Gimmicks, en glad bossachock

Skivor jag inte tror nåt på kan ibland vara en gladchock. Som svenska Gimmicks platta "Move to the bossa groove".
Jag räknar slappt och iskallt med att den ska vara fånig och lågbudget. Ett svenskt brazilian sound-band liksom, kom igen! Och med ett sånt namn! Gimmicks! Och det är det väl ibland, lite lökigt.
Men också: helkompetent, välproducerad, svängigt coolt som Al Jarreau i latinofasen. Soft paraplydrinkpop med svallvågor i skuggan av ett sommarhav.
Jag kommer nog inte att lyssna på den igen. Eller kanske den vaniljsexiga versionen av Abbas "Dancing queen". Men ändå. Man blir glad av att förvånas, att kväsa sina fåniga förutfattningar, att sätta fördomarna på skam, etc etc etc etc.
The soft rock shit!
Fredrik
hits