni nu kan gå på ”alla löjliga fester där man kan knyta kontakter”. Förklara.– Det är små bjudningar hela tiden. Det är nödvändigt att synas där, man behöver den uppmärksamheten... Får ni slicka mycket arslen på de här ”löjliga festerna”?– Absolut inte. Det är branschen som får slicka oss i arslet (skratt). Någon ny pojkvän på gång?– Nä. Jag har blivit bränd flera gånger nu. Jag har ju just gjort slut på ett ett och halvt år långt förhållande, så jag ligger på latsidan när det gäller kärlek, jag letar inte efter det. Men man vill ju hinna utforska hela den här mansvärlden innan man slår sig till ro. Den mansdominerade världen...– Ja, tyvärr. Men det ska vi ändra på. Hur då?– Det får ni se... jag kan ju inte avslöja det i förväg.
|
|
