Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 3 JANUARI 2000
  

Text: Gunnar Fredriksson
Tyck till om Gunnar Fredrikssons kolumn

Jag tänker på kvinnor vid detta sekelskifte

Morgonen efter är det alldeles tyst, alla smällare har smällt, allt är som vanligt igen. Vi skriver 19 i stället för 20, ja vadå va, som vi säger i Skåne.
 Jag konstaterar att min köksklocka klarade millennieskiftet.
 Vi fick lära oss en del om jordens rotation och de senaste hundra eller rent av tusen årens historia.

 I radion följde reportrarna tolvslaget från datumgränsen jorden runt och tillbaka igen. Kanske många inte tänkt på att klockan ställs om inte bara en eller annan timme när vi reser till vissa länder utan hela vägen jorden runt.
 Att datumgränsen går längs longitud 180 grader, något oregelbundet, känner sjöfolk förstås till sedan gammalt. Orter som ligger strax väster om denna gräns är i tid ett dygn före orter som ligger öster om gränsen.

Om man seglar västerut hoppar man därför över ett dygn och om seglar man österut blir det två veckodagar med samma namn.

Jag har hört berättas från gamla tider att sjöfolkets organisationer förhandlade om ersättningar och arbetstider för den händelse de fick två söndagar i följd och omvänt om det inte blev någon söndag alls.

 Minst lika knepigt var det om de tvingades hoppa över en torsdag för då riskerade de att inte få ärtor och fläsk till middag, en helig rätt ombord i svenska båtar på torsdagar. Det var lättare att klara av det omvända läget, alltså med ärtsoppa två torsdagar i följd.
 Ack ja, jag fäster mig ibland vid bisarra och föga väsentliga detaljer i tillvaron.

Viktigare var frågan vilka händelser under 1900-talet som var viktigast. Många har haft åsikter om detta.
 Jag ser 1900-talets historia som en svårbegriplig växelverkan mellan positivt och negativt: utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter och samtidigt krig och barbari.
 Allmän och lika rösträtt var den stora reformen och den var inte fullt genomförd förrän kvinnorna fick rösträtt, i Sverige 1921.

Så jag utnämner kvinnlig rösträtt till den största positiva händelsen.

 Redan när jag i min ungdom läste Bertrand Russell imponerades jag av att han ställde upp för val till underhuset två gånger under åren strax efter sekelskiftet. Båda gångerna var hans huvudfråga kvinnlig rösträtt och han blev inte vald.
 I England kallades aktiva kvinnliga förkämpar för rösträtten suffragetter och de utsattes för omfångsrikt förakt, även av andra kvinnor. Enligt den anekdotiska historieskrivningen brukade råttor släppas lösa vid mötena så att skrämda kvinnor med långa kjolar skräckslagna klättrade upp på stolarna.

Även i Sverige var kampen hård och långvarig. Det var "vänstern", socialdemokrateroch liberaler, som krävde allmän och lika rösträtt.
 Så sent som i april 1918 sa högerledaren Arvid Lindman i riksdagen:
 "Det skall enligt vänsterns uppfattning införas lika rösträtt för kvinnor som för män. Då vill jag, herr talman, för min del säga, att jag icke kan godkänna detta tal om det berättigade i ett sådant krav."
 Kvinnor hade annat att göra:
 "Härmed vill jag säga, att enligt min mening är detta icke en sådan huvuduppgift för kvinnan, att det kan vara nyttigt att hon föres in i det politiska livet. Jag har den uppfattningen, och det bekänner jag öppet, att kvinnans uppgifter i vårt samhälle äro så skiljaktiga från männens, att det för den stora mängden av kvinnor är viktigare att inrikta sig på dessa andra uppgifter och främst dem, som sammanhänga med kvinnornas verksamhet i hemmen."

Tiden var ute för högerledaren och hans högergubbar och inför hotet att hamna på historens sophög godtog de så småningom fullvärdig politisk demokrati.

1921 års reform var en verkligt historisk händelse och därför tänker jag på kvinnor vid detta sekelskifte.

 Däremot vet jag inte om jag vågar tänka framåt. När jag läser om allt märkligt som briljanta tekniker nu kan tilverka och vill försöka få oss att köpa undrar jag vad som ska hända.

Så mycket tycks i alla händelser vara klart som att våra hem kommer att se ut som elverkstäder.
 Fantastiska framsteg sker. Jag läser fascinerad till exempel att vi direkt från bilen ska kunna tala med våra tvättmaskiner.
 God fortsättning.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77


   
  FLER NYHETER