|
|
|
Nioåringen inte ensam: ”Många barn med autism far illa”
SUNDSVALL (TT) Den nioåriga pojken i Sundsvall är inte det enda barnet med autism som far illa.
Många kommuner saknar kompetens och kunskap om att det finns fungerande behandlingsmetoder.
FAKTA: AUTISM
Autism, som i sina lätta former kallas Aspergers syndrom, är ett allvarligt funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad störning av hjärnans funktioner.
Ett barn av 1|000, eller omkring 100 barn per år, föds med autism i Sverige. Fyra barn av 1|000 eller omkring 400 barn per år föds med Aspergers syndrom. De flesta är pojkar.
Ofta förekommer autism tillsammans med andra funktionshinder som förståndshandikapp, epilepsi, syn- och hörselskador.
Aspergers syndrom yttrar sig som begränsad förmåga till socialt umgänge, tvångsmässiga rutiner, motorisk klumpighet, språksvårigheter och svårigheter att kommunicera.
Autism yttrar sig som stora svårigheter när det gäller ömsesidig kontakt, ömsesidig kommunikation och svår begränsning av fantasi, lek, beteenden och intresse.
Förutom autism och Aspergers syndrom ingår även Rett syndrom, atypisk autism och disintegrativ i diagnosgruppen autism och autismliknande tillstånd.
(Källa: Riksföreningen Autism; www.autism.se)
|
Det säger Gunilla Gerland, debattör och författare till tre böcker om autism och Aspergers syndrom. Enligt henne är inlåsning en metod som tas till i kommuner där man saknar tillräcklig kunskap om autism. Barnen kan ha allvarliga funktionshinder och upplevas som störande och besvärliga tillsammans med andra, men det finns metoder som ger barnen bättre livskvalitet.
Fel behandling, eller ingen behandling alls, kan förvärra barnens svårigheter. Förra året vädjade en pappa i Kalmar till regeringen sedan hans 16-årige son med autism och damp slussats mellan 17 institutioner utan att få adekvat hjälp. Under perioder hade pojken systematiskt lagts i spännbälte i upp till fyra, fem dagar.
Fastskruvad inredning
Enligt Gunilla Gerland måste de autistiska barnens situation uppmärksammas. Ofta får de svåra fallen mindre kvalificerad hjälp: -Jag har sett miljöer där man inte bara låst in unga människor utan dessutom låst in dem i rum där inredningen varit fastskruvad. I en sådan miljö har man förverkat barnen deras livskvalité. Det är oursäktligt att inte skaffa sig kunskap om den hjälp som faktiskt finns, säger hon till TT.
För utomstående upplevs barnen ofta som besvärliga. Vårdtyngden för den närmaste familjen blir stor vilket också är bakgrunden till att det finns korttidshem med avlastningsplatser.
Om ett barn har autism märks det normalt i 3-4 års åldern. Efter diagnosen delar kommunen och landstinget på ansvaret för habilitering och adekvat behandling.
Enligt Gunilla Gerland är det ofta här det brister. Det skiljer ofta mellan små och stora kommuner. I mindre kommuner är det färre barn som har autism, vilket i sin tur leder till lägre kunskapsnivå om autism.
Visuell pedagogik
Det arbetssätt som Riksföreningen autism förespråkar är tydliggörande pedagogik. Eftersom autism bland annat yttrar sig som svårigheter att tala och kommunicera innebär metoden att man drar nytta av barnens visuella förmåga, som ofta är stark. Pedagogiken som utvecklats i USA och England handlar om att visualisera instruktioner, rum och tid: -Metoden måste givetvis anpassas för varje barn, men det är en metodik som fungerar. Även barn med svåra handikapp kan få en god livskvalitet, säger hon.
Rolf Lunneborg/TT
 Utrikestelegram
Alla telegram
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
|
|
