|
Jag tänker på kvinnor vid detta sekelskifte
Morgonen efter är det alldeles tyst, alla smällare har smällt, allt är som vanligt igen. Vi skriver 19 i stället för 20, ja vadå va, som vi säger i Skåne.
I radion följde reportrarna tolvslaget från datumgränsen jorden runt och tillbaka igen. Kanske många inte tänkt på att klockan ställs om inte bara en eller annan timme när vi reser till vissa länder utan hela vägen jorden runt.
Om man seglar västerut hoppar man därför över ett dygn och om seglar man österut blir det två veckodagar med samma namn. Jag har hört berättas från gamla tider att sjöfolkets organisationer förhandlade om ersättningar och arbetstider för den händelse de fick två söndagar i följd och omvänt om det inte blev någon söndag alls. Minst lika knepigt var det om de tvingades hoppa över en torsdag för då riskerade de att inte få ärtor och fläsk till middag, en helig rätt ombord i svenska båtar på torsdagar. Det var lättare att klara av det omvända läget, alltså med ärtsoppa två torsdagar i följd. Ack ja, jag fäster mig ibland vid bisarra och föga väsentliga detaljer i tillvaron.
Viktigare var frågan vilka händelser under 1900-talet som var viktigast. Många har haft åsikter om detta. Så jag utnämner kvinnlig rösträtt till den största positiva händelsen. Redan när jag i min ungdom läste Bertrand Russell imponerades jag av att han ställde upp för val till underhuset två gånger under åren strax efter sekelskiftet. Båda gångerna var hans huvudfråga kvinnlig rösträtt och han blev inte vald. I England kallades aktiva kvinnliga förkämpar för rösträtten suffragetter och de utsattes för omfångsrikt förakt, även av andra kvinnor. Enligt den anekdotiska historieskrivningen brukade råttor släppas lösa vid mötena så att skrämda kvinnor med långa kjolar skräckslagna klättrade upp på stolarna.
Även i Sverige var kampen hård och långvarig. Det var "vänstern", socialdemokrateroch liberaler, som krävde allmän och lika rösträtt.
Tiden var ute för högerledaren och hans högergubbar och inför hotet att hamna på historens sophög godtog de så småningom fullvärdig politisk demokrati. 1921 års reform var en verkligt historisk händelse och därför tänker jag på kvinnor vid detta sekelskifte. Däremot vet jag inte om jag vågar tänka framåt. När jag läser om allt märkligt som briljanta tekniker nu kan tilverka och vill försöka få oss att köpa undrar jag vad som ska hända.
Så mycket tycks i alla händelser vara klart som att våra hem kommer att se ut som elverkstäder. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 |
|