|
|
|
|
|
Kärlek och hat under 25 000 år
Berättelsen om brösten börjar 23 000 före Kristus med frodiga Venus. Här är första delen av bröstens historia. I begynnelsen var bröstet. Utan det hade det nyfödda barnet små chanser att överleva. Så börjar Marilyn Yaloms bok ”Bröstens historia” (Ordfront) som kommer ut på kvinnodagen 8 mars. Under den största delen av människans tid på jorden har brösten varit livsavgörande vår fortlevnad. Först vid slutet av 1800-talet gjorde pastöriseringen att djurmjölk blev säker att dricka för nyfödda. Innan dess avgjordes liv och död av närheten till modersmjölken. Överallt i historien framgår bröstens betydelse för människan. I Ryssland, Spanien och Centraleuropa har arkeologer hittat figurer av sten, ben och lera – en del daterade till 23 000 före Kristus – ofta med stora bröst. Bröst är den genom tiderna mest erotiskt laddade kroppsdelen i västerlandet – i andra världsdelar har andra kroppsdelar fått den betydelsen, som små fötter i Kina och stjärtar i Afrika. Den magiska mjölken Kvinnobröstet stod förmodligen i centrum och dyrkades i olika civilisationer kring Medelhavet och österut. I det forntida Egypten var Isis modergudinnan. Via sin bröstmjölk ansågs hon sammanbinda faraoner med det gudomliga. Faraoner finns avbildade sugande på Isis bröst – vid födelse, kröning eller död, då mjölken ansågs ge odödlighet. På ögruppen Cykladerna finns kvinnliga gudabilder från bronsåldern – i naturlig storlek, av glänsande marmor, med runda, blottade bröst. På Kreta visar fresker kvinnolivet och prästinnors offer. Statyer från 3200–1000-talet före Kristus, säger ändå inte mycket om hur kvinnorna hade det, till exempel om de gick omkring barbröstade, för statyerna kan lika gärna spegla sin tids kvinnoideal. Manliga gudar tar över Men något händer under antiken (från 600–300 före Kristus). Yalom beskriver hur bröstens magi ställs åt sidan för fallosens makt. Det är som om de förhistoriska gudinnorna koloniseras av Olympens manliga gudar. Zeus tar över berget Olympen efter Gaia, modergudinnan inom den äldsta grekiska gudomen. Statyer från denna tid visar gudinnor som skyler ett bröst eller två. De verkliga kvinnornas liv i Aten var mycket begränsat. De var tvungna att täcka sina kroppar, fick inte umgås med pojkar, giftes bort som unga – ofta med dubbelt så gamla män. Brösten blir under antiken något lockande – som ibland ska skylas – ibland inte. I Aten dömdes kurtisanen Phyrne till döden för att ha hädat. Men när hon visade sina bröst för domarna blev hon frikänd då deras hjärtan lär ha ”svämmat över” vid åsynen av dessa underbara ting. De fruktade amasonerna Myten om krigarkvinnorna amasonerna intar en särskild plats i bröstens historia, skriver Marilyn Yalom. De omnämns första gången på 700-talet före Kristus. Amasonerna skar av sig ena bröstet för att bättre kunna spänna sin båge. De sägs också ha låtit främmande män befrukta sig, men vägrat gifta sig, gjort pojkbarn till slavar eller stött ut dem. De hundratals porträtten av amasonerna ses som ett uttryck för en klassisk manligt skräck för frigjorda kvinnor – och den urgamla kampen mellan könen. Amasonerna ansågs ha övergivit allt kvinnligt, sin ”sanna vårdande natur” och blivit destruktiva. Många bilder visar just män som hugger en amason till döds i bröstet, nära vårtan. Bröstet blir farligt Med kristendomen får bröstet en ny roll. Enligt Gamla testamentet skulle mannen njuta av sin frus bröst för potens och livslång monogami. Men inom den tidiga kristendomen börjar teologer se kvinnans kropp som ett hot mot andlig perfektion. Kvinnan drar uppmärksamhet från Gud och lockar till synd. Bröstet blir farligt. Kvinnorna klär sig i täckande tunikor och porträtteras som plattbröstade under medeltiden. Nakna bröst målas bara på syndare som kastas in i helvetets portar, en del får också sina bröst stympade. Den ammande madonnan blir idealet. Hon avbildas med milda ögon och ett blottat, litet bröst, där två fingrar får mjölken att flöda, vilket representerar den gudomliga kvinnligheten. I vardagen skulle kvinnan vara lydig, amma sina barn eller möjligtvis ta hem en amma. Bröstmjölken anses också nyttig för barnets mentala utveckling, och stimulera förmågan att lära. Samtidigt växer det under 1100-talet fram ett ideal om en romantisk, hövisk kärlek, som definitivt inte suktade efter mjölkfyllda bröst, utan ”sjöng de små mjälla bröstens lov”. Brösten erotiseras allt mer. På 1300-talet blir djupare urringningar mode bland Italiens överklass. För att kvinnorna skulle få snygga bröst skickas barnen till ammor direkt efter dopet. Ofta stannar barnen hos dessa ammor i två år. Männen dyrkar kvinnors bröst Modet, de djupare urringningarna, väckte förstås moralisk indignation. Fåfänga damer kom på att täcka urringningarna med spets och tunna material. Med renässansen växte en ny borgarklass fram i städerna – och antikens tankar om människan som fri varelse väcktes till liv. Ungdomen hyllas – och människan, inte bara Gud, blir ett ideal. Rika män och kungar hyllar älsklingsbröst i poesi och konst. Männen beskriver brösten som liljor, skålar av grädde eller mjälla äpplen. Kvinnan blir en mystisk kontinent som mannen ska erövra, likt kolonierna i världen. Christofer Columbus beskriver första intrycket av Sydamerikas kust (1498) så här: ”Edens bröstvårta, som reser sig ur globens bröst...”. Allt medan bysten trycks ihop av hårda korsetter, vilka leder till frakturer och inåtvända bröstvårtor. Brösten ska vara unga, höga och fasta och ses som en del av kvinnans ansikte och hals – som något hon ska visa upp. Salvor och behandlingar lanseras för att kvinnor ska undvika ” stora, fula bröst”. Nu finns inte längre någon tvekan bland rika kvinnor i Sydeuropa att anlita ammor. Erotiseringen av brösten överskuggar helt deras livgivande funktion. Män kan förbjuda kvinnor att amma – de vill ha brösten för sig själva. Men kärleken är ofta dubbel. Hatet mot brösten – som kan hetsa och förgöra mannen – löper som en mörk undertext genom vår historia, enligt Marilyn Yalom. I Shakespeares pjäser attackeras kvinnors bröst, sticks sönder av knivar eller slits itu inuti. Under häxjakten på 1600-talet sargades och stympades kvinnors bröst – ibland skars de av. De kvinnor som anklagades var ofta äldre och fattiga men med rappa tungor, skriver Marilyn Yalom. Nu börjar stora bröst avbildas för första gången i konsthistorien. Det är i holländskt 1600-tals måleri, där den ammande mamman är en riktig kvinna i naturlig miljö – inte en madonna som tidigare. Gabrielle d’Estrées och hennes syster Julienne avbildade cirka 1594 med små bröst – dåtidens ideal. Ecole de Fontainebleau. Målningen är beskuren. Ylva Bergman
Bröstets historia del 2: Från 1700-talskorsett till bh-bränning
Bröstideal och mode under 25.000 år Toppiga, platta eller silikonfyllda? Modet bestämmer Fråga: Vad betyder dina bröst för dig? epost: kvinna@aftonbladet.se telefon: 08-7252330 fax: 08-56252805 |
