Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 31 JULI 2000
 
 

Nu måste du vara intresserad av EU
Om inte svenska folket tidigare har intresserat sig särskilt mycket för EU – utom att säga ja eller nej – så måste vi göra det nu. I höst blir förhandlingarna om unionens framtid intensiva och nästa halvår är Sverige ordförandeland.

Text: Gunnar Fredriksson
Tyck till om Gunnar Fredrikssons kolumn
Läs mer av Gunnar Fredriksson

   Vi måste vakna upp och inte bara fortsätta det passerade ja-eller-nej-tuggandet.
  Vi är med i EU och det gäller att göra det bästa möjliga av medlemskapet. Vi måste bevaka de små ländernas intressen, slå vakt om våra demokratiska institutioner och granska vilken sorts frågor EU ska syssla med och vad som tillhör de nationella parlamenten.
  Det har slumpat sig så att regeringen leder en parlamentarisk kombination där två partier tydligen fortfarande tror att vi kan gå ur och några rent av anser att EU bör avskaffas.
  En del av deras ledamöter i parlamentet ser dessutom som sin uppgift att ständigt sända hem lättpublicerade negativa nyheter, även sådana som tydligen systematiskt fabriceras och svårligen dementeras – ni vet, fyrkantiga jordgubbar och dylikt.
  Det är sant att EU-kommissionen och andra organ ägnar sig åt sådant som svenska folket med all rätt anser att vi ska sköta själva. Om man i EU verkligen önskar en demokratisk ordning, folklig förankring talar de ju om, då får de allt ta dessa sunda protester på allvar.
  
Debatten i Europa om EU:s konstitution, extra krånglig i samband med utvidgningen, må vara svårgenomtränglig. Men ett faktum är enkelt och fundamentalt: demokratin är och kommer inom överskådlig tid att vara nationell.
   Det är i nationernas parlament de folkvalda tar ansvar, det är om den politik som där bedrivs vi har en offentlig debatt och det är i detta parlamentariska system regeringen riskerar sin ställning.
  Så fungerar det inte i Europa, åtminstone inte ännu. Valdeltagandet till parlamentet är lågt, en del partikombinationer gåtfulla och det finns föga av europeisk så kallad ”offentlighet”, alltså allomfattande idémässig debatt över nationsgränserna.
  Alltfler frågor lyfts bort från demokratins sfär, till exempel EMU, och jurister tar över mer och mer från de folkvalda. Var försiktig med politikerföraktet, det kan ta en ände med förskräckelse.
  Nästa poäng: alla länder i EU bör vara likvärdiga. Om inte Sverige klarar av att hävda detta, inte minst i diskussionen om nya medlemsstater, kommer vi att misslyckas som ordförandeland.
  Motståndarna är aktningsvärda. På senare tid har både Tysklands utrikesminister och Frankrikes president gjort märkliga utspel som, även om de är olika, båda går ut på att en krets stora länder skulle gå före mot mer inbördes integration och mer inflytande.
   Om sådana idéer drivs igenom i höst drabbas demokratin i de små länderna. Vi måste stå fast vid principen om alla staters likaberättigande och en konstitution som legitimerar detta.
  EU betydde mycket för att demokratin kunde stärkas i de tidigare diktaturerna Spanien, Portugal och Grekland. De länder i Central- och Östeuropa som vill med har liknande motiv, utöver de rent ekonomiska fördelar de räknar med.
  Men de bör då inte mötas av tyskt och franskt maktspråk, kanske med stöd av Storbritannien och Italien. Här bör Sverige kunna göra en insats, eftersom vi ju konsekvent ställt upp för ansökarländernas medlemskap.
  Nu drar förhandlingarna om utvidgning ut på tiden mer än de mest angelägna hoppats på. De som har visioner om federation inser svårigheterna med ett 30-tal disparata nationer.
  
Jag förstår mig inte på EMU. Men om EU:s makthavare vill utvidga området för majoritetsbeslut till sådant som skattepolitik, arbetsrätt, familjerätt och fler sociala frågor, då lär de få titta i det blå efter bättre folklig förankring i de nordiska länderna och i Storbritannien.
  Då är vi nämligen tillbaka till utgångspunkten: demokratin är nationell och det kommer den att vara så långt jag kan se in i framtiden.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER