Tyck till om Gunnar Fredrikssons kolumn

Kan ni de danska räkneorden?
  Nu när alltfler ska resa över bron till Danmark tycks ett stort problem ha uppstått: svenskarna kan omöjligen lära sig danska räkneord.
  Kanske kan jag hjälpa till. Det tar nämligen bara tio minuter att lära dem. För de flesta.

  Jag bortser från uttalet, som vi måste vänja oss vid. Men vad menar danskarna när de säger t ex att någonting kostar ”halvtreds” kronor? (Uttalas ”halltress”).
  Vi vill ju inte bli lurade när vi handlar.
  20 heter ”tyve” och 30 heter ”tredive” (uttalas ungefär tredve, med mjukt d).
  ”Treds”, nu stavat ”tres”, är en förkortning av ”tredsinstyve”, som ordagrant betyder ”tre gånger tjugo”, alltså tre tjog. Mycket riktigt: det betyder 60
  ”Halvtreds” är en förkortning av ”halvtredsindstyve”, som betyder tre tjog minus ett halvt tjog, alltså 50.
  Mellanstavelsen ”sind” komer av ett gammalt nordiskt ord som betyder ”gånger” och som vi har t ex i ord som ”någonsin” eller ”tusen sinom tusen”.

Det kan förefalla knäppt att inte som vi helt enkelt säga femtio utan tre gånger tjugo minus hälften av tjugo. Men det gör danskarna och det är väl charmigt.
  ”Firs” är fyra tjog, alltså 80. Det stavas något annorlunda i ”halvfjerds”, en förkortning av ”halvfjerdsindstyve”, alltså fyra tjog minus ett halvt tjog, dvs 70.
  Följaktligen är ”halvfems” fem gånger tjugo minus en halv gång 20, alltså 90.
  36 blir ”seks og tredive”, 75 ”fem og halvfjerds”, 87 ”syv og firs”, osv.
  Eftersom ”tres” betyder 60 så betyder ”tresserne” 60-talet och ”halvtresserne” 50-talet.

Det är ett problem att svenskarna inte förstår danska men att danskarna förstår svenska och att danskarna inte vet att svenskarna inte förstår dem. (Detsamma sägs gälla mellan spanjorer och portugiser).

En del gamla ord på skånska landsbygden överensstämde med motsvarande danska. På Österlen kunde man mycket väl få höra ord som ”vindue”, ”fönster”.
  Ibland kan ordens likhet vara förvillande. ”Rolig” på danska betyder ju ”lugn”.
  I en tidning från den tid då jag bodde i Skåne berättades om en svensk kvinna som kom på fel tåg i Danmark. Konduktören sa till henne att hon skulle vara ”kun rolig” (bara lugn). ”Det är inte så lätt att vara rolig”, sa hon, ”när man har kommit på fel tåg.”
  De gamla östra danska provinserna, Östdanmark, erövrade ju svenskarna på 1650-talet, utom Bornholm och Kristiansö, sedan Karl X Gustav tågat över Bält.
  Kungen står staty på Stortorget i Malmö och enligt en historia från min ungdom ska följande replikskifte ha utspelat sig där mellan en dansk och en svensk.
  Dansken säger att kungen är ”grim og tyk” (ful och tjock), varpå Malmöbon med sedvanligt lugn svarar ”Men isen hållt liavell” (men isen höll likaväl).

En dansk forskare vid deras utrikespolitiska institut sa nyligen att svenskar talar väl om danskar men danskar talar illa om svenskar. Den danska populärtidingen Ekstrabladet har som ett stående inslag i sin redaktionella policy svenskhatet.
  Men nu har ju den stora symbolen, kärnkraftverket i Barsebäck, avvecklats.

Danskarna tror att det finns en outhärdlig mängd förbud i Sverige medan friheten är större i Danmark. I själva verket finns det enligt denne forskare fler förbud i Danmark.