De bluffar om mångfald
Mångfald är enfald. Åtminstone i skoldebatten. Skolverket har kritiserat en skola i Täby (årskurs 6 till 9) som gjort antagningsintervjuer till sina idrottsklasser. Eleverna som ansågs mest lämpliga fick börja.
  Svenska Dagbladet (oberoende moderat) försvarar skolans agerande. ”Bättre för eleverna vore att definitivt överge principen att skolundervisning ska vara lika för alla. Varför inte i stället aktivt bejaka den mångfald som friskolorna kan bidra med?” skriver tidningen.
Många friskolor bärs av pedagogiska ambitioner. Där finns ofta en vilja att pröva nya undervisningsformer. Eleverna sätts i centrum och utmanas i sitt lärande. På så vis kan man säga att friskolorna gynnar mångfalden.
   Men vad har elever som sållas med mångfald att göra? Det finns friskolor som tvingar kommande elever att skriva på kontrakt om sina särskilda behov. Barn som visar sig ha större behov än föräldrarna har uppgett kan nekas sin utbildningsplats. Flera stora friskolor sållar med hjälp av pengar. Några skolavgifter får inte tas ut. Men skolorna talar om ”frivilliga donationer”. Det sociala trycket på föräldrarna blir stort.
  Sådana urvalsmekanismer skapar knappast någon mångfald av barn. Friskolor profilerar sig som elitskolor genom att locka elitelever.
  
Man kan inte ta patent på ord. Men ”mångfald” används flitigt av debattörer åt höger. Så skapas en ideologisk laddning. Stockholmsmoderaterna sa att de eftersträvade mångfald och privatiserade akutsjukhuset S:t Görans. Men upphandlingen sköttes inte särskilt snyggt. I stället för att lägga ut samtliga sjukhusets tjänster på anbud valde landstinget att köpa tjänsterna direkt från den jättelika sjukvårdskoncernen Bure, som driver allt från tvätterier till laboratorier.
Det blev dyrt. Talet om mångfald var bara ett sätt att kamouflera moderaternas ideologiska övertygelse. Privatisering till varje pris.
   Även i jämställdhetsdebatten talar högern om mångfald. Kvinnor ska inte ha hela lönen och halva makten eftersom de är människor på samma villkor som män. Nej, kvinnor släpps in i maktens boningar just i egenskap av kvinnor. De ska göra tillvaron lite annorlunda (det vill säga lite mjukare) för de män som fortfarande utgör normen.
I stället för mångfald blir det könskonservatism. Den enskilda människan får inte definiera sig själv. Det är bara att acceptera könsrollerna. Så består orättvisorna mellan könen. I grunden har ingenting ändrats.
Personer med utländsk bakgrund råkar ut för samma subtila diskriminering. När integrationsdebatten hamnar snett är det inte deras utbildning, arbetslivserfarenhet eller språkkunskaper som sägs behövas på arbetsmarknaden. Utan deras påstådda ”exotism”. Du borde inte få jobba för att du är människa som andra, utan för att du påstås vara annorlunda.
  Mångfald, fram för det! Men förutsättningen är vanlig, enkel rättvisa.

Publicerad: MÅNDAG 4 JUNI 2001