|
Sök inte tröst mot stressen i alkohol
Undvik alkohol när du är stressad. Att dricka för att dämpa stress och ångest kan öka risken för beroende och återfall. Stresshormonet kortisol förstärker alkoholeffekten i hjärnan, säger Bo Söderpalm , docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Göteborgs universitet. Han forskar på hur alkohol påverkar hjärnan. Det är vanligt att ta till alkohol vid stress. Men alkoholen är en lömsk och riskfylld stresshämmare. Den ger lugn och avkoppling till viss del. Men själva stressen kan också göra hjärnan känsligare för alkohol så att man blir mer benägen att dricka. Det är också möjligt att stress förvärrar baksmälla och abstinensbesvär. Men det är ännu inte undersökt, säger han. Det är bättre att rida ut stress på annat sätt än med alkohol, menar han. Tycker vi om alkohol och vill dricka det bör vi mer göra det när vi mår bra. Då är risken att utveckla ett beroende mindre. Spriten frigör dopaminet Gemensamt för olika droger, framför allt alkohol, nikotin, opiater, kokain och amfetamin, är att de aktiverar dopaminsystemet i hjärnan. Drogerna verkar på detta system på olika sätt, men som gör att man blir mer benägen att ta dem. Stresshormonet kortisol förstärker denna dopamineffekt. Signalsubstansen dopamin frigörs från limbiska systemet, som tillhör hjärnans djupa, äldsta delar. Härifrån härrör känslor och drifter och regleras olika processer i kroppen. Spegel väckte sug efter drog Dopaminets roll diskuteras. Det anses dels ha belönande egenskaper som gör att man mår bra och känner välbehag när det aktiveras. Dels anses det också kunna styra, via betingade reflexer, ett beteende som gör att man känner välbehag. På apor har man sett att dopaminet aktiveras när de till exempel får banandryck. Dopaminet aktiveras också när de enbart hör en ljudsignal eller ser en ljussignal som tidigare satts i samband med banandrycken. Signalen väcker en förväntan på något som är behagligt och en motivation att ta detta, som banandryck. Själva förväntan och motivationen kan alltså aktivera dopaminet, säger Bo Söderpalm. Samma mekanism har man kunnat studera på människor, i det här fallet kokainmissbrukare, som undersökts med så kallad PET-kamera. Den kan med färgförändringar på bild visa vilka områden i hjärnan som aktiveras. Man såg då att dopaminfrisättningen ökade när kokainisterna enbart fick se en spegel med kokainsträngar på. Detta väckte en förväntan och ett sug efter drogen. Samma effekt gäller sannolikt även alkoholister, anser han. Bara att känna lukten av sprit, se en vinflaska, en bar eller systemskylten ökar sannolikt dopaminet hos dem. Känsla av lugn och välbehag Alkohol har den egenskapen att den har olika effekt och påverkar olika system i hjärnan. Det har framför allt svensk forskning av professor Jörgen Engel i Göteborg visat. När man dricker alkohol vid upprepade tillfällen ökar både frisättningen av dopamin och påverkas en annan signalsubstans GABA. Det gör att man både känner välbehag (dopamin-effekten) och blir trött och lugn (GABA-effekten). Dopamin-effekten leder till så kallad sensibilisering. Det innebär att man blir mer känslig för drogen om man tar den i samma dos vid upprepade tillfällen. GABA-effekten medför tvärtom så kallad tolerans. Det innebär att man blir mindre känslig för drogen av samma dos vid upprepade tillfällen. Åsynen av en flaska räcker Det betyder att man så småningom behöver dricka mer för att uppnå lugn. Men när det gäller att känna förväntan, suget, efter alkohol krävs bara åsynen av en vinflaska eller ett litet glas vin till maten för dra igång själva dopaminsystemet, som blir mycket lättretat, säger Bo Söderpalm. Det är detta som gör det svårt för alkoholmissbrukare att kontrollera sitt drickande eller dricka måttligt, menar han. Det förefaller också som att själva suget efter drogen ökar, även om välmåendet av den minskar. Man vill ändå ha mer.
|