Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TORSDAG 4 NOVEMBER 1999
 

10 ÅR EFTER MUREN
”Det var bättre på Ceausescus tid”
På den rumänska landsbygden är häst och vagn fortfarande nästan ett lika vanligt färdmedel som bil.
  Vägarna är lika usla som för tio år sedan.
  Av de förväntade utländska investeringarna har det inte blivit mycket.
På sin resa genom de forna öststaterna kommer Aftonbladets Wolfgang Hansson och Urban Andersson i dag till Rumänien.
  Ett land i djupare elände än för tio år sedan.


REVOLTENS FÖRLORARE En handikappad pojke försöker tigga ihop pengar bland avgaserna och buller i Bukarest. I bakgrunden: den före detta diktatorn Ceausescus väldiga palats.
Tiggande barn möter Aftonbladets reportageteam i Bukarest. När trafikljusen stoppar bilarna är de snabbt framme med en utsträckt hand och bedjande röst.
Hyllorna gapar tomma i den statliga butiken i byn Prunisor. – Våra priser är för höga, säger Constanta Plesuvu. Det är billigare i privata butiker. Men vi får inte sänka priset.
I dag är rumänerna fattigare än före den blodiga revolutionen
BUKAREST-
TIMISOARA. För tio år sedan möttes vi av glädje, hopp och enorma förväntningar.
  I dag reser vi igenom ett land förlamat av depression. Oförmöget att resa sig.
  Budskapet från Mihai Trandafir och andra vi möter på gatan är lika enstämmigt som skrämmande.
  – Det var bättre på Ceausescus tid.
   Inte så att de egentligen vill ha diktaturen tillbaka. Omdömet är ett
utryck för den enorma besvikelse de känner över att revolutionen inte gav dem ett bättre liv.
  Varje gång vi stannar för rött ljus sticks smutsiga barnhänder in genom bilfönstret, åtföljt av en vädjande röst. Det känns som att besöka ett land i tredje världen.
  Majoriteten av rumänerna har sämre levnadsstandard i dag än under kommunistdiktaturen. Landet har negativ tillväxt. Lönerna har visserligen ökat men priserna har skjutit i höjden många gånger mer.

”Vi har inga pengar”
  Eller som Mihai uttrycker det:
– Under Ceausescu hade vi gott om pengar att handla för men det fanns inga varor i butikerna. Nu är butikshyllorna fulla av prylar men vi har inga pengar att handla för.

Vi var så glada när Ceausescu störtades. Vi förväntade oss frihet och en stor lycka. Det varade bara en kort stund
   Hemma hos familjen Trandafir har inte mycket ändrats sedan revolutionen. Möblerna är desamma, bara ännu mer slitna.
  – Vi har inte råd att köpa några nya.
  Mihai, 70, lever på den magra pensionen, 400 kronor i månaden. Hustrun har också pension men drygar ut den med extrajobb som sekreterare några dagar i veckan.
  – Vi var så glada när Ceausescu störtades. Vi förväntade oss frihet och en stor lycka. Det varade bara en kort stund. Snart insåg vi att friheten är värdelös om man inte har råd att leva.
  På gatan nedanför deras lilla tvårummare är jag tvungen att hålla för näsan. Stanken från några veckor gamla sopor är outhärdlig.
  – Dom hämtar dom bara ibland. Det är smutsigt överallt.
  I byn Prunisor halvvägs till Timisoara träffar vi 26-årige Viorel Ciolacu. Han fullkomligt fräser av missnöje.
  – De unga har inga möjligheter, säger han. Jag har gått arbetslös länge och hankar mig fram som dagjobbare inom jordbruket. Ibland behöver nån mig, ibland inte.

Diktatorn Ceausescu avrättades efter en summarisk rättegång 1989.
Fler hästar än bilar
  
Det räcker att titta på de trasiga, smutsiga byxorna och slitna platsskorna för att förstå att Viorel tillhör revolutionens många förlorare.
  – Det är värre att inte kunna leva på sin lön än att inte ha yttrandefrihet, konstaterar han.
  På vägen hit körde vi om fler ekipage med häst och vagn än bilar.
Hur har det kunnat gå så illa? Varför har en fri marknadsekonomi inte klarat av att föda sitt folk bättre än en utdömd kommunistdiktatur? Jag ser fyra huvudskäl.
1. En total brist på kunskap om hur demokrati och kapitalism fungerar
  Hur gör man egna företagare av människor som aldrig fått fatta ett självständigt beslut i hela sitt liv? Att starta eget är dessutom mycket krångligt. De som tog över landet hade inte den kompetens som krävdes för att få landets ekonomi på fötter.
2 . Galopperande korruption
  När Rumänien blev fritt stod de utländska företagen på kö för att investera sina pengar. Intresset svalnade snabbt när de insåg att mutor var enda sättet att få någonting gjort. Eller när de bevittnade hur lagstiftningen ändrades varannan månad. Rumänien är det land i Östeuropa som fått lägst andel utländska investeringar, men man har sig själv att skylla.
3 . Misslyckad privatisering
  Bankerna har tills nyligen lämnats helt i statens händer. Följden är att flera av dem gått i konkurs på grund av korruption bland personalen. När statens företag sålts ut har pengarna ofta hamnat i privatpersoners fickor i stället för i statskassan. Fortfarande finns det alltför många statliga företag som drivs vidare trots massiva förluster. Regeringen vågar inte slå igen dem av rädsla för massarbetslöshet och några utländska intressenter finns inte.
4 . Oviljan att göra upp med det förflutna
  Men oklarheterna kring vad som egentligen hände under revolutionen har skapat ett nationellt trauma som lamslagit samhället.
  Eliten under Ceausescuåren sitter fortfarande kvar på maktpositioner. I staten, politiken och de nu privat företagen. I syfte att skydda sina karriärer ägnar de mer kraft åt att mörklägga det förflutna än att skapa tillväxt. I Rumänien är säkerhetstjänstens uppgifter om privatpersoner från kommuniståren fortfarande hemliga. Mellan 20 och 30 procent av den nya säkerhetstjänstens personal arbetade tidigare för det hatade Securitate.

Avrättade diktatorns barn blev syndabockar
Nicu, Valentin och Zoia.
När diktatorsparet Ceausescu var döda riktades vreden i stället mot deras barn.
  Nicu, Valentin och Zoia.
  I dag är en av dem död, en ett fysiskt vrak och den tredje försöker leva ett normalt liv.
   Bara Nicu Ceausescu hade en maktposition som partichef i staden Sibiu. Som sådan ställdes han inför rätta anklagad för att ha beordrat militären att skjuta mot obeväpnade demonstranter.
  I första instans dömdes han till 20 års fängelse för folkmord. Men advokaten Paula Jacob var övertygad om hans oskuld.
  – Det tog två och ett halvt år innan rättvisa skipades och Nicu frikändes, säger hon.
  Nicu hade rykte om sig att vara en playboy. Paula Jacob bekräftar att han gillade partyn och var framgångsrik hos kvinnor.
  – Gymnasten Nadja Comaneci påstår att Nicu våldtog henne men jag har många vittnen som berättar att det i stället var hon som la ut krokar efter Nicu.

Dog i levercancer
  Nicu slapp ur fängelset men dog i stället i levercancer.
  – Tusentals människor kom på hans begravning. Ett bevis på att han trots allt var omtyckt, säger advokaten.
  Ceausescus dotter Zoia och sonen Valentin släpptes ur fängelset redan efter 6–7 månader. Zoia som en bruten kvinna.
  Hon klarar inte längre av sitt arbete som matematiker. Efter en omfattande lungoperation arbetar hon inte alls.

Tidigare artiklar:

  Valentin verkar vara den som klarat sig bäst. Han har fått tillbaka sitt gamla jobb på Institutet för atomfysik och bor i en lägenhet i centrala Bukarest med sin familj.
  – Folk lämnar Zoia och Valentin i fred, säger Paula Jacob. Jag tror de flesta inser att barnen var utan skuld till det politiska systemet deras far skapade. Relationerna mellan Elena och Nicolae och barnen var inte särskilt nära. De ringde inte någon av barnen innan de flydde i helikoptern.

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER