Bloggen ska ju vara lite personlig. Just nu känner jag mig övergiven. Politikerna har jullov men inte jag. Bävern har jag inte sett till på hela vintern.
Det är snöstorm och jag har 18 mil hem.
Dessutom är jag sugen på godis men håller igen! Tänker på vikten!
Trist att behöva göra det.
Annars är väl allt rätt okej!
Vi har bra artiklar på gång till debattsidan - Det är kul.

Såg just att sju av tio svenskar önskar mer information om FNs barnkonvention. Det är socialdepartmentet som meddelar detta genom en nyligen gjord sifo. Det är ingen stort problem. Kunskap kan man skaffa sig lätt om bara viljan finns. Det är bara att söka på nätet på FNs barnkonvention.

Störtlöjligt är också polisens nya snattofon. Istället för att åka och gripa snattarna och göra ett personligt förhör ska polisen tala med dem genom att ringa upp. Jag säger bara; lycka till! Ännu enklare vore om polisen tillät lite egna initiativ och uppmanade snattarna att ringa själva. Då behövdes ingen vid telefonen bara en telefonsvarare.
Har du snattat
tryck 1
Vill du erkänna
tryck 1 för godis
tryck 2 för cigaretter och snus
tryck 3 för cd skivor
tryck 714 för bilar
Tryck 714392 för övriga produkter

Välkommen åter

Tycker ni vi ska ha dåligt samvete så här i slutet av ett gammalt år? Dåligt samvete för allt vi inte gjort! Jag kan ha dåligt samvete för att jag inte gör mer för att förbättra samhället. mer konkret alltså. Det är väldigt lätt tycka och kritisera, men när det kommer till det praktiska är det ännu enklare att överlåta detta till någon annan.
Är det någon som känner igen sig?
Har ni tänkt på att det också är enklare att vara arg över saker än att vara glad och se de positiva. Skulle jag bara lyfta fram det positiva framställdes jag nog snart som en tröttsam jubelidiot! Tror ni inte. En sådan där medhårs slickande som aldrig tänkt en egen tanke. Nej det är nog tyvärr så att egna tankar är mer trovärdiga om de är kritiska! Knasigt egentligen.
Förstå om vi skulle få en valrörelse där alla bara lyfter fram det som är bra! Hu så tröttsamt!

Jag skrev en kommentar på debattsidan idag om att folk skulle mejla oss och berätta allt de varit arga på under året och vad de tror de kommer att vara arga på under nästa år. Det bara strömmar in kommentarer. Kul tycker jag. Vi får nog starta en serie på debattsidan. "Det här retar jag mig på".

Det finns ju anledning att vara förbannad, tycker ni inte? Själv är jag störtsur över det mesta just nu. Vad gör man inte för att hitta formen som opinionsbildare!

Idag har jag kört 34 mil i snöstorm. Det var ganska jobbigt! Annars är det lugnt så här i mellandagarna. Det märks verkligen i media att politikerna har julledigt.
Vi får mycket brev och debattinlägg till Aftonbladet. Det är många människor som berättar om sin livssituation. Utan tvekan är det väldigt många som far illa i Sverige idag. Människor som är fattiga, som är maktlösa och inte kan påverka sin egen situation. Människor som stämplas som fuskare och som lata. Människor som är förtvivlade och arga.
Nu tänker jag särskilt på en ensamstående mamma som inte hade några pengar till sitt barn. Ni kan läsa hennes berättelse i morgon på debattsidan. Ibland blir jag uppgiven! Är det verkligen så här ett samhälle ska fungera. Vad det detta som Per Albin Hansson ville uppnå när han talade om det goda hemmet där det inte finns några styvbarn.
Nej givetvis inte. Det är ytterst få politiker också idag som vill ha utanförskapen, men trots det existerar den. Varför?
Varför är det så tyst om de som har det svårast? Visst ramlar det in enstaka röster särskilt i juletid som ber oss tänka på de människor som har det svårt. Men sedan börjar vardagen och ingen tänker längre på dem.
Varför får vi ingen riksdagsdebatt om nyfattigdom och utslagning?
Ja varför?
Jag önskar att fattigdomen i Sverige blir en valfråga. Den och demokratin!

God Morgon!
Jag är på väg in till tidningen och hundrarna ska med för att gå till frissan! Jag har stora hundar med mycket päls så de får gå en gång i månaden. Det är fantastiskt att slippa den stora pälsvården själv.
Snart är 2005 slut! Det slog mig i morse. Sedan blir det valår. Ett tufft sådant kan jag tänka. Men också lite spännande. Allt kan hända. Som vanligt alltså! Allt kan hända under ett år och vi har ingen aning om vad som händer. Tur är nog det!

Jag läste i Aftonbladet att regeringen fick urusla betyg i en sifo. Det vinnande laget har med andra ord problem. Det är trist! Det har varit nedförsbacke länge nu för Persson och hans gäng. Det är svårt att se hur de ska komma ur den onda cirekeln. Jag har alltid en förmåga att längta efter nya ministrar. Men när nya ministrar presenteras längtar jag ändå efter nya. Det är inga lysande stjärnor i laget, men förmodligen goda spelare i ett fungerande kollektiv. Det kanske räcker för Persson, men det är tveksamt om det räcker för väljarna.
Ändå kan mycket hända innan valrörelsen. Men det blir inte regeringen som står för förändringen. Socialdemokraterna kan sitta kvar om det går dåligt för alliansen. Också den har ju en svacka just nu. Maud har kommit tillbaka men är fortfarande lika osynlig. Vad är det om har hänt med den kaxiga centerledaren?

Drevet mot Freivalds fortsätter och jag vill fortfarande inte vara med.

Vi har storm, snöstorm! Det innebär att jag känner mig hemma efter att ha bott i Norrbotten i 13 år. Jag har varit så rädd att det inte skulle bli någon snö härnere i Mellansverige.
Idag är det årsdagen för tsunamin. Det går inte att glömma bort!
Jag blev lite illa till mods när jag såg att Laila Freivalds inte skulle medverka i minnesstunden. Hon viker sig för de anhörigas krav och avstår från att medverka.
Vad håller vi på med undrar jag? Är det skäligt att mobba ut Laila Freivalds? Är det Laila Freivalds fel att svenskar dog i Thailand och är det hon som ska ha skulden för att regeringen schabblade under katastrofen?

Jag har full förståelse för att de anhöriga sörjer och är förbannade på regeringen för de misstag som gjorde. Men detta är att gå för långt. Dessutom är Göran Persson ytterst ansvarig, Varför ställder då ingen honom till svars. Laila Freivalds har blivit ett bra mobboffer. Hon är stel och visar därmed sin rädsla, Hon är inte särskilt charmig och dessutom kvinna. Är det därför hon är en sådan bra måltavla.
Vad vill de anhöriga uppnå undrar jag med att neka Freivalds att närvara? Mår de bättre? Sörjer de mindre nu när det finns en svensk syndabock?

Jag har kritikserat regeringen, Jag har krävt självkritik och rannsakan. Men drev ställer jag inte upp på! Det skulle vara intressant att veta vad Freivalds gjort som gör att hon inte anses god nog att hedra de svenskar som dog?
Är det någon som kan svara?

Det är en underbar julnatt. Stjärnklart och lite kallt. Snön lyser vit! Jag har tagit en promenad och tänkt på tillvaron och livet. Jag har satt ut gröt till Tomten och gett hästarna hö.
Politiken får vila ett tag till.
God Natt

Fick ett nytt sms med mejladress till tomten. Han finns på nätet till midnatt tydligen.

Jag har varit ute hos hästarna och så fick jag ett sms som sa att Tomten inte finns.
Jag undrar det jag? Jag ska passa på att önska mina läsare en riktigt God Jul! Snart är det valår och då blir det mycket att göra. Vila er nu och ät gröt.

snart är det julafton. Bara en timme kvar. Hektiska dagar med matlagning, julklappar och sist men inte minst jobb. Aftonbladet kommer ut alla dagar och det märks kan jag säga. Jag kommer ju från en sexdagarstidning som tillråga på allt inte kom ut på röda dagar.
Det är flera som har ringt om julsnapsen. Det är en tokig policy av ett monopol som vill sälja sina varor att inte leva upp till efterfrågan.
Det är snart på dagen ett år sedan tsunamikatastrofen.
Det är många som får en tuff jul. Minnena, saknaden och till och med hopplösheten kan infinna sig. Jag vet.

Det ringer läsare på debattelefonen och önskar mig God Jul. Det är snälla och uppmuntrande människor. En önskade mig en julklapp och det var att jag skulle få nya jeans att ha på mig. Han åsyftade givetvis byxorna jag har på min vinjettbild Ja! Jag gillar visserligen mina jeans och har köpt dem för dyra pengar. Det är sådana där som är tvättade för att de ska se slitna ut. Jag var förvänad själv faktiskt när jag köpte dem. En kvinna i min ålder köper dyra jeans som är utslitna från början.
Jag får överväga att byta bild!

Tre dagar utan ett ord på bloggen! jag har inte slutat. Men jag har haft lite att göra. Tv-inspelningar och så. Hemliga sådana som jag inte får tala om. Men en sak är säker; kul var det! Synd att jag inte kunde blogga direkt. Det handlar om den nya såpan om Toppkandidaterna. Så mycket törs jag säga,
Annars är det mesta som vanligt. Lite stiltje precis som det brukar i politiken innan jul. Jag såg i en av gratistidningarna på tunnelbanan att Göran Persson önskade sig ett underställ i julklapp. Ett som var rött och som luftade när man blev svettig. Han tänkte jobba lite skogen kan jag tro.
Ibland känner jag mig väldigt kritisk gentemot politiken. Jag får lite dåligt samvete ibland. Visst begriper jag att politikerna gör så gott de kan!
Det är också enkelt att sitta vid sidan av och kritisera. Tala om hur de skulle ha gjort istället.

Men vi lever i en brytningstid. Precis som gamla institutioner, gamla näringar och politiska partier ifrågasattes vid förra århundradet ifrågasätts de gamla strukturerna idag. Maktinstitutionerna är trögflytande. De är inte särskilt benägna att förändras på annat sätt än att växa och de ifrågasätter ogärna sin egen verksamhet.
Det går inte! Sverige fungerar inte! Vi har fått massor med exempel på det. Inte i krissituationer, inte när människor har olika problem och inte kan behandlas generellt. Vi ser det på försäkringskassan, på arbetsförmedlingarna, i socialnämnderna, Exemplen är tusentals
När det kollektiva Sverige ersatts av individer med olika behov rasade folkhemmet. Systemen fungerade inte längre. Därmed inte sagt att grundtanken håller. Att alla har samma värde och att ingen är sämre. Men att alla ska behandlas lika är svårare. Vi är så olika och har så olika behov.


Snart är det jul!

Det är söndag kväll och jag hörde just på nyheterna att Ariel Sharon fått en stroke. Besvärligt. Han som arbetade för fullt med ett nytt parti. Han höll på att bli viktig för freden.
EUs långtidsbudget är också antagen. Det är lite absurt att vi svenskar köps med att vi får så mycket bidrag. Det sägs inte så mycket om de stora belopp vi faktiskt bidrar med. Det kanske vi skulle vara mer stolta över. I andra sammanhang spottar faktiskt politikerna åt sådana som lever på bidrag.
Annars är det väl lite stiltje tycker jag i politiken. Misstroendevotumet mot Laila Freivalds kom av sig och alliansen stack på turnée. Det går inte så bra för dem just nu och jag tycker inte Maud Olofsson är sig lik. Hon är inte lika kaxig som hon brukar vara. Någonting har hänt, men vad?????
Hos mig har det snöat!
Toppen, det ger känsla av Norrbotten.

"Du skriver att GP är skicklig, kunnig och visionär.


Man skall komma ihåg att GP och socialdemokraterna i 11 års tid betalat 10 miljarder i räntor på den statsskuld som nio år av borgerligt styre orsakade de svenska skattebetalarna. 10 miljarder varannan månad i 11 år det är lika mycket pengar i räntor varannan månad som man ska satsa på de äldre de närmaste 10 åren. När Du säger att GP är skicklig så är det sådana politiska insatser som man kommer att tänka på. För att klara av detta politiska konststycke har socialdemokraterna och GP varit tvungen att trixa och vidta många gånger icke omtyckta åtgärder. Det går bra för Sverige, nu senast fick vi veta att Röda korset i USA visat på att Sverige är det bästa landet att leva i för mammor och barn. Vi människor är aldrig bra till 100 % perfekta så icke heller Göran Persson, men han gör ett förbannat bra jobb tillsammans med sina medarbetare oavsett om han håller dessa i strama tyglar eller inte. Låt oss vara nöjda med att landet går bra och mår bra och sluta att kräva det omöjliga. Ingen människa kan vara 100 % till lags för er skribenter eller någon annan heller för den delen. Bestäm er om Ni vill ha en moderatkartell som troligen kommer att förstöra landets ekonomi för oöverskådlig tid framöver eller om Ni vill Leva i ett land som är solidariskt med alla oss som är sjuka och utanför arbetsmarknaden men som har ordnade statsfinanser.
Vårt kommande val står mellan att leva i ett land med en regering som har empati med alla som råkar illa ut och dessutom kan sköta våra statsfinanser eller en regering som jagar alla halta och lytta och sköter ekonomin som om landet var en bananrepublik.
Acceptera att en statsminister inte är annorlunda än vi andra samt har sina fel och brister."

KAS"

Erik Wagner skriver så här;

Hej Lotta!



"På tal om din teori kring Göran Persson så skrev jag följande i min blogg:

I dag bloggar Lotta Gröning om Göran Persson. Hon har en teori om att han är vår tids mest lysande politiker men har i princip bara en brist: Dåligt ledarskap.

Han har inte förmågan att omgiva sig med bra personer. De som är bra kanske inte platsar heller för den delen. De får kanske inte det utrymme som krävs?

Hon menar också att ministrar borde vara något man ser upp till. Ja, visst borde det vara så.

Vi pratade om detta i dag på fikat. Det är ingen av ministrarna inkl statsministern är några förebilder.

Vi pratade också om Lasermannen i dag. Om hur det var att vara ung. Sara berättade att hon fick skaka hand med Olof Palme när hon var ung. Så pratade vi om mordet på Palme. Johanna mindes det inte men jag har en oerhört stark bild av min familj som grät.

Jag har egentligen dålig koll på vad Palme var för filur och alla tyckte ju inte om honom men oavsett vad så får jag bilden av en politiker som stod upp för vad han trodde på. Han utmanade USA i flera tal och gjorde sig ett namn...

Kanske är det en efterkonstruktion men vi har inga sådana politiker i dag. Ingen som står upp för vad man tror på! Nu är det opinionsmätningar och pudlar som styr. Värdelöst!

Det är få politiker jag beundrar men ändå så suktar jag efter det! Något så fruktansvärt mycket! När kommer mina förebilder på riktiga maktpositioner?!

Man måste ha förebilder för att tro. Man måste tro på politiken. Annars kommer folk rösta på Nisse Lundgren och rasister... Och då är det faktsikt Göran Perssons fel."

Tjenixen på er! Jag har fått många mejl om Göran Persson. Jeff har skrivit tidigare och han skriver igen;

"Hej Lotta, jag instämmer.

Göran Persson är otvivelaktigt en mycket kompetent och rutinerad talare som äger en utmärkt
begåvning att besvara eller kommentera vilken fråga som helst.
Han har över tiden mycket skickligt skapat sig en plattform där all makt koncentrerats
och det innebär att alla nya i regeringen har redan från början fullständigt klart för sig
vem det är som bestämmer. Beslutsgången är gjuten i betong.

En ledares metod att välja medarbetare är tyvärr en mörklagd process som är praktiskt
taget omöjlig att angripa. Så är det överallt i samhället. Ledarskapsseminarier försöker
nog angripa detta faktum men där går dom dessvärre bet. Människor drivs i för hög
grad av att bevaka och bredda sina maktpositioner. Och politiker ingår i den gruppen.

Det är knappast en slump att Tiveds Energi vänder sig direkt till honom om bävrarna
som du skrev om i bloggen.
Energibolaget har troligtvis frågat en och annan instans utan resultat och då vänder
man sig till Han Som Bestämmer.

Lars Danielsson tror jag är i grunden en genomhederlig person. Om han minns eller inte
skulle jag kategorisera som olycksfall i arbetet. Jag föreställer mig att han sitter mitt i
ett mycket aktivt kontaktnät där massor av information passerar jämt. Den typen
av informationsutbyte kräver normalt inte att man måste hålla rätt på exakt vem som säger
vad och när det sägs. Men nu krävs plötsligt att han ska ha exakta minnesbilder och
då blev det fel.


mvh Jeff"

Jag har kommit på hur det är med Göran Persson!
Han är en otroligt skicklig politiker. Den skickligaste vi har. Kunnig, visionär, en gudabenådad talare. I den bemärklesen har han ingen konkurrens!
Men
Göran Persson är samtidigt en dåliga ledare. Han har inte förmågan att välja rätt personer omkring sig. Det vinnande laget är nästan ett skämt! Ministrarna syns inte eller får inte synas. Det finns ingenting som lyfter regeringen tyvärr. Dessutom borde kanske en minister vara en person vi ser upp till och beundrar. Men så är det inte riktigt
Om Göran Persson kunde ändra sin ledarstil skulle han vinna mycket.

Har jag fel?

Vad tycker ni?

Jag såg att Göran Persson hade fått en vädjan från Tiveds Energi. Där stod; Snälla Göran Persson hjälp oss mot bäverplågan.
Tiveds Energi har ett litet vattenkraftverk i Laxå och Nora och där bygger bävrarna ideligen dammar som stoppar produktionen. Att riva en bäverdamm får man inte göra hur som helst. Det krävs tillstånd av Länsstyrelsen.
Men jag måste ändå fråga; går det inte att stå ut med bävrarna? Jag har också bävrar på min mark. Jag vet att de är effektiva. De har faktiskt fällt en hel årsproduktion av ved. Eftersom jag har ont om tid och inte har någon annan som kan hugga ved uppskattar jag mina bävrar. Tack och tack säger jag till dessa flitiga djur.
Det är givetvis skillnad med ett kraftverk. Dammarna kan vara besvärliga. Det begriper jag. Men frågan är om de är så besvärliga att bävrarna måste utrotas?

Något annat som är märkligt är försvarsminister Leni Björklinds sambo Jan- Åke Gustafsson. Ni vet han som får alla forskningspengar. Det är många konstigheter i samband med professorns projekt och pengar och utmärkelser. Det verkar i högsta grad handla om att karln har bra kontakter, annat tycks inte vara så väsentligt.
Nu visar det sig att hans resor och representation också är väl tilltagna. Så väl tilltagna att internrevisorerna på Karolinska Institutet ska granska hans verksamhet.
Han flyger businessclass, går på exklusiva restauranger åker taxi och tycks alltid ha någon student som sällskap.Den här affären blir med andra ord bara värre och värre. Vad säger Leni Björklund om detta? Hur länge kan hon hålla tyst?
Gräddfilen kan få folk att tappa herraväldet. Helt klart tycks denna professor ha gjort detta!

Jag lyssnade på radionj i morse när jag körde till jobbet. Det handlade förstås om tsunamikatastrofen och regeringens agerande. En reporter ringde upp en av de drabbade familjerna och frågade vad de ansåg om den politiska såpa som nu pågår. Mannen svarade att han egentligen inte orkade utan bad om att de drabbade skulle få sörja ifred. Just nu krävde han ingens avgång. Istället menade han att vi har ett val om ett år och då kan människor ställa politikerna till svars.
Jag fick mig en eftertanke. Svenska politker och massmedia för den delen gör spektakel av människors olycka. Jag tänkte på det när katastrofen just hade inträffat och denna kriskommission tillsattes. Redan då hade politikerna glömt de drabbade och satt sin egen politiska framtid främst. -Rösta på mig för jag driver folkets intresse.
Nu är det samma visa. Vem bryr sig om de sörjande? Vem tänker på de barn som kanske förlorade hela sin familj. Blir livet bättre för dem om Fredrik Reinfeldt lyckas avsätta Laila Freivalds?
Svaret är nej, men å andra sidan har Fredrik Reinfeldt fått en fjäder i hatten.
Får man skriva FY FAN? Jag gör det eftersom detta spektakel får mig att må illa.

Turerna kring Lars Danielsson är smått patetiska och de visar återigen på att regeringen inte har någon som heslt kontroll över situationen.
Men vad gör det?
Opinionssiffrorna ökar!
Det förvånade till och med den gamle statsvetaren Sören Holmberg. Det borde inte ske hävdade han. Men det gjorde det!
Kanske har väljarna överseende med tabbarna och konstaterar att poliitker trots allt bara är människor dom också.

Jag säger att Lars Danielsson statssekreterare åt Göran Persson för oss bakom ljuset. Jag tror alltså att han ljuger! Man behöver inte ha så stor erfarenhet av pressade situationer eller kriser för att veta vad man gör och inte gör. Att Lars Danielsson nu hävdar att han kanske inte har pratat med Hans Dahlgren på UD och tillråga på allt säger sig veta att han pratade med någon men inte kommer i håg med vem då har karln förlorat fotfästet i en lögnhärva. Tyvärr!
Han försökte troligen rädda sitt eget skinn inför katastrofkommissionen, men nu har samvetet slagit till. Det blir fel också för Lars Danielsson om Hans Dahlgren får ta all skuld. Antar jag!
Vad ger det för bild av Göran Perssons närmaste man?

"Hej Lotta,

Jag läser regelbundet din blogg och även om jag inte delar din politiska hemvist så
uppskattar och respekterar jag dina åsikter. Jag tycker att du är träffsäker i att peka
ut vad som är viktigt i den dagliga debatten.
Jag gillade verkligen din önskan häromveckan i TV att Fridolin och andra politiker skulle må
bäst av en spark i arslet. Eller som du sa på norrländska: aschulet. Lovely.

I dag hörde jag i radion ett nytt fantastiskt uttalande av någon inom försäkringskassan:
"Vi har varit väldigt naiva när det gäller bidragsfusket"

Vad trött man blir. Den som säger så kan omöljigt tro att vi ska svälja ett sånt uttalande.
Det måste vara regel nr 1 i all bidragsverksamhet, att man bilägger sig om att
det ges till de verkligt behövande.

Människorna inom AMS kan omöljigt ha varit ovetande om att sånt fusk förekommer och då
infinner sig omedelbart nästa obehagliga fråga: Hur kan dom ha låtit detta fortsätta?

Jag ser fram mot fortsatt debatt i ärendet. Att man gör fel är en sak men om man låter
felaktigheter bara passera då blir jag förbannad, och säkert fler med mig. (Tyvärr vanligt
politikerargument: att påsta att fler tycker likadant...)

mvh
Jeff i Nyköping"

Devisen; enade vi stå söndrade vi falla, bör kompleteras. Enade vi stå ändå vi falla!

Visst är det så att för mycket slitningar innebär en minskad trovärdighet. Samtidigt är det inte längre trovärdigt att sossar sitter tyst och inte opponerar sig över en politik som inte fungerar. Vad ska då väljarna tro. Aktiva socialdemokrater som kan kristiera nuet och förstå de krav som människor ställer på politiken ger både hopp och tro om framtiden. Socialdemokratin var faktiskt från början ett parti som stod för förändring och lovade att stå för förändring. Men det har visat sig vara svårt när maktstolarna är så bekväma och så bra insuttna. Ledarskiktet ruckar inte på sin egen ställning och sin egen makt.
Tyvärr har vi nu kommit dithän där det krävs både intern och offentlig debatt för att förnya partiet. Det krävs självkritk, det krävs nya insikter och en förändrad politik. Klarar partiledningen det ska de applåderas. men än så länge går det trögt. Ta bara utnämningspolitiken som ett exempel. Jag kan nog lova att de flesta sossar skäms över den. Det har blivit lite för mycket inavel. Här bör partiledningen presentera en ny policy före valet,

Interna kritiker stoppas och mobbas ut. Se vad enkelt det var för partiet att göra sig av med alla EU-kritiker. De som inte var kända utåt plockades bort. I partiet var de bara de färgstarkaste om överlevde. Marita Ulvskog, Leif Pagrotsky till exempel. Lokalt och regionalt är de flesta bortsopade från alla förtroendeposter.

Det var inte stallglöggen som gjorde att jag inte krev något igår. Men den blev god kan jag tala om och dessutom hade vi mazarinpepparkaka till.
Jagt har just nu stora debatter med folk inom rörelsen om hur lojal man ska vara partiet. Jag får som jag sagt tidigare skäll för att jag kritiserar ledningen öppet. Kritik hävdar en del bör endast ske inom partiet. Jag tror inte på det.

Hej Lotta,
Jag förstår inte den politik som är idag. Det handlar inte om politik längre utan av vuxenmobbning på hög nivå. Jag har lärt mig att när det händer en katastrof så är det när man inte vet hur det ska handlas direkt efter. Jag tycker att samtliga partier ska sätta sig och diskutera om vad som kan göras bättre om det inträffar en katastrof igen eller en större olycka i stället för att som nu hålla på med pajkastning och mobbning. Hur ska vi lära barnen att inte mobba någon om det är så att vi vuxna hela tiden håller på och försöka hitta hackkycklingar. Idag är vi gansk många som tycker att det enbart är löjligt det de håller på med och att vi i Sverige håller på att skämma ut oss. Snälla rara försök att få våra politiker att förstå att vi kan inte vara förberedda på allt som händer. Svenskarna som var i Thailand när detta tragiska naturfenomen hände förstår jag till en viss del att de kanske förväntade sig att Sverige skulle skynda till deras hjälp snabbare. Men vi får tänka på att de var långt borta ifrån sitt hemland. Jag har själv rest till Phuket i 15 års tid nu och har aldrig förväntat mig att jag ska få samma service som när jag är hemma i Sverige.
Om man även ser på hur det var i Amerika, New Orleans, när de råkade ut för orkanen, så klarade inte de av att hjälpa befolkningen där på flera dagar och det ska ändå vara ett land med stora resurser och väldigt rikt dessutom.
Nej, tänk på att barnen också läser och hör mycket om det som händer idag och ser det som om det är mobbning på hög nivå som förekommer, så varför är det då så hemskt om de gör likadant.
Hälsningar AnneLie

I morgon ska jag ha stallglögg. Har bakat mazarinpepparkokor och lussebullar. Samt blandat morbror Sverkers stallglögg. Den blev ganska stark. Har provsmakat som ni förstår. Men kylan tar i och det behövs lite värme.
Annars är jag ganska trött. Skulle behöva skriva lite på min bok, men orkar nog inte just nu.

Jag funderar ganska mycket på hur det ska gå för socialdemokraterna. Göran Persson har inget flyt numera. Han tycks ha tappat fingertoppkänslan. Det är så många onödiga affärer som regeringen råkar ut för. Vad har han för medarbetare egentligen? Har nu hans statssekreterare Lars Danielsson ljugit och dragit UDs kabinettsekreterare Hans Dalhgren i smutsen? Det verkar inte bättre.
Det här börjar likan tv- serien Rederiet.
Fortsättning lär följa!

Finns det någon mer osäker värld än den politiska? Det som är bra ena dagen är helt åt skogen den andra. Popularitet blir lätt missnöje. Jag tänker nu på Maud Olofsson hjältinnan från i höstas. Då när centern höll partistämma i Stockholm och då Maud gjorde den berömda högersvängen och hyllade Reinfeldt som alliansens ledare. Minns ni hur alla borgerliga ledarsidor jublade. Hon var den bästa och ingrodda moderater fundrade till och med på att bli centerpartister. Maud var gränslöst inne.

Nu är hon gränslöst ute. Centern är alliansens problem kan vi läsa i tidningarna. Maud står med gråten i halsen i tv och försöker förklara vad hon gjort.

Lotta!
Med hjärtat till vänster lever man i nån sorts limbo. Var placerar man de konkreta insatserna? Medlemskapet i en organisation, ekonomiskt stöd, support vid fikadiskussionerna? Jag vet inte längre. Den regering jag skulle stödja känns inte som min.
Tsunami-katastrofen gjorde inte saken bättre. Och full panik utbryter inombords när ropen på G .P:s avgång tvingar mig att se vad vad som skulle komma i stället; Nuder???!!! Eller ett borgerligt äventyr??? Frågan är vad som skulle vara värst!

Har just nu en mörk stund där en borgerlig soppa tycks vara att föredra framför att ställa upp igen för "det minst eländiga".
En viktig förutsättning för att demokratin ska få något innehåll är respekt för dem man representerar. Med lite större närhet och inlevelse skulle ingen tala om en hel åldersgrupp som ett köttberg för andra att mödosamt bära...

En tid av eftertanke utanför makten skulle kanske vara hälsosamt för vänstern och kunna leda till mobilisering av en annan sorts vänsterkrafter. De finns ju, men är inte med i nomineringarna.

Gertie Rodmalm

Håller med dig om att det behövs nya vänsterkrafter. De finns också, men de får inte vara med. De tycker inte tillräckligt lagom och utmanar makten. Det behövs förändringar och en hel del självkritik och framför allt nya lösningar. Samhället är förändrat liksom förutsättningarna för politiken. Jag har också mörka stunder,.

Maud är tillbaka och skapade direkt både turbulens och ilska inom alliansen. Störtförbannade var både Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund över kravet på misstroendevotum nu för Laila Freivalds.
En sak är säker efter kriskommissionens rapport har centern haft problem med navigeringen. De har tyckt olika varje dag! Här har vi ingen garanti för att de håller vad de lovar. Bäst föredatumet på centerns politik numera blir bara kortare och kortare. Vad är det som har hänt?
Först säljer man partitidningarna, sedan försvinner partiordföranden och som stadgan i politiken. Hur ska det sluta?
Vi väntar med spänning på nästa utspel. Maud ska tydligen sitta i SVTs soffa i morgonbitti. Vad händer då?

Laila Freivalds ligger illa till när det gäller ett misstroendevotum. Någon måste oppositionen försöka fälla utan att tappa anseende. Mycket tyder på att miljöpartiet går med alliansen och fäller Freivalds. Vad ska man säga om detta?
En sak är säkert Persson blir nog störtförbannad.

Hörde just nu att Maud är på semster!

Göran Persson ville inte som ende partiledare komma på Aftonbladets stora mediaseminarium igår. Laila Freivalds ville inte diksutera tsunamin i tv med Pigge Werkelin för att hon hade en middag. Maud Olofsson är bara borta. Vad har hänt centerns partiledare?

Stora grabbar har också behov av att hävda sig har jag förstått. Jan Guillou råkade hamna brevid Piers Morgan på seminariet och satt och berättade för honom att han minsann också är någon. Piers Morgan var som jag berättat tidigare gästtalare på Aftonbladets födelsedagsseminarium. Jag är med på listan över Sveriges bästa opinionsbildare genom tiderna berättade Guilou i förtroende kan jag tänka. För att underbygga sin storhet klämde Guillou till med att de som står före mig på listan är döda. Denna information återgav sedan Piers Morgan till oss andra. Jag har ingen aningen om vem denna journalist är sa Morgan, men han är ett bevis på Aftonbladet har duktiga journalister.

Visst är det så! Jag tycker att det är lite rörande. Stora mäns behov av att synas alltså!

Annars var det mycket folk i farten när Aftonbladet firade. Jag träffade Norrbottens f d landshövding Björn Rosengren. Han lever ett betydligt mer undanskymt liv nu s edan han försvann från politiken.
Han verkar trivas med det! Men uttalandet om att Norge är den sista sovjetstaten lär han aldrig komma ifrån. Även om jag tror att han har fel. Sverige borde ligga ännu bättre till i det avseendet. Särskilt med tanke på utnämningspolitiken. Till och med Norge annonserar ut sina tjänster i statsförvaltningen och har en opolitisk handläggning. Det du Göran Persson borde vara något att tänka på!

Aftonbladet fyller år. Det har varit en dag av firande. Jag har suttit på seminarium. Oerhört intressant! Roligast var nog ändå Piers Morgan sparkad chefredaktör på Daily Mirror. Han vältrade sig i "snaskiga" presshistorier och skvaller om kända personer. Svennis till exempel och Tony Blair. Det var underhållning. Men visst är det en tuff värld. Han fick kicken för att han publicerade bilder på brittiska soldater i Irak som förnedrade krigsfångar. Bilder som sedan visade sig vara falska. Daily Mirror drev en hård anitkrigslinje och det var givetvis inte populärt inom regeringen.
Tidningar ska vara uppstutsiga tycker jag. Aftonbladet har överlevt på att vara uppstudsig och granska makten. Hierta som grundade tidningen var fenomenal. Han var nydanande och modig. Värjde inte för hot och trakasserier.
Den ryska mycket modiga journalisten Anna Politkovskaja var också där. Hon berättade om det odemokratiska Ryssland och trakasserierna mot journalister. Själv lever hon under ständigt hot. Hon är också en modig människa och hävdade med bestämdhet att man måste vara ärlig och tro på det man gör. Så sant.
Här i vår lilla ankdamm finns också en viss snarstuckenhet. Inte som i Ryssland förstås. Men den finns. Jag kom att tänka på det under seminariet.
Alla som inte är med är emot!
Så det så!

I går snöade det och en granne tog med mig ut på isen. Idag regnar det och isen töar bort. Jag har nyss kommit in från hästarna. Hagen hade gått sönder.
I morgon fyller Aftonbladet år! 175 och vi ska fira förstås. Det blir stor fest och den stora frågan inför morgondagen har varit vilken klädsel som passar för denna tillställning.
Jag hör att alliansen fortfarande funderar över att väcka misstroendeförklaring gentemot regeringen. Det lär ju bli för syns skull för vare sig vänsterpartiet eller miljöpartiet lär ställa sig bakom ett misstroende. Regeringen seglar under tiden vidare som om inget har hänt. Nu utlovar man miljarder till en ny tandreform och tillsätter en snabbutredning. Ibland blir politiken lite patetisk.
Visst är det bra att folk får möjlighet att laga sina tänder. Det har ju gått så långt att klasskillnaderna syns i munnen på folk igen. Sossarna har med vetskap om detta lovat tandvård i alla val. Men det har inte blivit något mer än tomma ord. Nu tar Persson alltså nya tag. Men att det blir mitt i den värsta kritikerstormen genom tiderna blir som en undanmanöver. Det vore också bra om Persson tog kritiken på allvar. Jag menar inte att han ska avgå men den bristfälliga organisationen bör åtgärdas. Dessutom visade tv-programmet Uppdrag Granskning häromdagen på bristerna i regeringens utnämningspolitik. Den är så dålig så att jag skäms!
Vill Persson behålla makten efter valet måste han visa att han klarar av uppdraget. Det innebär bland annat självkritik, demokratisering och mindre nya myndigheter och generaldirektörer.

I går var det 8 cm tjock is på sjön. Jag gick för första gången ut på isen. Bort mot den lilla ön och bort mot bäverhyddan. Jag hittade ganska snart bävrarnas näste. En positiv överraskning var att det inte bara var en utan två bäverhyddor. Träd fäller de!
Det var kul att gå på isen. Men jag är egentligen ganska rädd för isar.

Det ringde en arg sosse och skällde ut mig för mina uttalanden efter kriskommissionen. Jag begrep egentligen inte varför han var arg. Han höll med mig i kritiken men hävdade att allt som man är arg på bara ska sägas internt. Om det alls behöver sägas.

Vad ska det sluta tro? Lojaliteten är svår. En för alla, alla för den....
Det är liksom inte min grej. Jag är övertygad om att ett parti lever om man får kritisera och om det är högt i tak.
Men där har jag inte så mycket medhåll åtminstone inte från ledningen.

Kravet på att Persson ska avgå tycker jag är överdrivet. Det vore bättre man krävde en fungerande krisorganisation eller rättare sagt en fungerande organisation. Lapptäcksfilosofin måste få ett slut.
För att inte tala om utnämningspolitiken. Den är gräslig.
Nu blev de nog förbannade igen. Ledningen alltså!

Hos oss är det snöregn och noll grader.

På torsdagseftermiddagen försvann jag från bloggen. Allt hände. Jag åkte ner till radion och deltog i Studio Etts samtal om kriskommissionen. Sedan var jag bjuden på middag på kvällen och sov över hos en kompis. Kom aldrig in på datorn. På fredags morgonen satt jag i SVTs nyhetspanel för att därifrån åka direkt till Nutek. Där var jag på en konferens om kvinnliga entreprenörer. Datorn kom jag aldrig åt.
Jag kom hem sent och då var det min dotters tur att få hela min uppmärksamhet.
Därför blev det inga mer kommentarer om kriskommissionen. Jag slutade visst efter TTs 14:37 telegram. Under eftermiddagen hände väldigt mycket. Inte minst stod det klart att Göran Persson bett om ursäkt. Det var mycket bra, även fast alla begriper att det satt långt inne. Regeringen vill inte se sina misstag, de skyller på en organisation som inte har fungerat. Tyvärr är den organisationen också regeringens ansvar.
Jag förstår inte strategin från regeringen. Det hade varit enklare att Göran Persson bett om ursäkt redan för ett år sedan efter den turbulenta julhelgen. Självklart begrep regeringen att den hade gjort många misstag. Men att erkänna detta var svårt. Jag vet inte vad Göran Persson tänkte sig när han tillsatte kriskommissionen. Att det skulle bli en vanlig utredning utan några djärva slutsatser tog han säkert för självklart och kanske trodde han att vreden hade lagt sig bland anhöriga och drabbade.
Så är det inte. När allting rasar för människor krävs trygghet från samhället. När allting blir fel krävs att någon är ansvarig för misstagen. Svårare är det inte.
Det handlar om etik och moral!

När vi studerar samhällsorganisationen och ser det ökande antalet myndigheter som tar över ansvaret i olika frågor, när vi ser hur byråkratin växer och frodas och hur regelsystemet omfattar tusentals volymer, tänker jag att det är ett under att samhället fungerar. Sedan slår det mig, samhället fungerar ju inte.
Tsunamikatastrofen är ett ypperligt bevis. Men det finns många fler. När ska socialdemokraterna och regeringen börja ta i den maktstruktur som de har byggt upp men som nu börjar växa dem över huvudet?

Jag har fått rapporter om att Persson har talat:
Klockan är 14;27. Till TT säger han; "- Man utpekar mig som havande huvudansvaret och därom råder ingen tvekan, jag har ansvaret och jag tar ansvaret. Att ta ansvaret i detta läge är att se till att regeringskansliets brister rättas till, att se till att vi har en organisation som möter de krav som kan ställas och att se till att vi också är övade för en sådan situation. Självklart har vi lärt och självklart kommer vi att utveckla vår organisation, sade Persson.
- Sedan kan jag bara, precis som Fredrik Reinfeldt, beklaga de misstag som har begåtts, det är jag den första att göra.

Man utpekar mig som havande ansvaret säger han. Bra! Men jag utgår ifrån att han visste detta sedan tidigare. Det är svårt för regeringen att hantera situationen.

Klockan är 14:12 och än så länge är det ganska tyst från regeringens sida. Laila Freivalds har visserligen uttalat sig men värjt sig mot kritiken. Vi hade ingen organsation var hennes slutsats. Hans Dahlgren kabinettsekreteraren har också slagit fast att han minsann inte tänker avgå. Annars är det nog ganska tyst från Rosenbad.
Däremot konstaterade valforskaren och statsvetaren Sören Holmberg att det aldrig i modern tid riktats en så stark kritik mot en sittande regering.

Det som förvånar mig mest är att trots denna massiva kritik är det fortfarande ingen ansvarig som tar ansvar. Att ta ansvar behöver inte innebära att man avgår. Att ta ansvar är också att kunna erkänna att man gjort fel, att man inte förmådde hantera situationen och Göran Persson kliva fram i rollen som statsminister!
Var är du Persson?

Kriskommissionen har avlagt en rapport. Den har noga analyserat händelseförloppet tre dagar efter det att Tsunamikatastrofen inträffade. Vad gjorde Sveriges högsta ledning eller rättare sagt; vad var det som de inte gjorde?
Kritiken från kriskommissionen är brutal. Det fanns ingen ledning i regeringskansliet. Det fanns ingen som tog något ansvar! I princip alla högre tjänstemän och ansvariga ministrar får en förödande kritik. Göran Persson som hade det övergripande ansvaret tog det inte. Men det var inte bara han som brast.
Lalia Freiwalds får kritik
Hans Dahlgren som är kabinettsekreterare på UD får kritik. Liksom flera andra höga tjänstemän på UD. Vårdminister Ylva Johansson kritiserars också framför allt för brister brister i stödet vid omvårdnaden.
Listan på folk som kritiseras är lång och jag tänker inte räkna upp alla.
Slutsatsen vi kan dra är att Sveriges beredskap inte var god. Ingen ansvarig begrep allvaret i situationen och när de väl gjorde det var det liksom för sent. För många misstag hade redan begåtts. Drabbade och anhöriga hade redan hamnat i kläm och förlorat tron på statens förmåga att hjälpa till.
Människor i kris som möter en behård byråkrati som följer sina givna regler får en obehaglig överraskning. Många har frågat sig; är detta verkligen Välfärdssverige? Det samhälle som vi brukar vara så stolta över?

Svaret är givet; Så har dåligt fungerar Sverige i krissituationer. Vi kan inte bättre. Ansvaret är bortrationaliserat, helhetssynen uppsplittrad på femtioelva myndigheter och reglerna går före medmänsklighet. Det gäller ju att ha ryggen fri!