  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Högerextremismen och mordet på Olof Palme, del 2
Beträffande polisspåret anser Granskningskommissionen (GK) att det saknas ett sammanhållet analyserande perspektiv. Ett sådant perspektiv måste sträcka sig även utanför poliskretsarna. Det är nog ingen som tror att Alf Enerström, Ulf Hamacher eller till exempel kommendörkapten Hans von Hofsten, som ansåg att Palme var förrädare, smög omkring på Sveavägen. Däremot är det inte orimligt att tänka sig att det i de kretsar där dessa personer rörde sig skulle ha kunnat födas tankar på att röja Palme ur vägen. Det intressanta är således de nätverk där dessa personer ingick. Det är i denna struktur som olika tips borde placeras in. Man kan i stort sett välja vilken person som helst på högerkanten och nysta vidare. Börja exempelvis med Birger Hagård. Den 24 oktober 1967 gick det att läsa om Hagård och Bertil Wedin (som figurerat i samband med skriverierna om mordet på Palme): Under stort hysch-hysch har högerledaren Yngve Holmberg i veckohelgen tagit emot en amerikansk delegation av den ultrakonservative Kalifornienguvernören Ronald Reagans vänner ( - - - ) Bland de som sammanträffat med de amerikanska gästerna var också högerns ungdomsförbunds ordförande Birger Hagård ( - - - ) samt som representant för World Anticommunist League Arvo Horm och löjnant Bertil Wedin i försvarsstaben ( - - - ) Efter en titt på regalskeppet Wasa träffade amerikanarna på söndagen World Anticommunist League. Under varma applåder uttryckte därvid löjtnant Wedin en förhoppning om att USA ökar effektiviteten i Vietnamkriget. Wedin och Hagård tillhörde Demokratisk Allians (DA), en organisation som stödde USA:s krigföring i Vietnam. Med i DA var också Carl G Holm, en av grundarna av den högerextrema tidskriften Contra, och Tommy Hansson, som nu är redaktör för Contra (där Wedin medarbetar). Med i DA var också en del av de högerextrema poliserna som förekommer i polisspåret. Vid de möten som en högerextrem polis ledde är det tydligt att Hans von Hofsten var en av föredragshållarna. Där förekom också en domare (sannolikt Bert Ohlin från Nysvenska rörelsen, NRS), och en advokat (sannolikt Lennart Hane eller Ulf Hamacher). Lennart Hane var styrelseledamot i Svensk-Chilenska sällskapet, där Ulf Hamacher var ordförande, och aktiv i Medborgarrättsrörelsen. Med i medborgarrättsrörelsen var också Hans von Hofsten och amiralen Per Rudberg. Hane har också tillhört Europeiska Arbetarpartiet (EAP) en organisation som Alf Enerström påstås ha stött. Till SNF:s skara hörde tydligen polisen och vapenhandlaren Carl Gustaf Östling och den polisman som var ledare för de högerextrema träffarna. Hagård, Arvo Horm och Åke J Ek var aktiva i Baltiska kommittén. Ek har ett nazistiskt förflutet och var lärare vid Polishögskolan. De högerextrema poliserna inom Stockholms polisdistrikt kan ha haft honom som lärare. Ek har varit den drivande kraften i Nordiska Krigs- och FN-veteranförbundet som anslöts till WACL. Anslutet till WACL var också SNF. I WACL:s verksamhet har också Birger Hagård och Arvo Horm deltagit som representanter för Baltiska kommittén. De som var med i SNF bör ha känt redaktören för nazisttidningen Fria Ord, Clas af Ugglas, kusin till bröderna Marcus och Jacob Wallenberg och farbror till Margaretha af Ugglas man. Clas af Ugglas var medlem i Stockholms rotaryklubb och den exklusiva herrklubben Sällskapet på Arsenalsgatan som upplät sina lokaler till Ungsvenska klubben, som var en samlingsplats för nazister och där både Clas af Ugglas och Ulf Hamacher varit ordförande. Bland föredragshållarna hos Ungsvenska klubben fanns bland andra Margaretha af Ugglas och Birger Hagård. Så här går det att, som det förefaller, fortsätta i all oändlighet. I dessa högerextrema kretsar utmålades Olof Palme som sinnessjuk landsförrädare på väg att omvandla Sverige till en kommunistisk stat under sovjetisk hegemoni. Det är av intresse att se hur dessa grupper ansåg att det genom Pinochets ingripande undveks att Chile omvandlades till en kommunistisk diktatur. Precis det som undveks i Chile höll enligt dessa grupper på att hända i Sverige. Så framställdes kuppen i tidskrifterna Contra och Operation Sverige, den senare organ för en högerextrem religiöst fundamentalistisk rörelse med samma namn. Bland medarbetarna i rörelsens tidning fanns ett antal framstående akademiker, som blandade sig med välkända högerextremister: några av skribenterna var Birger Hagård och förre arméchefen Carl Almgren. En ofta återkommande person är Bertil Wedin. Wedin har skrivit om sin bakgrund i Contra. 1967 startades med anknytning till Enskilda banken och på uppdrag av Marcus Wallenberg nyhets- och utredningsbyrån Näringslivets information. Byrån hade till uppgift att bevaka nyhetsmedia, det politiska skeendet och säkerhetsrelaterade händelser och gav ut en journal, Mediasammandrag. Tryckning och distribution sköttes av banken till 1973 och därefter av Industriförbundet. Wedin startade byrån och var dess chef under nio år. 1976 flyttade Wedin till England, där han under lång tid hade uppdrag åt Industriförbundet, Svenska Arbetsgivarföreningen och svenska storföretag. 1985 bosatte han sig på den turkiska delen av Cypern. Den 11 mars 1986 sammanträffade en utredningsman från Stockholmspolisens våldsrotel och Sverker Åström med en företrädare för World Campaign against Military and Nuclear Collaboration with South Africa som uppgav att man kunde tänka sig att sydafrikanska agenter var inblandade i mordet på Palme. Han hänvisade till att sydafrikanska agenter varit inblandade i inbrott och bombattentat i London. Just i London hade Wedin figurerat i samband med ett inbrott på ANC:s kontor. Efter inbrottet hittades en del av det stulna hos Wedin . Ett par år efter inbrottet höll Wedin en presskonferens i London. Han skulle redovisa sin anknytning till Sydafrika, men presskonferensen blev ett angrepp på Olof Palme. Vid presskonferensen skall Wedin ha sagt: Jag arbetar emot Olof Palme och den svenska regeringen. Det sker i samarbete med underrättelsetjänsten i de skandinaviska länderna ( - - - ) Säpo och svensk militär står i klart motsatsförhållande till sin egen regering. Enligt GK upprättades redan 1988 en promemoria om Wedin. Flera källor hade uppgivit att Wedin arbetat för den syd-afrikanska säkerhetspolisen Boss och inbrottet på ANC:s kontor nämns. Sedan 1970-talet skulle Wedin ha varit ”a gun for hire”. Det finns också uppgifter om att Wedin skulle haft kontakt med CIA. Det är anmärkningsvärt att mordutredarna under 15 år inte fått till stånd ett förhör med Wedin. I kampanjerna mot Olof Palme hade de rapporterade ubåtskränkningarna en stor roll. Dessa kampanjer gick mot ett slags kulmen inför Palmes planerade besök i Sovjetunionen våren 1986. USA:s roll i samband med kränkningarna har inte blivit tillfredsställande redovisad. Thage G Peterson uttrycker i sin bok Resan mot Mars förvåning över att USA visade så ringa intresse för kränkningarna. Mot säkerhetspolisen har uttryckts misstankar från olika håll bl a från bröderna Poutiainen. Dessa misstankar undanröjs inte genom GK:s betänkande. GK är t ex inte säker på att den fått se allt material som finns om mordet hos Säpo. Dessutom är ordningen på Säpo:s material dålig. Papper påstås ha försvunnit etc. Ibland är materialet svårtytt. Det förefaller inte troligt att mordet kommer att klaras upp. Nu arbetar åtta poliser med ärendet, men de har också andra arbetsuppgifter. Man söker efter mordvapnet och den nye åklagaren hoppas på ett idealtips. Det sker en successiv nedtrappning. Men innan utredningsverksamheten ebbar ut helt borde en kraftansträngning kunna göras enligt följande:  Det borde vara möjligt att med hjälp av modern datateknik, ungefär som när man skapar dataspel, göra en rekonstruktion av det som hände på mordkvällen där olika observationer och åtgärder preciseras till sin innebörd och placeras in i en kronologisk ordning. Över den svenska högerextremismen borde upprättas en struktur, som också visar utländska kontakter. I denna struktur skulle olika tips och spår kunna placeras in. GK påpekade att utredningsmaterialet skulle kunna sorteras efter utredningsvärde. En sådan sortering borde kunna göras samtidigt som åtgärderna enligt ovan. Inom Säpo borde en gång för alla röjas upp så att allmänheten kan få förtroende för organisationen.
Karl N Alvar Nilsson
författare 
VAD TYCKER DU?Har du något förtroende för Säpo? epost: debatt@aftonbladet.se tips: 08-725 2000 fax: 08-562 528 99 växeln: 08-725 20 00 |
|
