Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetEkonomi
SÖNDAG 10 SEPTEMBER 2000
 
  

Syna bluffen före köpet

732 KÖPER RÄNTEFRITT VID SPECIELLA TILLFÄLLEN Jonas Adamek och Cecilia Gebing är på Elgiganten och letar ny video med barnen Philip och Julia eftersom den gamla gått sönder.
Foto: DAG ANDERSSON
Om några dagar börjar årets tv-fest: sommar-OS.
  Dags för många att köpa ny tv-apparat. Eller en video för att slippa sitta uppe hela natten.
  Men se upp för fällorna som lurar i de stora butikskedjornas reklamblad!

   Nästan varje vecka dimper reklambladen ner i brevlådan – från Onoff, Siba, City Stormarknad och Elgiganten.
  Och nästan varje vecka är det ”rea”, ”billigare än rea”, ”super save” eller ”premiärfest” på tv-apparater, telefoner, datorer, kylskåp och annan hemelektronik. Just nu är det ”OS i låga priser” och ”sportpaket till rekordpris”. Allt för att du ska tro att det är billigare än vanligt just den här veckan.

KO kan inte stoppa erbjudandena
  
De fyra butikskedjorna gör sitt bästa för att deras erbjudanden ska verka förmånligare än de egentligen är. De bluffar – fast på ett så skickligt sätt att inte Konsumentombudsmannen kan stoppa dem.
  Därför avslöjar vi nu de tre vanligaste bluffarna: lågprisbluffen, räntefritt-bluffen och abonnemangsbluffen.
  Nu undrar du förstås vilken butik som egentligen är billigast. Det är omöjligt att svara på. Men på internet finns företag som specialiserat sig på prisjämförelser. Till exempel www.pricerunner.com. Där kan du kolla priser när du bestämt vilken tv du ska köpa.
  Och kanske är den gamla radiobutiken runt hörnet billigare än stormarknaden?

Lågprisbluffen
Siba kallar det ”lågprislöfte”, City Stormarknad erbjuder ”lägstaprisavtal”, Onoff har ”lågprisgaranti” och Elgiganten ”prisgaranti”.
  Det innebär inte att butiken lovar att vara billigast.
  
Men om du köpt en vara i butik A och sen upptäcker att den säljs billigare i butik B får du tillbaka mellanskillnaden (och oftast lite till).
  Konstigt nog är det inte alltid butik A sänker priset på varan, trots att du påpekat att butik B är billigare.
  – Det går inte till så rent praktiskt, säger Inga-Lill Eldin på Onoff, och förklarar att priserna ändras efter att Onoff gjort marknadsundersökningar.
  På de andra butikskedjorna säger man att kundens påpekande är ”en indikator” för prissänkning eller att det ”är tänkt” att det ska leda till att priset sänks i den aktuella butiken. Men ingen kan svara på hur ofta det faktiskt inträffar.
  Ofta går det inte att jämföra priserna. De olika kedjorna har sina egna märken och modeller som ingen av konkurrenterna säljer.

Räntefritt-bluffen
Alla fyra butikskedjorna erbjuder ”räntefri” avbetalning på 12 månader.
  – Det är väldigt fördelaktigt, säger en tv-försäljare. Allting som kostar över 5 000 kronor tycker jag man ska lägga upp på 12 månader.
  Men han har fel.
  
Det är inte alls speciellt förmånligt. Du måste betala 245 eller 250 kronor i uppläggningsavgift, plus 25 kronor i aviseringsavgift i elva månader. Det blir 520 eller 525 kronor. För att betala av 5 000 kronor på ett år.
  Om du i stället har en lönekontokredit med en ränta på 12 procent så kostar det bara 300 kronor. Det ”räntefria” lånet kostar alltså nästan dubbelt så mycket som ett med ränta.
  Om man handlar ”räntefritt” för 2 000 kronor motsvarar avgifterna en ränta på 50 procent! Först uppåt 10 000 kronor är ”räntefritt” ett billigt sätt att låna pengar, enligt Vilhelm Nordenanckar på Konsumentverket.
  – Det borde inte få stå ”räntefritt”, säger han. Man vilseleds att tro att det är avgiftsfritt.
  Men Elgigantens vd Joakim Palmkvist tycker det är ett bra ord.
  – Det är så inarbetat i branschen, säger han.

Abonnemangsbluffen
En ny och fin dator för 6 990 kronor – som brukar kosta 9 990. Det låter som ett fantastiskt fynd. Men läser man det finstilta upptäcker man att det inte är så billigt.
  
För att få det lägre priset måste du nämligen teckna ett internetabonnemang som kostar 150 kronor i månaden. Abonnemanget gäller i 16 eller 18 månader.
  Den sammanlagda kostnaden med uppläggningsavgift blir 2 550–2 850 kronor – alltså nästan lika mycket som rabatten på datorns pris.
  Vad får du då för 150 kronor i månaden? Jo, ett vanligt internetabonnemang som kostar 20 kronor i månaden eller är helt gratis. Resten – över 2 300 kronor – får du ingenting alls för.
  Så egentligen kostar datorn inte 6 990 kronor, utan en bit över 9 000.
  – Jag har två anmälningar på mitt bord som gäller just att man sänker priset med en viss summa, som man sen tar igen med ett internetabonnemang, säger Stina Carlsson på Konsumentverket.
  Ärendena har dock inte kommit så långt att Stina Carlsson vet om försäljningsknepet ska vara tillåtet eller inte.
  Men på City Stormarknad har man redan slutat med den här sortens rabatter.
  – Det kändes inte riktigt rätt, säger vd Per Åke Jansson.
  De andra företagen tycker dock att det är ett bra erbjudande – både för dem och för kunden.
  – Kunden tjänar ju 450 kronor, säger Sibas vd Lennart Andersson.
  – Man får se månadsavgiften som en delbetalning på datorn, säger Per Sigvardsson, försäljningschef på Elgiganten.
  – I branschen jobbar man på det här viset, säger Inga-Lill Eldin på Onoff. Men det ställer rätt stora krav på konsumenten.