NORRKÖPING. Nu kräver läkarsekreterarna mer betalt. De har blivit omsprungna i löneligan av både undersköterskor och lokalvårdare.
   – Ge oss 15 000 kronor i månaden så att vi klarar oss på en heltidslön, säger läkarsekreteraren Christina Göransson på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

  Läkarsekreterarna skulle rationaliseras bort. Tanken var att läkarna själva skulle sköta all dokumentation i och med datoriseringen. Men det hinner de inte. Tvärtom har datorerna ökat behovet av läkarsekreterare, eftersom jobbet blivit allt mer avancerat.
  På Vrinnevisjukhusets klinik för kirurgi och urologi i Norrköping har ett minskat antal sekreterare stannat kvar med oförändrad lön. De har en månadslön på 13 000 kronor i snitt.
  – Landstinget har helt och hållet varit inriktat på själva omvårdnaden av patienten. Undersköterskornas och sjuksköterskornas arbete värdesätts högre, men vi anser att läkarsekreterarnas arbetsuppgifter är minst lika viktiga, säger Annelie Forss, som tidigare var undersköterska.

”Läkarna ger oss mycket stöd”
Missnöjet sjuder. Nyligen slöts ett treårigt avtal med lönelyft på minst 8,7 procent. Lönerna ska fördelas lokalt efter individuell lönesättning, men i Östergötland finns inte mycket pengar att ta av.
  – Vi trivs jättebra med jobbet och får mycket uppskattning och stöd av läkarna. Men det kan man inte leva på, säger Anne-Marie Ringdahl.
  – Vad vi skulle behöva är ju en kraftigt ökad grundlön. Ge oss 15 000 kronor i månaden. Det är inte fråga om mer pengar än att vi ska kunna klara oss, säger Christina Göransson.
  Läkarna vid kliniken för kirurgi och urologi ställer sig bakom sina sekreterare och talar om hur viktig deras kompetens är:
  – Det handlar om patientsäkerhet. Läkarna baserar sina medicinska beslut på dokumenterad information, och sekreteraren ska kunna se och reagera på ordination eller provsvar som verkar konstiga, säger överläkare Eberhard Varenhorst.

Annan situation för 25 år sedan
  Socialstyrelsen har skärpt kraven på dokumentation. Dessutom är genomströmningen av patienter högre eftersom vårdtiderna blivit kortare.
– Det går inte alls att jämföra med situationen för 25 år sedan. Läkarsekreterarna måste hänga med i utvecklingen vad det gäller datateknik, mediciner och behandlingsmetoder, säger Eberhard Varenhorst.
  Yrket kräver en ettårig utbildning efter gymnasiet, samt regelbunden vidareutbildning i IT, datakunskap och personaladministration.
  Läkarsekreterarna är missnöjda både med arbetsgivare och facket SKTF, där de är en mycket liten grupp.
  – Vid varje avtal har vi tänkt att nästa gång blir det vår tur. Men det händer aldrig! säger Gun Flärdh.