|
|
|
|
|
Regeringen blev varnad för fiasko
Redan för en månad sedan fick Göran Perssons stab reda på att viktiga delar av Sydafrikasatsningen riskerade att bli en flopp. Aftonbladet kan i dag publicera dokumentet där utrikesdepartementet slår larm om de allvarliga bristerna i planeringen: ”För att inte i detta känsliga skede äventyra genomförandet av satsningen, krävs nu att Rikta avsätter erforderliga resurser...” Här är hela historien om den storslagna idén som blev ett miljonfiasko. Den 26 oktober skrev chefen för Sydafrikasekretariatet på UD, Finn Alton, ett brev om det allvarliga läget och riktade en rad krav på den anlitade pr-byrån Rikta. Göran Perssons högra hand, statssekreterare Lars Danielsson, fick en kopia av larmrapporten. Dokumentet var fram till i går hemligstämplat. Det avslöjar att en rad inblandade redan på förhand kände till att kostnaderna hade skenat i väg och att pr-byrån Rikta inte hållit sina löften. Finn Alton förutsåg av allt att döma de kommande publikfiaskona och att pr-byrån hade misslyckats med att engagera sydafrikanska medfinansiärer: ”Riktas medverkan vid sponsorinförsäljning har inte varit framgångsrik och på intet sätt motsvarat de intäktsvolymer som Rikta tidigare ställt i utsikt att uppnå.” ”Jag sådde ett litet frö” Idén till den i dag skandalstämplade Sydafrikasatsningen föddes i januari 1998. Sidas generaldirektör Bo Göransson berättar: – Jag sådde ett litet frö. Min idé var att breda kontaktytor skulle skapas för att hjälpa den unga sydafrikanska demokratin att kunna stå på egna ben när biståndet trappas ned. Bo Göransson tog först kontakt med dåvarande biståndsminister Pierre Schori och sedan statsminister Göran Persson. Idén föll i god jord och senare under våren lanserade Persson idén som sin egen när han höll ett tal för Sidas personal. När Pierre Schori den 27 maj i år därför lyfte ut 25 miljoner ur Sidas biståndsbudget skrev han: ”Statsministern har tagit initiativ till en bred satsning på Sydafrika under 1999.” En som snabbt kom att knytas till projektet var evenemangsarrangören Magnus Eriksson. Han hade en bakgrund kantad av konkurser, sammanlagt åtta stycken under 1990-talet. Det bildades ett speciellt Sydafrikasekretariat och chefen Finn Alton skrev i en promemoria den 24 januari i år om upplägget med de svenska artisterna: ”Konceptet har föreslagits av producenten Magnus Eriksson.” Magnus Eriksson åtnjöt högsta förtroende och fick ett rekommendationsbrev av David Abresparr på UD:s Sydafrikasekretariat. Brevet skulle användas för att underlätta Magnus Erikssons kontakter i Sydafrika. Den 18 januari träffades representanter för näringslivet och kulturlivet i Rosenbad för att dra i gång riktlinjer för projektet. Trodde på storpublik Chefen för kulturhuset i Stockholm, Christina Björk, föreslog att jättekonserter med svenska artister skulle arrangeras utomhus i Soweto. – Ja, jag tyckte man skulle göra något som når en väldigt stor grupp människor, säger hon. Christina Björk berättar att hon har mycket goda kontakter i Sydafrika och hade sett fram emot en publikrusning: – Vi föreslog olika arrangörer som vi kände till, men det var UD som bestämde vilken. Till lördagens konsert med bland annat Dr Alban, som hade arrangerats av Magnus Eriksson, kom sammanlagt tre personer, varav två var svenska turister. – Det är förfärligt. Men det var tydligen fotboll samtidigt och det är väldigt synd att man inte har kollat sånt, säger Christina Björk. Den 19 mars i år skrev UD:s Finn Alton ett konsultavtal med pr-byrån Rikta. De fick uppdraget att utarbeta en strategi för hela Sydafrikasatsningen. Ljumt intresse på plats Två dagar senare satt Mikael Albinson och Carolina Lindhe från pr-byrån på flyget till Sydafrika. De bodde först tre nätter på Park Hyatt i Johannesburg och sedan en natt på Inn With A View i Kapstaden. UD fakturerades 11 812 för de fyra hotellnätterna och 250 000 kronor för ”kommunikationsstrategi enligt avtal”. Rikta kunde tidigt konstatera att intresset för den svenska satsningen var mycket ljum i Sydafrika: ”Sverige har ju alltid stöttat oss, det här är väl inget nytt” var inställningen. Den 14 juni tecknades ett slutligt avtal mellan utrikesdepartementet och pr-byrån Rikta. Två veckor senare betalade UD ut 2 504 650 kronor i ”konsultarvode”. I mitten av juli fick Rikta ytterligare ut 1 250 000 kronor för olika konsert- och artistevenemang. Den 14 september ansåg sig UD tvunget att skriva ett tilläggsavtal med Riktas Mikael Albinson. Totalkostnaderna för de publika evenemangen beräknades nu till närmare 15 miljoner kronor. I avtalet försäkrade Albinson för Riktas del att UD enbart skulle behöva stå för 2 269 000 kronor, resten skulle finansieras med publikintäkter och av sponsorer. – Avtalet var långt utanför Mikael Albinsons befogenheter, Rikta jobbar inte ens med sådana artistevenemang, säger Riktas pressansvarige Pär Henriksson. Albinson fråntogs i tisdags alla sina arbetsuppgifter och i natt kontrollerade Rikta alla kontrakt som Albinson tecknat med UD. Miljonerna rullar iväg Rikta tar samtidigt avstånd ifrån konsertarrangören Magnus Erikssons: – Nej, han var redan med i det här när vi kom in. Vi ärvde honom från UD så att säga, säger Pär Henriksson. Den 26 oktober skrev UD:s Finn Alton sitt brev där han förklarade sitt bristande förtroende för Mikael Albinson på Rikta. Dagen efter betalade UD ut 2 750 000 kronor till Rikta för ”informationsstrategi”. Den 8 november betalade UD ytterligare 5 000 000 till Riktas postgirokonto för ”Förskott sydafrikasatsningen”. Den 17 november betalades också gaget för hyllningskonserten för Abba med bland andra Tommy Körberg. Pengarna, 875 000, betalades ut via pr-byrån Rikta. I förrgår tvingades UD att lämna garantier för ytterligare 6 000 000 kronor på grund av uteblivna publikintäkter. I dag vet ingen hur stor slutnotan blir. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
PERSSON HÅLLER MINEN Onsdagen började även den dystert för statsminister Göran Persson med en kritisk artikel i Sydafrikas största morgontidning. Det var inte förrän Göran Persson och hustrun Annika på eftermiddagen mötte en leende och glad Nelson Mandela som stämningen lättade. Aftonbladet berättar i dag historien om hur den storslagna Sydafrikasatsningen blev ett fiasko.