Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
ONSDAG 8 MARS 2000
 
 

I fem dagar har Aftonbladet skildrat hur Sverige spricker. Norrlandssamhällen i kris, broyra i superregionen Öresund.
Om bruksorter som tvingas riva lägenheter som ingen vill bo i. Samtidigt som det krisdrabbade Karlskrona rest sig och med hjälp av IT-skola blivit landets fjärde telekomstad med egna IT-miljonärer.
Om räddningen för glesbygden – ett nationellt bredbandsnät som når alla.
Mängder av läsare har kommenterat artikelserien.
I dag förklarar näringsminister Björn Rosengren hur han vill förhindra att Sverige spricker.

Tidigare artiklar ur serien: Sverige spricker


Näringsminister Björn Rosengren har noga följt Aftonbladets artikelserie om hur Sverige spricker. – Vi får aldrig bli en förbundsrepublik med självständiga regioner. Då spricker solidariteten mellan landsändarna, säger han.
Foto: LARS ROSENGREN
Bredband åt alla
Så vill näringsministern minska klyftorna
Sverige spricker i tre delar.
  Näringsminister Björn Rosengren inser att landet håller på att falla isär.
  – Vi får aldrig bli en förbundsrepublik med självständiga regioner. Då spricker solidariteten mellan landsändarna, säger Björn Rosengren.
  Han vill minska klyftorna mellan stad och landsbygd. Bland annat med bredband – åt alla.
  
I fem dagar har Aftonbladet rapporterat om hur Sverige spricker.
  Näringsminister Björn Rosengren har noga följt artikelserien.
  – Det goda med Sverige är att vi växer snabbt. Problemet är att tillväxten skiljer sig i landet. Även inom ett län som Norrbotten sker den med flera hastigheter samtidigt. Det finns delar som satsar mycket på ny IT-industri. Men basnäringarna behöver inte längre så många anställda, säger Björn Rosengren.
  Trots att det är högkonjunktur växer därför arbetslösheten bland vissa yrkesgrupper och i vissa landsdelar.
  Björn Rosengren slår ut med armarna.
  – Vi står mitt i skiftet från industrisamhälle till informationssamhälle. Det leder till strukturellt orsakad arbetslöshet, säger han.

Inga löften om jobb
  En ort som fortfarande står kvar i det gamla industrisamhället är Hagfors. I artikelserien rapporterade Aftonbladet om bruksorten med Sveriges tredje högsta arbetslöshet och minst antal ungdomar.
  Hit har Björn Rosengren aldrig rest som näringsminister.
  – Men jag har varit i den typen av orter, säger han.
  Wåge och Mona-Lisa Thönnberg på nyss nedlagda företaget Primus i Hagfors vädjade i artikelserien till regeringen:
  – De får ta hit fabriker där vi som inte har någon utbildning kan jobba.
  Något sådant löfte kan inte näringsministern ge.
  – Den tiden är förbi, säger Björn Rosengren.
  – I dag gäller det i stället att ta till vara på den kraft som finns i kommunen och utveckla den.
  Numera är det inte regeringen som ska stå för lösningarna. Regionerna själva ska kläcka idéerna. Staten kan hjälpa till.
  Sedan ett år har fyra svenska regioner fått utökad makt av staten på prov. Näringsministern ser fördelarna med ökat självbestämmande samtidigt som han inser riskerna.
  – En ökad decentralisering av beslut kräver en stark statsmakt, säger han. Annars finns det risk för att solidariteten spricker. De regioner som har det bra vill inte stödja regioner som har det tuffare.

Oroande regional egoism
  
Aftonbladets stora undersökning bland 762 företagare i norr och söder bekräftar den bilden. I söder säger 46 procent nej till det statliga skatteutjämningssystemet som för pengar från rika till fattigare kommuner.
  – Det säger något om den regionala egoismen. De tänker på sig själva samtidigt som de glömmer att Norrland genom vattenkraft och skog betalar för välfärden. Det är oroande, säger Björn Rosengren.
  Nu till helgen är näringsministern ett av 350 ombud på socialdemokraternas extrakongress i Stockholm. På dagordningen står bland annat de växande klyftorna i landet.
  En stor fråga är om hela landet ska få tillgång till bredband, snabb datakommunikation.
  – Inom några år ska alla svenskar ha till gång till bredband, säger Björn Rosengren som tekniskt definierar bredband till två megabit per sekund.
  
Men frågan är vem som ska betala. Staten eller marknaden. Björn Rosengren har sin åsikt klar.
  – I första hand marknaden, säger han.

Kablar ovan jord billigare
Experterna uppskattar kostnaden för ett finmaskigt bredbandsnät till 80 miljarder kronor?
  
– Då talar de om att gräva ner kablar. Men det är ett gigantiskt projekt som tar mellan tio och tjugo år att genomföra. Vi förordar att hänga kablarna i Svenska kraftnäts elledningar. Det blir billigare och går snabbare, säger Björn Rosengren.
  Samtidigt som Aftonbladet träffar näringsministern på departementet bjuder Göran Persson riksdagsledamöter från de sju skogslänen på middag i statsministerbostaden Sagerska huset.
  Ämnet för kvällen: de stora regionala skillnaderna i Sverige.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER