Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 17 DECEMBER 2000
 
 

Text: Staffan Heimerson
Tyck till om Staffan Heimerssons kolumn
Läs mer av Staffan Heimerson
Ett argument duger – allt annat är strunt
En enda gång under mitt luffande jorden runt har jag hört ett sakligt, befogat argument mot invandrare, flyktinghjälp och vår tids folkvandringar.
   Jag hör det här på Julön, som är en prick i Indiska oceanen och i princip obefolkad. Men tvåtusen kineser, malajer och en handfull vita har tillfälligt slagit sig ner här för att bryta och skeppa ut fosfat.
  Den tropiska ön har geografiskt ett speciellt läge. Den ligger 35 mil söder om Indonesien, bara en halvtimme med flyg från Jakarta. Men ön är ett australiskt protektorat, trots att Australiens nordvästkust ligger flera flygtimmar bort.
  
I alla tider har människor gett sig av för att slippa nyckfulla makthavare, förtryck, arbetslöshet och undernäring. Nu är det till exempel Saddam Husseins Irak som töms på sin företagsamma medelklass. Lyckan och framtiden finns att söka någon annanstans. De tar sig till Indonesien. Där bordar de maskstungna fiskebåtar och sätter kurs sydvart. Når båtflyktingarna Julön har de formellt nått Australien och har chansen att tas emot som legala flyktingar och börja nya, vettiga liv.
  Detta är värt att nämna denna vecka, då FN:s flyktingorgan UNHCR fyller femtio år. Dess uppdrag, när det bildades, var att ta hand om två miljoner människor, som på grund av andra världskriget hade tvingats bryta upp och ge sig ut på vägarna. I dag lever vi i en mera konfliktfri värld. Ändå har UNHCR att hantera 22 miljoner flyktingar.
Inga påbud, inga Schengenavtal, ingen hjärtlöshet från invandrarverk, ingen demonisering av flyktingsmugglare, inga Berlinmurar kommer att hindra människor att försöka lämna sitt elände.
   Just medan jag skriver det här, bläddrar jag i min australiska lokaltidning. Jag finner rubriken: 163 BÅTFLYKTINGAR DRUNKNADE I STORM. Det hände, när deras ranka båtar mötte cyklonen Sam i vattnen mellan Indonesien och Australien. Det bedöms som en banalitet. Den rör bara oönskade flyktingar. Nyheten är bara en enspaltare!
  Det finns en dubbelhet i synen på dessa olyckliga, företagsamma satar. UNHCR försöker behandla flyktingar som människor. Stater, däremot, behandlar dem som fähundar. Det är ingen typiskt svensk egenhet.
  Men varför i himlens namn hindra de moderna folkvandringarna? I land efter land lyder regeringars försvar: ”Vi kan inte låta oss översvämmas av folk från främmande land.”
  Så korkat. Det är inte så, som det heter i invandrings- och flyktingpolitiken att ”människor mår bäst i sina närområden”. De mår bäst där deras chanser är störst. Det är heller inte så att ”med främmande element skapas svårartade problem”. Det är ett sätt för regeringar att ge sitt ”nej” en moralisk legitimering: ”Vi måste skydda oss mot vår egen ondska. Vi människor är ju så taskiga mot invandrare.”
  
Missuppfattning. Det finns facit vad det gäller den moderna tidens folkförflyttningar. I stort sett är vi hyggliga. Europa fungerar som en smältdegel.
Bevis nr 1: Berlin är näst Istanbul och Ankara Turkiets största stad.
Bevis nr 2: Staden Leicester har så stor svart befolkning att en prognos visar att redan om tio år är de svarta i majoritet.
Bevis nr 3: I Silicon Valley görs 35 procent av IT-industrins nyetableringar av invandrade indier.
Bevis nr 4: Den australiska staden Melbourne är näst Aten och Saloniki grekers största boplats.
  Alla argument mot invandrare och flyktingar är skitsnack. Utom det argument jag hörde här på Julön. Jag hade efter några dagar här blivit god vän med en pratsam kvinna vid namn Wendy. Hon talade om de irakiska och afghanska båtflyktingar som driver i land:
  ”Vi kan inte ha det så ... Nej, det är inte så att de är utlänningar. Men se dig runt. Det finns bara två speceriaffärer på ön. Fraktbåtarna med mat kommer från fastlandet. Oregelbundet och sällan. Leveranserna är beräknade att räcka till oss på ön.” Wendy gjorde en konstpaus: ”Och så driver det i land några hundra båtflyktingar. Du förstår vad som händer?! De äter oss ur huset.”
Jag förstod. Men allt annat invandrarfientligt snack är obegripligt.
Staffan Heimerson


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER