  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Jag ser att nynazisterna i Tyskland kallar sin ungdomsorgantisation för Viking Jugend. Det beror förstås på att organisationen Hitlerjugend sedan länge och av kända skäl är förbjuden i Tyskland. Men än en gång påminns vi alltså om hur viktig denna vikingadyrkan är för nynazisterna. Desto större skäl att upprepa beskrivningen av hur vikingalegenden uppstod och att det egentligen bara rör sig om romantiska påhitt snarare än historia. Sedan jag senast berörde ämnet har jag inte bara fått ursinniga anonyma brev utan också en del bra tips. Ungefär så här ligger det till. När Sverige i sitt antagligen sista krig med Ryssland, förlorade hela Finland år 1809, gällde det, med diktarens ord att ”inom Sveriges gränser vinna Finland åter”. Det betyder hitta på uppmorskande historier om vårt ståtliga folk och historia, ett gammalt trick i kristider. Sådan historia tillverkas just nu i de centralasiatiska nya länderna, där exempelvis Uzbekistan håller på att förvandla sig till Timur Lenks mongoliska folk, fastän uzbekerna är turkar. Vid tiden för Sveriges förlust av Finland fanns ingen ”vikingatid” i vår historieskrivning. Den period som avses var bara yngre järnåldern. Och ordet ”viking” var knappast känt och hade bara använts i poesi en gång av Erik Gustaf Geijer, som i en niddikt om Lord Nelson hade beskrivit denne som ”viking”. Ordet betydde nämligen skurk, sjörövare, niding, rövare. Men de revanschistiska intellektuella slöt sig år 1811 samman i en förening för dyrkan av det storståtliga förflutna som kallades Götiska förbundet. Och i föreningens första tidskriftsnummer skrev Geijer nu en dikt som skulle bli mycket berömd. Den heter ”Vikingen” och framställer en fornnordisk hjältetyp ungefär som vi föreställer oss den i dag. Esaias Tegnér blev också götisist och skrev omsider ”Fritjofs saga” som än i dag plågar svenska skolbarn. Konstnärer kallades in under fanorna och började måla bilder av dessa ”vikingar”, ty nu förändrade man ordets innebörd till att betyda hjälte, stor kämpe och så vidare. I konstnärernas fantasi uppstod dessa ”vikingars” utseende och snart var legendskapandet en hel industri. Vid senare delen av 1800-talet kom man på att slutet av yngre järnåldern var en så viktig period att den måste ha ett eget namn – vikingatiden. Och i dag har denna propagandamyt satt sig så djupt att vi väl närmast uppfattar alla människor som levde i Skandinavien under yngre järnåldern som ”vikingar”. Många begåvade text- och bildkonstnärer samverkade alltså för att göra denna saga framgångsrik. Det blev till och med internationellt mode, först och främst i Tyskland. Richard Wagner tände onekligen på idén och gjorde kolossalopera av den och för Adolf Hitler blev dessa germanska propagandasagor som bekant avgörande för hela hans världsbild. Allt bara för att vi förlorade Finland 1809 och för att lättköpta intelllektuella uppfann ett storstilat förflutet som tröst, ”att vinna Finland inom Sveriges gränser åter”. De konstnärer som uppfann vikingautseendet under första hälften av 1800-talet hade alltså ingen som helst aning om hur människor i Skandinavien såg ut under den yngre järnåldern. Förmodligen hade de lika lite någon aning om att de nu skapade ett ”ariskt” ideal med den storvuxne krigaren, oändligt modig och framåt med de blonda hårsvallet, så som nazisterna föredrar att se våra förfäder. Så om vikingpåhitten från början var barnsligt oskyldiga, så har de med åren fått en förfärlig innebörd. För Sveriges ursprung är ju inte att söka i yngre järnåldern, utan flera hundra år senare, under medeltiden, när massinvandringen förde så många nya kunskaper och idéer upp till våra breddgrader att vi kunde komma till som nation och stat.Den som ser det svenska ursprunget i ”vikingatiden” är alltså antingen lurad och oskyldig eller också mer än villigt lurad och alls icke så oskyldig. Men så starkt lever denna gamla krigspropaganda kvar att svenskarna hör till de få nationer i Europa där det egna ursprunget är insvept i sagodunkel och okunskap. 
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
