Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 27 AUGUSTI 2000
 
 

Text: Staffan Heimerson
Tyck till om Staffan Heimerssons kolumn
Läs mer av Staffan Heimerson
Män i kvinnokläder – det är kultur det
Det är fritt att ha åsikter om det är kul eller inte, att män klär sig i klänning och nätstrumpor, svassar i behå, bär skor med stilettklackar och sätter på sig läppstift, lösögonfransar och blonderad peruk.
  Men ni ska veta att i OS-landet Australien är crossdressing en del av den folkliga kulturen. Att spela dragqueen är för aussien vad kräftskiva, dragspel och Åsa-Nisse är för svensken.
   Därför är det inte konstigt att i olympiadens avslutningsparad ska fyrtio dragqueens dansa fram. ”Crossdressing”, skrev häromdagen Australiens ledande konstkritiker, ”är en del av den manlige australierns uppträdande.”
  Hoppsan! Vi som trodde att aussiens framtoning var solrynkor, en Foster i näven, en akubrahatt och R M Williams-boots. Så macho att en Marlboro Man tappar hakan. (Vi har alla sett ”Crocodile Dundee” och betraktat den som en dokumentärfilm.)
  Men för australier ligger något oemotståndligt lustigt i att klä sig i kvinnokläder.
  Det sker varje vecka i tv-utbudets mest maskulina program, ”The Footy Show”, ett idrottsmagasin kring nationalsporten rugby. Spelets stjärnor är gäster.
  De pratar minnen, diskuterar taktik – och klär varje vecka ut sig i kvinnokläder.
Landets ledande komiker, den heterosexuella, gifte Barry Humphries, har byggt sin internationella framgång på att som låtsas-transvestit vara Dame Edna.
  
Unga män i hård kommendering som ubåtsbesättning drar på sig behå och trosor med spets och stollar sig på ubåtens däck när de firar muck.
  Och när landets utrikesminister Alexander Downer samlar in pengar till välgörande ändamål, gör han sig folklig genom att styra ut sig i kvinnokläder.
  
Det burleska går hand i hand med det grova. När jag i ett fall av sexuella trakasserier följer rättegången mot sex manliga brevbärare, är det slående att den kvinnliga käranden inte är kränkt av männens tafs utan över att hon tvingats dela lunchrasterna med dem – då de ”varje dag tävlar om vem som kan fisa ljudligast och längst”.
Inte konstigt. ”Tre saker”, säger kulturskribenten Ben Holgate, ”drar i Australien garanterat ner skratt – fis-skämt, skämt om snoppen och karlar i klänningar.”
  
Det är den ena sidan av drag-intresset. Spexet.
  Den andra är att Sydney verkligen är en homosexualitetens fristad på det sätt som San Francisco och Key West är i Amerika.
De årliga Mardi Gras-festligheterna i februari är en hyllning till gaykulturen. Paraden lockar flera hundratusen åskådare – och drar fler turister från Europa och Amerika till Sydney än vad OS nu gör.

Det beräknas att av Sydneys befolkning om fyra miljoner är 500 000, tolv procent, homosexuell. I sin reklam i breda, folkliga tidningar använder sig ett IT-företag, Oz-mail, av en dragqueen som annonsens blickfång. Toyota säljer en ny bilmodell med hjälp av en manlig celebritet i crossdressing.
”Homosexualitet”, skriver Robert Hughes i australiernas grundläggande historiebok, The Fatal Shore, ”är ett socialt fenomen ända sedan de första européerna anlände 1788. Det kan sättas i samband med att Australien var en fångkoloni. Det var ont om kvinnor.”
  
Rugby – som är extremt hård och benknäckande – har genom åren varit en kanal för homosexualitet. En satiriker har påpekat: ”Att köra in huvudet mellan benen på varandra är uttryck för latent homosexualitet.”
  
Det är i detta frigjorda klimat som en australisk regissör med tre (heterosexuella) skådespelare kunde göra den innerliga och allvarliga, tragiska och komiska filmen ”Priscilla, öknens drottning”. Den är förvisso en film om transvestiter, som i en buss är på väg till ett scenframträdande av samma typ som Christer Lindarws ”After dark”. Förvecklingarna är många, liksom orgierna i smink, plymer och paljetter.
  De homosexuella männen skildras som glada, ledsna och arga. De är uppriktiga, hjälpsamma, ibland taskiga mot varandra och fulla. De är vanligt, hyggligt folk. De tas på allvar.
  ”Priscilla” vann en Oscar. Och ni ska se – vid den färggranna, fräcka OS-avslutningen i år får fyrtio dragqueens en stående

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER