|
Vems sida står ni
Om detta må du inte berätta, anser statsminister Göran Persson, som vägrat att beteckna de israeliska dödsskjutningarna som övervåld. Följaktligen har Sverige också vägrat att i FN:s generalförsamling rösta för den resolution som fördömde dödandet. Denna extrema hållning är en nyhet i svensk utrikespolitik. Starkast stöd för den nya politiken har Göran Persson, föga överraskande, på de stockholmska morgontidningarnas ledarsidor. I vår malligaste morgontidning skrev en av kolumnisterna häromdagen att palestinierna återanvände de döda barnen i propagandan. Ordvalet är som synes hämtat från avfallshanteringen. Den bakomliggande tankegången är förvisso att det inte är israelernas fel att de dödar ungdomar som kastar sten eller skjuter med slangbella eller viftar med flaggor. Ty dessa ungdomar har bara använts av sina föräldrar en första gång så att föräldrarna kan beskylla Israel för att döda barn. Därefter återanvänds liken som det mänskliga avfall de är. Denna tankegång förmedlades redan i början av den senaste vågen av protester och demonstrationer. Även Aftonbladet publicerade denna förklaring. Hennes Majestät Silvia anslöt sig i ett tal inför en FN-församling. Indignationen över att palestinska barn och ungdomar låter sig skjutas, nej närmast begår självmord i propagandasyfte, är förstås konstlad. Så förbannade på dödsoffren är inte skribenterna i stockholmsk morgonpress eller Göran Persson eller Hennes Majestät. De bara vill tala om annat och förbi konfliktens kärna, liksom folkpartiets ungdomsförbund när de fördömde SSU för att ha deltagit i en antisemitisk protestaktion i Göteborg.
Göran Persson har som bekant och med kraft återinfört den minst sagt förenklade tankegång som går ut på att frågan om det ockuperade palestinska folkets rättigheter kan avhandlas helst och bäst på konferenser om nazismens förintelseläger. Därmed omöjliggörs all diskussion om dagens förhållanden i Israel och därmed blir halvannat hundratal dödsskjutna palestinska ungdomar en bagatell. Det finns förvisso en stark politisk minoritet i Israel som är religiöst fundamentalistisk fullt i klass med vad som förekommer i vissa diktatoriska muslimska länder och inom denna minoritet i Israel diskuterar man just nu att stängsla in alla små palestinska enklaver som stora hönsburar och sätta militär bevakning utanför. Det är att gå längre mot en apartheid-stat än Sydafrika någonsin gjorde. För närvarande står alltså Sverige på de extrema israeliska fundamentalisternas sida. Så vem av oss är det nu som är extremistisk, eller ensidig, som är morgonpressens senaste favoritord i sammanhanget?Gör följande tankeexperiment. Föreställ er att ni är israeler, det är inte så svårt, de är mycket lika oss i det mesta. Föreställ er att ni tillhör den majoritet som vill ha slut på krig och ockupation och som vill att man fortast möjligt får igång den palestinska staten och som är hjärtligt trött på allt snack från fundamentalister om att det är Guds vilja att kriget skall fortsätta i evighet. Vad skulle ni då anse om björntjänster från en nordeuropeisk statsminister eller europeisk press som beskrev dödsskjutningar, det ni själva ständigt protesterar mot, som blott halvt beklagliga bagateller? Detta kan inte vara så svårt att föreställa sig, utom möjligen för ett fåtal extremister som Göran Persson. Så, vems sida står ni på, egentligen? Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|