Palmeåklagaren Jan Danielsson fick beskedet av Aftonbladet på förmiddagen att en gripen PKK-ledare, Semdin Sakik, erkänt att hans organisation låg bakom mordet på Olof Palme.
  – Vi får se vad uppgifterna innehåller när den svenske diplomatens rapport kommer från Ankara, säger Jan Danielsson.
  Ankaratidningen Sabah uppger att en diplomat från Sveriges ambassad i Turkiet kallats till turkiska UD för att få närmare upplysningar.
  Den svenske ambassadören befinner sig för närvarande i Azerbajdzjan Därför blir det andre ambassadsekreterare Katarina Wislez Berggren som möter Turkiets vice utrikesminister i dag.

”Hemligt möte”   – Jag har tidigare hört talas om att det skulle förekommit ett hemligt möte med PKK-medlemmar i Damaskus, där mordet skulle ha beordrats.
  – Det är svårt att veta vem som ursprungligen ligger bakom dessa uppgifter, säger chefsåklagare Jan Danielsson.
  – Det finns starka indikationer på att den turkiska sidan försöker misskreditera PKK.

Greps i Irak
  Semdin Sakik greps av turkiska soldater i norra Irak för två veckor sen och förhörs nu i staden Diyarbakir.
  Det så kallade PKK-spåret går ut på att den dåvarande högste ledaren för PKK, Abdullah Öcalan, skulle ha fattat agg till Olof Palme och låtit mörda honom.
  Abdullah Öcalan var upprörd över att Sverige lät avhoppade PKK-are få asyl i Sverige. Därför skulle han enligt Semdin Sakik ha förberett mordet på Olof Palme.
  Enligt Semdin Sakik ringde en dag ringde en man kallad "Harun", Palmes blivande mördare, från Stockholm och frågade Abdullah Öcalan om han skulle genomföra ”ett bröllop”. Ja, ska Öcalan ha svarat, ”genomför bröllopet”.
  Efter mordet ska "Harun" ha flytt till Frankrike och försvunnit.
  – Det är egentligen inga nya uppgifter, säger Jan Danielsson. De har tidigare förekommit i utredningen på den tiden PKK-spåret var aktuellt.

PKK var Holmérs huvudspår Att följa PKK-spåret till Olof Palmes mördare var spaningsledaren Hans Holmérs allt överskuggande mål.   PKK hade intresserat polisen redan flera år före mordet. I juni 1984 mördas förre kurdledaren Envar Ata i Uppsala. Den 2 november 1985 mördas en annan f d kurdledare, Cetin Güngör, i Medborgarhuset i Stockholm. I januari 1986 håller PKK-chefen Öcalan ett nyårstal där han jämställer den svenska regeringen med den turkiska. Den 13 och 15 februari 1986, alltså bara några dagar för mordet, avlyssnar Säpo flera telefonsamtal där PKK-arna talar om ett förestående ”bröllop”. En av PKK-ledarna, bosatt utanför Stockholm, får ett samtal från Köln om att ”bröllopet ska bli av”. Den 28 februari 1986 mördas Olof Palme. Den 1 mars ringer PKK:s ledare i Köln till PKK-ledaren i Stockholm och frågar: ”Han har dött, eller hur?”. I mars börjar Säpo systematiskt att bugga PKK-arna. Den 13 maj 1986 börjar Hans Holmér på allvar att rikta in sig på PKK-spåret. Han får besök av en finsk kåkfarare som berättar att han två veckor före mordet levererat två Magnumrevolvrar till en knarkhandlare i Stockholm. Knarkhandlaren är känd PKK-sympatisör. I juni/juli 1986 får Holmér reda på Säpos bandade samtal mellan PKK-ledarna i Köln och Stockholm. Han anser att detta är ett klartecken till PKK i Sverige att mörda Palme. Men åklagarna är skeptiska. Den 17 juli drar Holmér i ett PM upp riktlinjerna för ett stort tillslag mot PKK: ”Operation Alpha”. I augusti presenterar Holmér för regeringen det som kan vara PKK:s motiv för att mörda Palme. I september försämras klimtet mellan Holmér och Palme-åklagarna. Det blir bråk om ”Operation Alpha”, som åklagarna anser vara enbart teorier, utan bevis. Den 20 januari genomförs operationen. 20 personer grips för förhör. Redan samma dag släpps 17 av dem. Holmér anser att åklagarna förstört mordutredninen och polisens arbete.   PKK-spåret har lett ut i ett tomrum.