"Nip/Tuc" är grymt. Och på SVT söndagar nu går avsnitt som jag inte sett däröver. Feast.

Doktor Troy sålde sig till den gamla skatan, fru Grubman. Om han inte legat med henne hade hon stämt firman eftersom Sean lämnat en skalpell i hennes mage.
Doktor Troy strippade till sina tangakallingar. Sedan började hon gråta.
Hon ville bara vara vacker och sedd. Eller åtminstone åtrådd.
Doktor Troy behövde, vad man vet, inte ligga med henne till sist. Firman slapp stämningen ändå men måste skönhetsoperera Grubman pro bono för all framtid. Men Troy tänkte ligga. Han tänkte prostituera sig för firmans framtid.
Rätt beslut. Vad skulle han annars gjort?

Nip/Tuc är lätt genial. Som en avancerad såpopera som inte undvikar moraliska bakvatten. Det finns inga helarena människor, inte ens Sean. Samtidigt är inte doktor Troy en total antihjälte. Bara komplex och lite lös i konturerna. Och med älskarinnor över hela South beach.

Människor är komplexa numera på tv. Som James Spader i sista säsongen av "Advokaterna" (och delvis i mer humoristiska fortsättningen "Boston legal"). Han är den största idolen. Men doktor Troy är tvåa. Den där till synes onda snubben i "Lost" är inte ens i närheten.

Fredrik