|
|
|
|
|
Margareta Winberg, var är du?
Men föräldraförsäkringen är ju i första hand inte till för föräldrarna utan för barnet, som behöver både mamman och pappan, sa jämställdhetsministern i SvD. Nu väntar jag med spänning på att regering och riksdag ska erkänna nästa befolkningsgrupp som människo- och föräldravärdiga, nämligen de homosexuella. Jag tycker det är helt obegripligt att det inte redan är gjort. Homosexuella får inte adoptera barn, varken utländska eller sin parters biologiska barn. Ensamstående personer har däremot rätt att åka utomlands och adoptera. Kan någon förklara det logiska i detta för mig? Lesbiska kvinnor, med eller utan registrerat partnerskap, har inte rätt till insemination - därför att myndigheterna anser att de älskar en person av ”fel” sort. Ursäkta, men vad fan har samhället med det att göra? Motargumentet brukar vara att man ska tänka på barnen. Tänk, det är just det jag tycker också. Framför allt handlar detta om barns rätt att ha föräldrar som älskar dem. Med moralisternas logik är det bättre att barnen i tredje världen blir kvar på gatan eller på barnhemmen än att de får ett hem hos två kärleksfulla vuxna. Moralisterna brukar hävda att det vore fel att låta barn växa upp hos två personer av samma kön. De skulle få det svårt med sin sexuella identitet och bli retade i skolan. Detta är skitsnack. Det finns inga undersökningar som visar att barn som vuxit upp i homosexuella familjer skulle ha blivit mer retade eller haft svårare uppväxt än barn som vuxit upp i heterosexuella familjer. Barn till homosexuella finns redan, överallt omkring oss. En av mina bästa kompisar har en homosexuell förälder, jag har kollegor som är homosexuella och har barn. En uppskattning som är gjord vid Göteborgs universitet visar att cirka 17 procent av de lesbiska och 10 procent av bögarna har barn. Utifrån detta har man kommit fram till att cirka 40.000 barn i Sverige har minst en homosexuell förälder. Men nu känns det ändå som om någonting är på gång. Jag noterade i helgen till min glädje att en av mina gamla jobbarkompisar, Bodil Sjöström, har skrivit en barnbok om två pappor. Samtidigt kommer en barnbok om två mammor. RFSL har tidigare utgivit boken ”Handbok för homosexuella föräldrar” av Ann-Marie Helmadotter och Ann-Christine Janson, men detta är något annat. Barnen till de homosexuella tar en plats i litteraturen. Det var på tiden. Politikerna har faktiskt också vaknat. Den 4 februari i år tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning i frågan. Dels ska man ta reda på hur de här 40.000 barnen har det, vilket eventuellt stöd de behöver, och om homosexuella som lever i registrerade partnerskap borde få adoptera och få tillgång till assisterad befruktning. Kommittén ska vara klar med sitt arbete senast den 1 januari 2001 När jag kollade på nätet efter de politiska partiers inställning till homosexuella så måste jag erkänna att jag blev lite förvånad. Ungmoderaterna motionerade till förbundsstämman i våras, till exempel, att homosexuella borde få adoptera och räknas in i lagen om hets mot folkgrupp. Motionerna avslogs dock. Susanne Öberg, femte namn på centerns riksdagslista i Västernorrlands län förra valet, tycker också att lagstiftningen om adoption ska likställa homosexuella och heterosexuella. Däremot var folkpartiets ledare Lars Leijonborg negativ i frågan, åtminstone i en partiledarintervju med Sveriges Radios Ekoredaktion den 19 augusti i fjol. Kristdemokraterna vet man däremot var man har. Homosex är onaturligt, synd och skam. Ingen adoption, ingen pardon och ingen tolerans. Mörkret lägger sig över landet. Margareta Winberg, var är du? Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|
