Söndag 26 april
 
AFTONBLADET GRANSKAR FLYKTINGHANTERINGEN


Terrorn fortsätter
– här är bevisen

Överst till vänster: En ung student Han förhördes med batongslag i nacken efter en demonstration 1994. Nedan till vänster: Lumturije Krasniq. Blödningar i ögonen efter slag i bakhuvudet under ett informationssamtal med polisen. Mittbilden: Ismet Gjocaj. Död 1996. Han kallades till informationssamtal hos serbiska polisen. Hittades ihjälskjuten i skogen samma eftermiddag. Bilden till höger: Ylfete Humolli, 17. Slogs ihjäl av serbisk polis 1990 under en demonstration.


Polisens tortyr ska skrämma andra från att återvända hem

”Man kan inte säga att alla albaner i Kosovo är förföljda.”
  Orden är flyktingminister Pierre Schoris, från den 16 januari i år.
  Då skrev Sverige under ett avtal med Rest-jugoslavien om att återta de 2 800 kosovoalbaner som i dag vistas i Sverige sedan början av 1990-talet.

  Det är ett problem med Pierre Schoris ord.
  Det illustreras bäst av bilderna här intill.
  Vi har fått dem från Rådet för försvar av mänskliga rättigheter och friheter i Pristina.
  I en undanskymd lokal på en bakgård har de sitt kontor.
  Väggarna är täckta av tusen och åter tusen dokumentpärmar. Det är en pedantisk bokföring av serbernas brott mot albanerna i Kosovo.

Informationssamtal – kan betyda tortyr
  De flesta av offren är misshandlade i samband med att de kallats till ”informationssamtal” hos den serbiska polisen.
  Alla som återvänder till Kosovo efter att ha sökt asyl blir kallade till så kallade informationssamtal. En del slutar i misshandel, andra inte.


Ismet Bërdynaj.
  Ismet Bërdynaj arbetar med att samla bilder på offer. Han gör det genom att besöka obduktionssalar och dokumentera terrordåd.
  – Jo, man kan säga att alla albaner i Kosovo är förföljda. Denna terror kan drabba vem som helst, när som helst i Kosovo.
  – Det gäller i synnerhet dem som varit utomlands och sökt asyl. De drar polisens uppmärksamhet till sig, säger Ismet Bërdynaj.

Misshandel – av av taktiska skäl
  Han säger att man kan prata om en taktik.
  Polisen misshandlar särskilt återvändande albaner. Man gör det för att sända signaler till asylländerna.
  – Man får inte glömma bort att serbregimen här inget hellre vill än att de hundratusentals albaner som flytt Kosovo inte kommer tillbaka.
  Om det är en taktik har den fungerat.
  Tyskland försökte under 1996 återföra 3 000 kosovoalbaner på prov.
  När rapporterna om misshandel och våld mot de återvändande blev för många ansåg Tyskland det omöjligt att fortsätta skicka tillbaka kosovoalbaner.
  Detsamma hände Sverige 1994, när busslasterna med deporterade gick som tätast.
  Då skrev UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, en larmrapport om att kosovoalbaner förföljdes av serbisk polis enbart på grund av att de varit asylsökande.
  Avvisningarna stoppades.
  I dag är Sveriges återtagandeavtal verkningslöst.

Schoris ord – som en besvärjelse
  Det anses åter omöjligt att skicka albaner till Kosovo.
  1 000 av de 2 800 kosovoalbanerna i Sverige har beviljats uppehållstillstånd i stället.
  Resten väntar.
  Ismet Bërdynaj ler snett åt Pierre Schoris ord. Han tycker de låter som en besvärjelse, som något man säger för att döva ett samvete.
  – Han borde i stället säga rakt ut att Sverige inte kan, eller inte vill, hjälpa alla som förföljs i Kosovo.
  – Det skulle gå att förstå, och så skulle han åtminstonde inte såra oss.


Kontakta reportern
Jan Helin


Har du synpunkter på vår artikelserie? Vill du komma med tips? Har du själv erfarenheter av Sveriges flyktinghantering? Du är välkommen att faxa eller skicka e-post till reportern Jan Helin.
Fax: 08/562 528 22. E-mail: jan.helin@aftonbladet.se
måndag kan du dessutom ringa Jan Helin på tel 08/600 06 16 klockan 18.00–19.30.



Aftonbladet i morgon:
Flyktingens chans – när medierna griper in.


Läs mer - alla nyhetsartiklar ur dagens Aftonbladet: