Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 23 JANUARI 2000
 

 DOKUMENT/Skogås
24 december 1999 En 11-årig flicka misshandlas till döds. Hennes bror skadas svårt. 31 december 1999 19-årige Salih Uzel knivdödas av en 24-årig nazist i samband med ett gängbråk.

Nazism och afrikansk andetro bor grannar i en och samma vanliga trappuppgång i ett och samma vanliga hus i Skogås, söder om Stockholm.
På julafton dödades en 11-årig flicka i huset i vad polisen tror var en rit för att driva ut onda andar. Tre släktingar är häktade för dådet.
På nyårsafton högg en 24-årig nazist som växt upp i huset en kniv i 19-årige Salih Uzel så att han dog.
Aftonbladets Jan Helin och fotograf Urban Andersson gick upp och ned i den där trappen i veckan för att söka bakgrunden.


Foto: URBAN ANDERSSON

Gulseren och Ismet Sile, taxichaufför och pensionär. – Ismet körde taxi på julafton, jag såg den afrikanska familjens pojke i trappen. Han var barfota, i pyjamas och smutsig om fötterna. Jag frågade om han inte hade någon nyckel, han bara tittade på mig, han sa ingenting. – Vi har bott i Skogås sedan 1972, jag har aldrig tagit en spänn i bidrag, jag kör taxi 10–12 timmar om dagen och får ut 8 000 i månaden. Det är ungefär samma som socialbidrag, jag känner att de som är lata och går på socialbidrag lever på min bekostnad.
Foto: URBAN ANDERSSON

Mattias Enström, svetsare, delar lägenhet med tre kompisar från Malung, alla svetsare. – Kompisen var hemma på julafton, men han spelade musik, så han hörde inget av det som hände. Jag tycker Skogås är ett lugnt ställe att bo på.

Mahi Sener, arbetslös just nu, med dottern Merve, 4. – Jag drack te med nazistens mamma i somras. Hon var trevlig, glad och pratsam. Han har handlat i min mans grill, han hälsade om man hälsade men tittade ofta i marken. Jag är född och uppväxt i Skogås, det är ett lugnt ställe.

Roland Wadelius, teletekniker, bor under den afrikanska familjen. – De tillrättavisade ungarna lite högljutt ibland, det var inget jag reagerade på. Jag har själv tre döttrar och vet att man måste höja rösten ibland. Jag upplever inte så mycket motsättningar här i Skogås. Det där gängbråket blev nog värre än vad någon inblandad tänkt.

Pernilla Persson och Sandra Widell jobbar på restaurang. – Vi var kompisar med Salih Uzel som dödades. Han var en bra kille, lagledare för ett fotbollslag med unga grabbar, med i Turkiska föreningen.
På väg till Skogås maler en fråga i huvudet som startade en hetsig diskussion vid min familjs middagsbord på juldagen:
  – Barnamordet på julafton, var det invandrare som gjorde det?
  När svaret var ja på frågan bekräftade det en världsbild för några av de äldre vid bordet. Det gjorde mig arg.
  Vi går upp i trappen, upp till grannen som ringde polisen när hon hörde hårda dunsar och obehagliga ljud från grannen på julaftonen.
  – Negrer är ju negrer va, de har ju sina skinnmössor och så där, men annars hade jag inte märkt så mycket av den där familjen före det här.
  Det finns tv-program där journalisten har klippt ut sådana citat och fått en hel bygd att framstå som rasister.
  Men det finns alltid en fortsättning som komplicerar och nyanserar. Som att hon har vänner som är invandrare och deltog i demonstrationen mot nazismen i Skogås och säger:
  – Annars verkade det vara en fin familj, välvårdad och normala så där. De sa hej i trappen, det är inte alla som gör det.
  Hon tror inte på att religion eller kultur kan förklara mordet på flickan på andra sidan vardagsrumsväggen.
  – Att misshandla barn till döds kan väl inte vara religion eller kultur, det är sjukt i huvudet.
  
Roland Wadelius är teletekniker på nummerbyrån, han bor i lägenheten under den afrikanska familjen. Onsdagsnatten före jul låg han vaken och funderade på att ringa polisen eller störningsjouren.
– Det var ett rytmiskt sjungande och stampande från lägenheten ovanför.
En sjöng före och så sjöng de andra efter. De låg kvar i samma rytm länge, länge. Jag tänkte att det var fest för midvintersolståndet eller något som de firar i Afrika.
   Nu tror Roland Wadelius att det kan ha varit andeutdrivning han hörde. Polisen jobbar efter teorin att mordet hade religiösa motiv. Säkert är att familjen regelbundet besökte Patmos-församlingen. En afrikansk pingstkyrka i Skogås.
  Patmos är ön i Grekland där Johannes genomled fångenskap, under den fick han uppenbarelser och visioner av Jesus och Gud. Johannes Uppenbarelseboken är bibelns märkligaste bok, fylld av bildspråk, mystik och andliga dimensioner.
  Andeutdrivning finns i bibeln. Jesus uppmanar lärjungarna i Matteusevangeliet: ”Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar.”
  I centralafrika, Kongo-Kinshasa och Tchad, där familjen härstammar ifrån sägs tron på häxeri och andar ha ökat kraftigt bland de kristna de senaste åren. Afrikaintendenten Björn Ranung som är expert i polisutredningen av dödsmisshandeln har sagt att häxtro och andetro sitter mycket djupt hos många personer från Centralafrika. Att barn anklagas för att vara besatta av onda andar är dock mycket ovanligt. Att barn dödas därför förespråkas varken i bibeln eller i någon afrikansk kultur.
  
Vi ringer på hos Mattias Enström, 20. Han är veckopendlande svetsare från Malung som delar lägenheten med tre andra svetsare från Malung. De fick – som alla andra vi pratar med i trappen – reda på båda morden via tv:n.
  – Det var en chock, här i Skogås är det lugnt annars. Det är värre hemma i Dalarna, där är det mer motsättningar mellan invandrare och svenskar tycker jag.
– Jag har en kompis som var nazist och gick ur det där skiten. Han har haft problem sedan dess. Nazisterna har slagit sönder hans lägenhet två gånger sedan avhoppet, säger Mattias Enström.
   På väg mot lägenheten i trappen där nazisten växte upp minns jag ett möte med Fryshusets Anders Carlberg när han eldade på om hur lätt det är att se ett mönster i varför unga män blir nazister:
  – De har fått stryk av invandrare, de har en frånvarande pappa, en överbeskyddande mamma och inte sällan alkoholproblem.
  Media missar ständigt detta, menade Carlberg.
  Efter ett par kvällar i trappen framträder en bild av den 24-årige nazisten fram.
  Han växte upp med sin mamma, utan sin pappa hemma. I skolan var han mobbad, blyg och utanför.
  Hans mamma blev i början av 90-talet, när han fortfarande bodde hemma, tillsammans med en utländsk man och fick en dotter med honom.
  1994 verkar vara året då han blev nazist. Han bytte då efternamn från sin mammas mer utländskt klingande namn till ett svenskt. Han börjar nu gripas av polis i skinnskallegäng ständigt beväpnad med kniv och järnrör.
  
Händelsen på nyårsafton hade väntat på honom i flera år. Han har aktivt sökt sig till en sådan situation.
  1995 tog polisen honom tre gånger på stan. Samtliga gånger var han beväpnad med järnrör eller kniv, ibland både och. Vid ett tillfälle gjorde han hitlerhälsningar åt polisen.
  1996 ingick han i ett nazigäng på 11 personer som på väg till Nationella Alliansens lokal överföll och misshandlade två invandrare.
  1998 greps han på vit-maktkonserten i Brottby. I augusti i fjol tog Säpo honom i centrala Stockholm, då var han åter beväpnad med gatustridsvapen.
  Så blev det nyårsafton 1999.
  Inne hos Pernilla Persson får vi en ny pusselbit från kvällen. Nazistgänget hade före bråket som skulle leda till 19-årige Salih Uzels död dragit runt i Skogås och provocerat.
  En svart man och hans finska fru gick förbi dem.
  – Hur kan du knulla med en neger? skrek nazistgänget.
  Mannen blev arg, det var nära att bli bråk, men de hade bråttom till tåget, kvinnan drog med honom.
  Lite senare går Salih Uzels bror och hans fru med sin son i barnvagn förbi gänget.
  
En smällare flyger, en ligt brodern, mot dem från nazistgänget. De börjar skrika på varandra. En av nazisterna sparkar till barnvagnen. Frun springer hem med barnet, mannen ringer sin familj på mobiltelefon.
  Släktingar och vänner sluter upp. Det blir storslagsmål och tumult.
  Grannen Mahi Sener stod i trappen, på väg till sin syster för att fira tolvslaget, när en polisbil stannade utanför porten.
– En tjej gick ur polisbilen, hon hade fått stryk, hon hade en blåtira på ena ögat, säger Mahi Sener.
   Det var nazistens flickvän hon såg. Flickvännen togs omhand av nazistens mamma, nazisten satt i polisbilen, fördes bort, gripen för mord, alternativt dråp.
  Efteråt ska han förklara att han stack kniven i Salih Uzel, 19, för att hans tjej blivit slagen.
  Hans kompis ritar hakkors i sin cell med blod.
  Kammaråklagaren Ola Sandh säger:
  – Det är inte säkert att dådet var rasistiskt.
  Väldigt lite är säkert när ett tumult ska redas ut. Och juridiskt kan det finnas omständigheter i tumultet som gör att det dödande hugget inte var ideologiskt motiverat.
  Men att situationen var kulmen på flera års muckande och slagsmål med kniv och järnrör driven av nazistisk ideologi är tämligen klart. En av de andra gripna är drivande i Stockholms just nu starkaste naziorganisation: Nationell Ungdom.
  Om sig själva skriver de:
  ”Nationell ungdom är en kamporganisation. Endast de som är villiga att aktivt kämpa för att befria vårt land från främlingsväldet accepteras som medlemmar.”
  
Där I hatet fann nazisten i trappen gemenskap. En gemenskap som gjorde honom till en beväpnad, livsfarlig människa.
  Vi ringer på hos mamman. Nazisten bor inte här längre, han har flyttat hundra meter till en annan trapp.
  Mamman drar igen dörren, hon vill inte prata med oss.
  Vi får inte testa Anders Carlbergs sanning om att i stort sett alla nazister har överbeskyddande mammor.
  Vi kan bara konstatera att det bor en hel del skilsmässobarn i trappen som alls inte blivit nazister.
  Vi avslutar hemma hos Ismet och Gulseren Sile. Ismet har sin släkt utspridd över Europa efter olika krig på Balkan. Han har bott i Sarajevo, Skopje, Istanbul, Hannover och sedan 1972 i Skogås. Han har haft anledning att fundera en del kring hat.
– Där jag växte upp lärde man sig hata etniska grupper från barnsålder. När vi var tio år gamla och skulle spela fotboll i en annan stadsdel i Skopje visiterades vi alltid av polisen, händerna mot bussen fast vi var bara barn. Men vi var muslimer.
   – Men hatet kommer inte från islam, inte från kristendomen. Hatet kommer från familjerna. De uppfostrar, omedvetet ibland, sina barn att hata vissa grupper.
  – Jag är rädd när jag kör taxi och hör hur många svenskar pratar illa om invandrare och utlänningar också pratar illa om svenskar. Det är en farlig väg.
Jan Helin
Jan
Helin

  Vi lämnar huset. På ett elskåp vid en husvägg hänger affischer för Sverigedemokraterna.
Byggdes på 60-talet
Det bor 20 200 personer i Huddinges kommundel Skogås-Trångsund.
20 procent har utländsk bakgrund. 10 procent är utländska medborgare. Finländare är flest, turkar tvåa.
10 procent av familjerna i Skogås har socialbidrag. 13 procent har bostadsbidrag. Arbetslösheten är under tre procent.
Skogås är byggt på 60-talet. Området blev från början mottagare av många ensamstående personer och
familjer som av olika skäl inte kunde få bostad i Stockholms stad.
Skogås är överrepresenterat vad gäller bidragstagare, arbetslösa, lågviktiga nyfödda barn, personer med psykiska problem och missbrukare.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER