Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetHälsa
 
  

Hjärtats bästa vän
- ett lugnare liv

Foto: JESSICA GOW
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att lägga om sitt livsmönster så att man inte återgår till de farliga vanorna.
Kvinnor får sämre eftervård efter en hjärtinfarkt än män. Cirka 60 procent skickas hem utan att få hjälp eller stöd av något slag. Men rätt form av rehabilitering kan vara lönsam, både för kvinnorna och samhället.
  - Bland kvinnor som lärt sig ändra sitt stressbeteende efter infarkten tycks behovet av sjukhusvård halverats jämfört med andra kvinnor med hjärtinfarkt, säger Maj Blom, sjuksköterska och ledare för forskningsprojektet ”Friskare kvinnohjärtan” på Huddinge sjukhus och Sankt Görans sjukhus, med stöd från landstinget i Stockholms län.
  Det är en kurs i beteendeförändring som går ut på att ändra livsstil och lära sig hantera stress. I projektet ingår 250 kvinnor i åldern 35-75 år som haft en hjärtinfarkt, blivit kranskärlsopererade eller gjort ballongsprängning (vidgat kranskärlen).
   Under ett år träffas de i grupper 20 gånger, först en gång i veckan och därefter en gång i månaden. Syftet är att förebygga så att de inte får en ny infarkt.
  - Själva hjärtsjukdomen finns kvar. Men vi vill se om det går att förbättra prognosen efter den första infarkten om man lär sig leva annorlunda, säger Maj Blom.
  En första utvärdering, som gäller de första 100 kvinnorna, visar att de tycks ha haft påtagligt färre insjuknanden jämfört med kvinnor som inte gått kursen.
  - De har också fått större tålamod och är mer i harmoni och balans. De har lärt sig säga nej och att inte oroa sig så mycket för saker som ännu inte inträffat.
  Kvinnorna har framför allt fått ta itu med ilska och irritation.
  - De ska inte ändra sin personlighet, men de ska låta bli att bli arga på fel saker. Det är inte värt att dö för småsaker. Man ska inte bli 100 kronors-arg på ett 10 öres-problem. Man kan ha retat sig på att tidningen Metro skräpar i tunnelbanan, att maken inte tar bort smulorna efter sig eller sätter in kaffekoppen i diskmaskinen, säger Maj Blom.
  Ilskan bottnar ofta i tidsbrist, menar hon.
  - Ju mer stressad man är och ju mindre tid man har, desto mer irriterad blir man på småsaker. Kroppen reagerar med ökade stresshormoner i försvar, som på ett hot. Men kvinnorna ska ju inte ut och jaga björn.
  Kvinnorna behöver också större självkänsla.
  - De tänker ofta mer på sådant de borde ha gjort eller bör prestera. De gör flera saker på en gång. De behöver tänka mer på hur mycket de faktiskt har presterat i livet.
  Många vill vara som sin egen mamma, som kanske ofta var hemmafru.
  - Hon bytte kanske gardiner varje årstid och gjorde egen marmelad. Kvinnorna kan kanske göra detta senare i livet när de inte har så mycket om sig. Vissa perioder i livet hinner man mindre, som under småbarnsåren, säger Maj Blom.
  Många har levt för sina män och har ofta heller inget eget socialt nätverk. Många av männen har haft hjärtinfarkt tidigare. Men kvinnorna trodde aldrig att det kunde drabba dem själva. Möjligen cancer, men aldrig hjärtinfarkt.
  - Många är chockade, gråter och har dödsångest. Det är viktigt att de kan se framåt, att de kanske har 20 år framför sig som borde bli så bra och hälsosamma som möjligt. De ska fråga sig: ”Vad mår jag bra av och vad mår jag inte bra av?” och leva efter det.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson


Stressen sliter ut kvinnors hjärtan
Så påverkar stressen dig
Annika fick två hjärtinfarkter av stressen
Annikas lugnknep - varningssignalerna
Testa din stressnivå
Tyck till! Hur gör du för att gå ner i varv?