Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TISDAG 25 APRIL 2000
  

Text: Yrsa Stenius
Tyck till om Yrsa Stenius kolumn

En paradoxal historia om lidande, om ont och gott

Påsken är visserligen förbi men jag ska ändå berätta en paradoxal historia om lidande, om ont och gott och hur begreppen omärkligt byter plats.

   Det offentliga livet i Finland har i snart ett års tid dragits med en följetong vid namn Rainer Erlund.
   I riksdagsvalet för ett år sedan valdes Rainer Erlund, kommunalpolitiker, idrottsledare (handboll) och journalsit från den lilla finländska staden Hangö in i riksdagen från det moderata Svenska Folkpartiets lista.
   Erlunds röster kom i hög grad från de svenskspråkiga krigsveteranerna, den glesnande skara frontsoldater från Finlands krig mot Sovjetunionen som fortfarande är i livet. I Finland röstar man ju på enskilda kandidater uppställda av partierna - inte på långa listor.

   Ingen hade väl uppfattat Erlund som någon framstående tänkare precis. Men han ansågs driftig, envis och hängiven krigsveteranernas sak, något som har hög moralisk status i Finland.
   Några månader efter Erlunds inval i riksdagen började medierna berätta en besynnerlig historia.

Föräldrarna till en ung handbollsspelande flicka hade polisanmält riksdagsman Erlund för sexuellt ofredande.

   Dessa var inte riktigt av det vanliga slaget. Erlund hade inte gjort fysiska närmanden eller fällt uppenbart förgripliga kommentarer om flickan. Han hade spionerat på tjejen och därefter ringt henne när hon hade varit ensam hemma och konverserat henne i lätt slippriga ordalag. Han återkom när han bedömde tillfället som lägligt.
   Det behövdes inte många samtal förrän den unga flickans föräldrar kopplade en bandspelare till telefonen varvid bevismaterialet förelåg så fixt och färdigt att man frågar sig hur dum en riksdagsman får vara.
   Efter polisanmälan framgick det att Erlund hade en över tio år gammal villkorlig fängelsedom på sig för ett liknande brott.
   På senhösten dömdes Rainer Erlund i tingsrätten för hemfridsbrott. En näst intill enhällig opinion av både företrädare för riksdagen och medierna krävde att Erlund självmant skulle ställa sin riksdagsplats till förfogande.
   Erlund vägrade. Något tvång att avgå fanns inte eftersom riksdagsmännen är oavsättliga om de inte dömts för något kriminellt och domen mot Erlund hade inte vunnit laga kraft på grund av överklagande.
Hovrätten i Helsingfors skärpte domen betydligt. Brottsrubriceringen blev försök till sexuellt ofredande av barn och domen villkorligt fängelse.

   Erlund vägrade fortfarande lämna riksdagen. Länge tvekade kollegerna att ta i det otäcka ärendet men till sist satte svenska folkpartiets ordförande igång maskineriet som skulle sluta i att Erlund avsattes mot sin vilja.
   Naturligtvis har den allmänna opinionen varit upprörd å den trakasserade flickans vägnar och hårt fördömande gentemot Erlund.
   Småningom började emellertid innehållet i detta drama att skifta substans.
   På min näthinna har jag bilden av ensam Rainer Erlund i riksdagen en av de sällsynta gånger han vågade sig in i plenisalen efter polisanmälan. Tomrummet omkring honom vibrerar av övergivenhet och avståndstagande.
   Småningom står det klart att Rainer Erlund virvlar fullkomligt hjälplös i de oöverskådliga konsekvenserna av sitt trots allt bagatellartade brott. Han är oförmögen att begripa spelets regler på den rikspolitiska nivå han har hamnat i kraft av sitt inval i riksdagen. Han är ju Hangö-Erlund som alla känner och vet exakt var de har.
   Han klamrar sig fast vid sin riksdagsstol som en idiot. Han drar på sig än mer förnedring, än mer förakt, än mer vidriga rubriker. Han är så paralyserad av sin hotande undergång att han sammanbitet går under.
   Den unga flickan kom från en väl fungerande familj. Hon led i ärlighetens namn ingen större skada.
   Makt och offentlighet kan gömma mycken härlighet men förvandlas i ett nafs till en obarmärtigt straffande gudinna om man slinter på dess lag.
   I söndags för en vecka sedan begav sig Rainer Erlund ut på en båttur med två kompisar. Båten kapsejsade. Kamraterna tog sig upp. Rainer Erlund drunknade på tre meters vatten, femtio meter från land.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER