  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Kraven på folkomröstning om EMU bygger på idén att folkomröstningar är mer demokratiska än riksdagsbeslut. Många tycker att det är bra att folket avgör direkt, utan inblandning av politiker. Jag har en annan uppfattning: riksdagsbeslut är mer demokratiska. Vid folkomröstningen om EU deltog cirka 40 procent av de röstberättigade och majoriteten för ett ja var knapp. Det betyder att cirka 20 procent av väljarna stod bakom beslutet. Majoriteten i riksdagen var sannolikt större så inträdet i EU var trots allt tämligen väl demokratiskt förankrat. Vid riksdagsvalen deltar omkring 80 procent av väljarna. Detta valdeltagande håller kanske på att minskas något men det blir inte lika lågt som vid en folkomröstning, särskilt när det gäller en så komplicerad fråga som EU och, än värre, EMU.Det har redan visat sig att väljarnas intresse för att engagera sig i denna fråga och studera dess komplikationer är måttligt. Det kan man beklaga men det är begripligt. Jag kan förstå att många menar att det är ett ovanligt svårt problem, att vi väl valt riksdagens ledamöter för att de ska känna skyldighet och ha tid att sätta sig in i sådant, bestämma sig och förklara sig och försöka få stöd av oss andra. Vi ser också hur politiker och ekonomer av hög kaliber är oeniga i sina bedömningar. Jag är varken det ena eller det andra och jag måste erkänna att jag känner mig tämligen förvirrad när personer jag brukar lita på kommer till helt olika slutsatser. Det var rejälare att rösta för eller emot alkoholförbud, som skedde på 20-talet, eller om vi skulle ha vänster- eller högertrafik, på 60-talet. Folkomröstningen om ATP blev mer invecklad, inte minst därför att väljarna ställdes inför tre olika linjer. Att politiker frestas att fixa till linjerna så att de ska kunna tolkas efteråt efter partipolitiska intentioner minns vi från folkomröstningen om kärnkraft. Hur länge ska en folkomröstning gälla? Den binder onekligen riksdagen, även om deltagandet är lågt, men gäller resultatet i decennier, när nya generationer växer upp som inte deltog?I fallet EMU verkar det som om regering och riksdag måste ha viss handlingsfrihet för att kunna ta hänsyn till nya omständigheter i framtiden som vi inte kan känna till nu. När det gällde trafiken avvek riksdagen från ett alltför konservativt beslut efter bara några år. Politiker och opinionsbildare kräver vanligen folkomröstning bara när de tror att deras egen åsikt ska vinna, eller, som nu om EMU, när en sida ser det som enda chansen att vinna. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande men får ändå stor genomslagskraft, eftersom ”folket” anses ha sagt sin mening. Men detta tal om folkmeningen är ett populistiskt hyckleri. Det förefaller mig föga rimligt att ett riksdagsbeslut, baserad på 80 procents valdeltagande, ska uppfattas som mindre demokratiskt legitimt än en folkomröstning baserad på mycket lägre deltagande. Nu börjar inte bara miljö- och vänsterpartister utan också alltfler socialdemokrater säga att svenska folket ska få ge sin mening till känna, vilket ju är retoriken för folkomröstningar. Kanske tycker dessa socialdemokrater bara att en sådan omröstning håller på att bli oundviklig. Om tillräckligt många menar att det främst är genom folkomröstningar som folket säger sin mening blir det hopplöst att gå emot sådana krav. Säkert anser också många socialdemokrater att en folkomröstning är en bekväm utväg när partiet är splittrat. Jag gillar inte den taktiken.Vi har en representativ demokrati och det har vi haft sedan rösträtten och parlamentarismen genomfördes. Folkomröstningar bör vara undantag i detta system, som vi faktiskt bör slå vakt om i dessa tider av politikerförakt. En extra komplikation finns inom socialdemokratin, eftersom partikongressen ska säga sin mening i mars. Detta anses ha stor politisk betydelse även utanför partiet. Men få partimedlemmar har utsett delegaterna och ännu färre har gjort det därför att de känt till vad de utsedda tycker om EMU. Kongressens betydelse ska därför inte överdrivas. Men blir det trots mina skriverier folkomröstning så uppmanar jag alla röstberättigade att delta. 
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
