I litteraturdebatten efterlyses ofta böcker som tar upp vår tids brännande problem.
Bland tonårsromanerna finns de.
I Cannie Möllers Lucia (Bonnier/Carlsen) hamnar en femtonårig svart adoptivflicka i brännpunkten för en brutalt upptrappad konflikt mellan skinheads och invandrare.
Här idealiseras ingen, bägge grupperna är lika rädda och har lika lätt att ta till våld. Vuxenvärldens välmenande aningslöshet medverkar till att en sammanstötning får dödlig utgång. Tillvaron rämnar för alla inblandade. Frågan om skulden lämnas öppen, bokens varnande budskap om försoning innan utvecklingen glider oss ur händerna blir trovärdigt gestaltat.
Cannie Möller skisserar också bakgrunden till rasisternas hat. Tyska Marie Hagemann i Skinheads (Rabén & Sjögren, övers Lars-Göran Larsson) går djupare. Hon har med stor inlevelse trängt in i en ung nazists medvetande och sökt de komplicerade samband som gjort honom till den han är. Skinheadsens beteende framstår som en förklarlig, förvriden och destruktiv reaktion på en outhärdlig situation och blir till en desperat anklagelse mot ett samhälle som sviker sina barn.
I Per Nilssons Korpens sång (Rabén & Sjögren) får en karismatisk talare känsliga och begåvade ungdomar att ta livet av sig genom att argumentera ner dem i svart hål av uppgivenhet inför världens tillstånd. När det ändå inte går att göra något åt svälten och miljöförstöringen, varför ska man då leva?
Utan att ge förenklade svar mynnar den sällsynt rika och vindlande intrigen i en livsglädje trots allt. I leken, dansen, skrattet, sinnligheten, kärleken och de många små kamperna finns en mening också i skuggan av de stora hoten.
Efter flera utmärkta böcker tar Per Nilsson här ett kvalitativt språng som författare och når större bredd och tyngd än tidigare.
I Bo R Holmbergs ypperliga historiska roman Tjuvens dotter (Alfabeta) är det flickan Kerstin som måste se till att småsyskonen överlever när hennes mamma, Tjuv-Anna, faller igenom. Det är en berättelse där alla är irrationella och ingen entydigt ond eller god. Anna är verkligen en tjuv som inte kan hålla händerna i styr när hon övermannas av driften att plocka åt sig, överhetens av kristendom svallande "godhet" blir till ondska när den med vällust hänger sig åt att bestraffa Annas brott. Genom gestaltningens intensitet lyckas Holmberg ge en levande bild av 1740-talets samhälle och världsbild.
I Peter Pohls Vilja växa (Alfabeta) och Robert Cormiers Utpressaren (Rabén & Sjögren) tänjer två av tonårsboksgenrens mästare på gränserna mot vuxen- respektive barnlitteraturen.
Pohls roman är tredje delen av hittills fyra om pojken Heinrich Hegg/Mikael Stenberg. De två första kallades vuxenromaner, den fjärde, mästerverket Vi kallar honom Anna (1987), var en ungdomsbok. Vilja växa är enligt förlaget både och.
I denna miljö formas den känslige Micke och bilden av honom blir mångtydig. Vi följer inifrån hans kamp för att förverkliga vissa ideal - men efter hand visar det sig att andra uppfattar honom annorlunda än vad han tror och önskar. Han tycker att även den som befinner sig i underläge har ett värde - men skaffar sig själv ett överläge genom att bygga upp sin fysiska styrka och motsäger därmed sin åsikt. Han känner ett tvång att behärska sig - som blir till hårdhet. Pohl förmedlar dyrköpta erfarenheter och visdomar från sina många år som ungdomsledare, men överlämnar till läsaren att själv orientera sig i den motsägelsefulla verklighet han återskapar.
Cormiers Utpressaren handlar om en elvaåring och är skriven i en helt annan, mer avskalad och enkel stil än hans övriga tonårsromaner. Men den ondskans problematik han belyser är så komplex att få är mogna för den innan högstadiet. Han har alltså inte skrivit en barnbok, utan snarare renodlat det moraliska dilemma han presenterar till koncentrerad klarhet. De frågor kring synd, skuld, förlåtelse och människans ansvar för sina handlingar som är närvarande i alla hans böcker träffar här läsaren direkt och naket.
Mats Berggren Mats Berggren är kritiker i Aftonbladet samt författare. Hans senaste roman heter Varken varken eller eller (Rabén och Sjögren). Han är också redaktör för den nyligen utkomna antologin Välfärdslandet (ABF/Lindelöws)