Personerna i hennes böcker hör mestadels hemma på landsbygden, arbetar i centralorten och kan ha mänskliga problem av en art som författaren behandlat inte bara litterärt. I en intervju med Antti i Dagens Nyheter i våras berättades:
"På sjuttiotalet gick hon med bokvagn på lasarettet och upptäckte saker på långvården som gjorde henne förtvivlad. Hon träffade reumatiker som inte orkade öppna dörren själva för att komma ut i parken och de berättade att de fick betala personalen för att köra ut dem. När hon gick till intendenten och rapporterade fick hon veta att om hon skulle ändra på det där fick hon bli politiker."
Då blev Gerda Antti politiker, av centermärke, och hon har sedan dess suttit många år i landstinget och anser sig därigenom ha fått inblickar i mycket som hon annars aldrig skulle ha fått. I samma intervju uppgav hon dock att det nu var dags för henne att sluta som landstingspolitiker: "Jag har fått nog. Det får räcka med att jag sitter som nämndeman i länsrätten."