Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
LÖRDAG 26 JUNI 1999
  

Kumlabunkern kan läggas ner

425 BUNKERN BANTAS BORT När Kriminalvårdsstyrelsen tvingas spara 230 miljoner under de närmaste åren försvinner flera av landets anstalter för de allra farligaste brottslingarna, bland annat bunkern på Kumla.
Foto: ÅKE ERICSON
Kriminalvården tvingas spara
De har avtjänat straff på bunkern i Kumla
61
Christer
Pettersson.

61
Clark Olofsson.
61
Lars Tingström.
61
John Ausonius (Lasermannen).
61
Lars-Inge Svartenbrandt.
61
Mats Rimdahl (Maskeradligan).
57
Stig Bergling.
57
Ioan Ursut.
Kumlabunkern hotas av nedläggning.
  Där har de farligaste brottslingarna i Sverige suttit – däribland Clark Olofsson och Lasermannen.
  – På tiden att den läggs ner, säger Ann-Britt Grünewald, kriminalvårdsdebattör och tidigare fängelsechef.
  I Sverige finns tre fängelser med säkerhetsavdelning, så kallad bunker. Mest känd är den omdebatterade Kumlabunkern som byggdes 1971.
  Liknande säkerhetsavdelningar finns även på Tidaholm och Hall.

Hall den enda som blir kvar
  Om det förslag på besparingar som Kriminalvårdsstyrelsen nu lagt fram blir verklighet kommer bara en säkerhetsavdelning att finnas kvar – Hallfängelsets.
  – Jag tror att vi kan garantera säkerheten bland de farligaste fångarna i alla fall. Men vi kommer att tvingas omorganisera, säger Bo Nilsson, jourhavande styrelseman på Kumlaanstalten.

Speciellt stor fritagningsrisk
  I dag finns det totalt 14 platser på landets alla säkerhetsavdelningar. Om förslaget går igenom kommer det bara att finnas sex stycken kvar efter årsskiftet.
  – De här platserna är reserverade speciellt för personer inblandade i organiserad brottslighet. Det handlar om fångar som är särskilt rymningsbenägna eller har stor fritagningsrisk. Var de fångarna nu ska placeras är inte bestämt än, säger Bo Nilsson.
  Många har protesterat mot att de fångar som suttit inspärrade i bunkrarna levt under en längre tid i total isolering – helt avklippta från omvärlden.
  Förre chefen för Österåkeranstalten, Ann-Britt Grünewald, är en av dem som ser fram emot att säkerhetsavdelningarna läggs ner.
  – Det är på tiden. Att förvara långtidsdömda fångar handlar inte bara om säkerhet utan också att de måste ha någon sorts verksamhet som gör tiden uthärdlig för dem. Jag tror att säkerheten på Kumla och Tidaholm är tillräckligt hög i alla fall, säger hon.

”Det blir bara förvaring”
  Under de närmaste åren ska kriminalvården spara 230 miljoner kronor. Bara Kumlaanstalten ska bantas med 20 miljoner.
  – Kriminalvården har sparat in på resurserna under många år och nu börjar vi närma oss märgen och benen. Det blir inte längre en fråga om vård och rehabilitering för fångarna, utan förvaring, säger Bo Nilsson.

joakim.bage@aftonbladet.se


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER