Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKvinna
ONSDAG 2 SEPTEMBER 1998
 


Vart tog du
vägen, Mona?

Första maj 1995 är Mona Sahlin socialdemokraternas vice ordförande och talar inför tusentals åhörare i Göteborg.
Sommaren 1998 sitter hon på avstånd och lyssnar på statsminister Göran Persson i Piteå.
Vad var det som hände? Aftonbladet/kvinna har pratat med Mona Sahlin.


Då: Första maj 1995 talar vice statsminister Mona Sahlin i Slottsskogen i Göteborg.
Foto: ANDERS DEROS



Nu: 1998 sitter Mona Sahlin i publiken när Göran Persson valtalar i Piteå. ”Jag är fortfarande med, jag har bara en annan roll än tidigare”, säger hon.
Foto: URBAN ANDERSSON

Vi var många som trodde att valrörelsen skulle bli Mona Sahlins comeback i rampljuset.
  I stället sitter hon på avstånd och tittar på scenen som nu helt tillhör Göran Persson.

   Nej, inte är det som förra valet precis. Då var det Mona Sahlin som stod där framme på scenen med allas blickar riktade mot sig. Det var hon som syntes på alla valaffischer vid Ingvar Carlssons sida.
  Makten och härligheten var Monas, men, som vi nu vet, inte i evighet.
  En Toblerone blev hennes fall och det var många som trodde att hon var borta från politiken för alltid. Men hon reste sig och kom igen.

”Jag har känt mig lite bränd”
  Och nu är hon tillbaka i politiken. Det är bara det att vi inte har sett henne agera så mycket som vi är vana vid. Det är en annan Mona Sahlin som möter sina väljare den här gången.
  – Jag har känt mig lite bränd, det var ett sånt oerhört stort uppbåd förra gången. När man varit så nära är det svårt att komma tillbaka på samma sätt.
  Men enligt Mona Sahlin själv är hon absolut någon att räkna med.
  – Det är många tjejer som kommer fram och undrar när jag ska komma tillbaka. Men jag är fortfarande med, jag har bara en annan roll än förut. Jag är ute i stort sett varje dag och reser och pratar. Men är man inte med på affischerna räknas man tydligen inte, säger hon.

Väljer själv vad hon vill göra
  Mona Sahlin väljer själv vilka kampanjaktiviteter hon vill delta i och då blir det kanske sånt som inte märks så mycket utåt.
  – Jag prioriterar andra saker. I dag ska jag exempelvis prata jämställdhet med några fackliga killar och i kväll besöker jag en kvinnoinvandrarförening.
  Men visst känner hon en viss saknad efter det som varit. I hennes röst anar man en viss besvikelse när hon konstaterar:
– Det är ingen som ens har frågat mig om något annat och det innebär både lättnad och sorg, faktiskt. Det är lite speciellt med mig och jag tror det är skönt för både mig och partiet att jag finns lite i skymundan. Men det är klart jag ibland lite nostalgiskt tänker att då var det jag och Ingvar och i dag är det Göran och Margot.
  Hon vet också hur det går till, både partiet och pressen fokuserar på en litet antal personer som därmed får den mesta uppmärksamheten. Det här har fått Mona Sahlin att tänka på hur hon själv agerade i förra valrörelsen, när det var hon som var ansiktet utåt.

”Hur mycket gjorde jag för andra kvinnor?”
– Hur mycket gjorde jag då för att lyfta fram andra kvinnor? Det är så lätt när man är där i toppen att bara ånga på och glömma de andra.
  Mona tror att hon klarat krisen efter fallet för att hon är kvinna.
  – När en man förlorar jobbet är det ofta den enda identiteten han har medan en kvinna har fler roller som är lika viktiga för henne. Som att vara mamma exempelvis.
  På det personliga planet känner Mona sig ändå som en vinnare.
  Hon har hunnit bli 41 och känner sig mognare, klokare och nyfiknare på livet än hon gjort på många år. Och hon har tid över till annat än politik.
  – Jag har ett bättre liv med tid att tänka, tid med barnen. Jag kan träna och gå på bio. Men det är klart, ibland drar maktsuget. Makt är roligt, säger hon.
Challe Lundholm



Varför får vi inte se mer
av Mona Sahlin i valrörelsen?


– Strategin har ändrats
Peter Esaiasson, docent i statvetenskap vid Göteborgs universitet:
  – Man har tonat ner henne, annars hade hon märkts vid det här laget. Det är något mystiskt. Ur kommunikationssynpunkt förstår jag överhuvudtaget inte vad de håller på med. Ett så pass känt namn som Mona Sahlin borde ha utnyttjats mer.
  – Det verkar som om de av någon anledning gjort en ändring i strategin.

– Hon får inte plats
Mikael Gilliam, docent i valforskning vid Göteborgs universitet.
  – Helt klart är att hon inte fått plats bland de tre till fyra personer man fokuserar på. Det pratades mycket om det före valrörelsen men någonting kom av sig. Man undrar vad som hände.
  – Det kan vara så att Persson inte vill ha en rival alldeles intill sig.

– Alla vill ha Göran Persson
Ingela Thalén, partisekreterare (s):
  – Det beror på var man är och var man tittar. Mona Sahlin har en oerhört intensiv valrörelse med massor av framträdanden, möten och resor.
– Men det är klart, det finns en partiledarfokusering. Vi försöker använda Mona och föreslå henne när någon vill ha ett uttalande men alla vill ha Göran Persson. Förutom i de regionala medierna, där är det annorlunda, där syns hon faktiskt.
  – Vi satsar inte på att föra fram några speciella personer förutom partiledaren, förstås och i år även Margot Wallström. Men de flesta glömmer bort att Mona aldrig har lämnat partistyrelsen eller verkställande utskottet. Där väger Mona lika tungt som exempelvis Margot men i valet mellan Margot och Mona vill de flesta medier höra vad Margot har att säga.


Fråga: Är vi rädda för kvinnor med makt? Vill du se mer av Mona Sahlin i valrörelsen?