Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TISDAG 23 JANUARI 2001
 
 

Text: Yrsa Stenius
Tyck till om Yrsa Stenius kolumn
Läs mer av Yrsa Stenius
Två infallsvinklar för att förstå livet
D epression orsakar hjärtinfarkt hos kvinnor!
En av Stockholms morgontidningar toppade i helgen sin första sida med denna urgamla nyhet.
   Vem har inte hört talas om att just kvinnor har haft en benägenhet att dö i brustet hjärta eller av sorg, i varje fall förr i tiden? Vad skulle det annars vara som får det sargade kvinnohjärtat att stanna om inte infarkt?
   ”Och vintern gick och drivan smalt / och det blev lust och vår / då kom ett bud din fader dött / han dog för ädla sår; jag tänkte då jag vet ej vad / var stundom ängslig stundom glad / Men mor hon grät tre dar och rad / sen blev hon lagd på bår...”, heter det ju i Runebergs ”Soldatgossen”.
  Klockren beskrivning av infarkt på grund av depression eller hur? Publicerad 1848.
  Nu för tiden beskriver vi inte förloppet riktigt så poetiskt. I stället säger vi att de reducerade halterna av signalsubstansen serotonin i den sorgsna kvinnans blod påverkar blodplättarna så att de lättare klumpar ihop sig och bildar proppar. När oturen är framme sätter sig proppen i hjärtats kranskärl och bildar en infarkt, som i värsta fall kan vara så omfattande att hjärtat slås ut helt och hållet.
  Den förbistring mellan två språk som avtecknar sig i Runebergs och den moderna medicinens sätt att uttrycka en mänsklig erfarenhet beror i första hand på skillnaden mellan konstens och vetenskapens infallsvinklar på världen och verkligheten.
  Konstens är humanistisk, utgår ifrån att det mänskliga hos människan är hennes mänskliga själ, medan själens erfarenhet påverkar henne så starkt att kroppen, hjärtat, reagerar exempelvis med att bara lägga av.
  Vetenskapens är organiskt utforskande, människan är en organism precis som amöban och hennes liv är en seriereaktion av organiska processer styrda av biologins lagar.
Båda infallsvinklarna ger sina oundgängliga bidrag till vår förståelse av livet, världen och våra mänskliga villkor. Båda kunskapsområdena måste anlitas av den som vill bygga sig en människosyn som är människan värdig.

D en moderna vetenskapens kartläggning av människans biologiska substans med alla dess intrikata flöden är både spännande och viktig. Ändå finns det, mitt i denna ström av nya uppgifter om vilken vätska som styr vilken sinnesstämning och var någonstans i DNA-spiralen anlaget för att begripa relativitetsteorin sitter, anledning att ställa frågan om vi egentligen blir så mycket klokare av all denna kunskap.
Vi blir kanske kunnigare, men inte klokare i meningen insiktsfullare av att känna till alla dessa detaljer om vad som slår an vilken sträng i det biologiska instrumentet människa om vi inte vet ett dyft om hur den musik är beskaffad som bildar hennes själ: hennes vilja, hennes intentioner, hennes gestaltning av ont och gott, hennes föreställning om alltings mening.
  
Jag har ingen svårighet att ta till mig alla nya kunskaper om signalsubstanser och andra kemiska reaktioner i vår kropp som anses fungera som ett slags ström på/ström av mekanismer i våra känsloreaktioner.
  
N är vi känner de välbekanta symptomen på oro, skräck och försvarsberedskap är det för att adrenalin och andra stresshormoner forsar ut i blodomloppet på oss. Att veta det lär oss ingenting om oss själva om vi inte samtidigt besinnar att denna fors (i normala fall) utlöses av att vi bär på ett medvetande fyllt av erfarenhet som tillåter oss att dra slutsatser och aktivera komplexa känslor och önskningar.
   Då vi ser vår älskade tax rusa ut på vitpudrad, knappt nattgammal is och hjärtat slår som en stångjärnshammare och nackhåren reser sig gäller den väsentliga kunskapen inte vilken kemisk substans som utsöndras i blodet.
   Den väsentliga kunskapen är existentiell och handlar om att vi vet något om isen, förstår faran och därtill att vi älskar taxen – därför rinner adrenalinet till.
   Att kunna allt om hur flödet flödar och hur detta flöde hänger ihop med vad vi känner berättar inget avgörande om vad som kommer först, det själsliga eller det kroppsliga, vad som styr vad i det som är ande och materia inom oss.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER