Jag känner mig nästan lite missmodig. Denna bloggadress kommer att stängas. Jag får visserligen en ny, men ni vet. man vet vad man har men inte vad man får. Vi är konservativa i grunden vi människor och rädda för förändringar. O vad jag har tänkt just på det många gånger. Åtminstone när det gäller mig själv. Är jag en bakåtsträvare, drömmer jag om en förgången tid, törs jag inte hänga med i utvecklingen. Tänker ni så om er själva? Man måste vara självkritisk också, särskilt när man som jag titt och tätt kritiserar andra.
Det blir nog bra. Nu får min nya blogg leda till en nystart. En bättre blogg från mig förhoppningsvis. Det finns mycket att skriva om. Det är ju valrörelse och allt vad det innebär.
Min nya blogg fungerar inte riktigt än fick jag just veta. Först i morgon. men här är i alla fall adressen;
http://blogg.aftonbladet.se/4

Tänk om jag lär mig sätta in bilder också i min nya blogg. Då har jag gjort ett stort framsteg i min egen tekniska utveckling.
Tjingeling

PS Visst var det skämmigt för Göran Persson att alla gapskrattade åt hans utnämning av Bosse Ringholm som t f utrikesminister

Lägg ner Djurskyddsmyndigheten utbrast Göran Hägglund idag. Snacka om populism och okunskap. Hägglunds utspel berodde säkert bara på beslutet om mörtarna. Att det är djurplågeri att ha mörtar som levande byte. Dessutoim verkar Hägglund ha dålig koll på myndigheten överhuvudtaget.
Egentligen är jag inte emot att lägga ner myndigheter, men det finns säkert ett 30-tal myndigheter som är mer onödiga än Djurskyddsmyndigheten. Men det är så obetydliga att ingen ens vet var de sysslar med och därför är det tyst från Hägglund.

Djurskyddsmyndigheten är miljöpartiets lindebarn. De föreslog en myndighet, de utredde förutsättningarna och fick tillsätta chefen. Så går det om man är snäll mot regeringen.
Snart byter jag bloggadress. Just nu sitter jag och kämpar med en litteraturlista. Problemet är att jag inte hittar alla böcker.

Det har blivit dåligt med skriverier under påsken. Mycket främmande. Det blir så ibland. På nyhetsfronten är det lugnt. Dansk man inte smittad av fågelinfluensa och minskad lavinfara är några av Ekots rubriker. Alla behöver lite ledigt ibland, även politker. I vår by har vi haft strålande väder idag. Isen håller på att gå upp på sjön och kanske vaknar bävern till liv. Det skulle vara kul att se honom.
Jag har fått jättemycket reaktioner på min litta krönika om fortkörning. Både från sådan som håller med och från sådana som gärna ser till att det blir köer i trafiken. De kör sakta det för miljöns skulle hävdar de och för att folk inte ska köra ihjäl sig.
Märkligt egentligen att vi människor har så olika syn på saker och ting.

Snart ska jag byta blogg eller rättare sagt bloggadress. Jag har ingen aning om hur det går till. Men Sigge hjälper mig.
Vi kanske borde hjälpa Anna Sjödin att skriva sitt Första Maj-tal? Det är så lite hon kan prata om. Därför behöver hon expertråd. har ni några idéer mejla mig!

Det är ovanligt stilla i politiken. I Sverige alltså. Inte i Italien. Där är politiken en rysare. Här hemma verkat alla vänta på upptrappningen inför valrörelsen. Göran Perssons förtroende dalar såg jag i en undersökningen från Göteborgs universitet. Socialdemokraterna har lite för många affärer. Förlorar de valet blir det på grund av att folk tröttnat på maktfullkomligheten. Det är ett "ok" eller en stämpel som socialdemokraterna har svårt att bli av med.
Alliansen är inte mer alert, men de står för förändring kanske inte så mycket politiskt men väl personligt. Nya ministrar. Reinfeldt vinner på sin strategi att härma socialdemokraterna. Han vill vinna valet med en socialdemokratisk politik. Än så länge är han misstrodd. En facklig ledare inom LO-kollektivet har uttryckt sin glädje över att Reinfeldt vill behålla kollektivavtalen. Det är lite märkligt att facket inte jublar mer. Det är en seger oavsett vad vi tycker om moderaterna att partiet går till val på att kollektivavtalen ska vara kvar.
Sossarna har gått till höger och moderaterna har gått till vänster och alla har de blivit liberaler. För folkpartiet är läget lite svårt. Vad ska de tillföra för nytt i en värld där alla gör anspråk på deras ideologi? Rorigt är ordet för den enskilde lille väljaren. Mitt tips är att soffliggarpartiet stärker sin position.

Hej ! Läser ofta din blogg och AB (på nätet mest) med stor behållning, men nyligen skrev du ang. Bush och Sillerud i Värmland att de kanske skulle få "fint besök" och det stämmer ju inte. Se bif. kopia från SR. (Fast du menar kanske något annat med "fint besök"?)
Jag håller helt med dig och AB om att "det var bättre förr" med "rörelsen". Nu är det för mycket som har spårat ur och egoismen/orättvisorna har ökat väldigt mycket de senaste decennierna. Mycket av sådant tas ju upp i AB (en S-tidning) och det tycker jag är bra att ni vågar göra.

M v h
B

och jag är så lycklig för då försvinner snön. Jag vill ha vår. Idag har vi ridkurs i byn. Bara Islandshästar deltar. Min bok är lämnad till Bonniers och den kommer i mitten av augusti. Jättekul. Jag har jobbat med den så länge att folk börjar tro att jag skriver flera böcker. Men nu är den nästan klar. Fotografier ska jag leta förstås.
Jag är fortförande lite chockad att Göran Persson hålelr Anna Sjödin om ryggen. Givetivs ska hon behandlas väl men som SSU-ordförande är hon slut. Får hon vara kvar över valet blir det tungt för SSU. Det är säkert. Hennes agerande kommer också att drabba partiet.

Nu får jag skäll igen. När jag kritiserar en sosse ringer minst en arg och skäller ut mig för att jag inte kritiserar borgarna istället. Ja du Gunilla carlsson vilken miss du gjorde med deklarationen. Vilken liten eftergift du gjorde för att visa bot och bättring. Hoppa av några små obetydliga internationella uppdrag som just ingen i Sverige ens visste att du hade.
Det är nog sant som mannen som ringde mig från Grängesberg sa, tänk om det varit MOna Sahlin eller Freivalds. Då hade rubrikerna varit betydligt större.
Nu ska jag ut och rida

Vilken dag! Jag har varit i Kalmar på Fojo (det är journalisters vidareutbildning) och talat politisk journalisik. Det var kul. Resan var inte kul. Inställda plan trasiga plan och en alldeles för sen hemkomst. Så låste SAS-personalen in oss i gaten. Det var kränkande ska jag säga. Fy så det blir i bland. Jag återkommer i morgon och berättar mer i detalj.

Visst begriper jag varför alliansen bråkar om en landsbygdsminister. Det är för att flytta fokus från de riktigt svåra frågorna som de inte heller är överens om.

God Natt

Hallå! Gårdagen var fullspäckad och jag somnade klockan nio. Det brukar aldrig inträffa. Jag såg att det spekuleras i att George Bush kommer från Sillerud i västra Värmland. Byn har blivit nedringd och belägrad av både svenska och utländska medier. - Det är chockartat säger ICA-handlaren. Vem vet, kanske Värmland fär fint besök till sommaren.
Annars är det budgettider. Jag blir som alltid snurrig. Det ena vallöftet efter det andra utlovas. De tre partier som slåss om att lova mest. Det är tur att Ekonomistyrningsverket spår ljusare tider och mindre arbetslöshet. Men jag ska villigt ekänna att jag litar inte riktigt på alla löften. Många har vi hört förr och ingenting har förbättras. Pengar till offentlig sektor har en tendens att försvinna i svarta hål. Tandvårdsreformer har utlovats sedan Göran Persson tillträdde som finansminister och trots det försämras bara folks tandhälsa.
Valår är läbbiga genom att partierna vågar så mycket med våra gemensamma tillgångar och ofta blir det inte alls som det var tänkt.
Det finns alltid numera en räddningsklausul. Nämligen den om att tillväxten blev inte som vi trodde, eller inflationen hotar att stiga.
Jag har spanare i Norrland och där snackas det tydligen om Maud Olofssons trosor. Återkommer om detta.

I min by börjar folk tröttna på vintern. Nu har det nästan snöat i en vecka och folk går med nedtyngda huvuden. Jag också! Det är riktigt knäckande. Hur ska det här gå suckade en granne. Jag ska släppa ut hästarna på grönbete om en månad! Ja hur ska det gå? Höet börjar ta slut och lusten. Till och med rådjuren ser tröttna ut. De har det säkert tufft. Katterna går och skriker uppgivet och fåglarna är hungriga. Det kommer att gå¨åt minst en säck solrosfrö till förstår jag. Bävern då? Ja det är svårt att veta hur han har det i sin hydda.
Jag trodde jag skulle sakna snön när jag flyttade från Luleå. Men pyttsan.
Jag ringde några kompisar i Norrbotten. Där var det underbart vårväder. Nu är det som vackrast utbrast de. Solen skiner och bara några grader kallt. Vi blir bruna i snön!
Det var våren i Bergslagen jag längtade hem til! när jag satt i snön i Luleå. Tji fick jag! Nu längtar jag till Norrbotten! Jag skulle vilja se Staffan Westerbers uppsättning på NorrbottensTeatern. Storgatan.

Klockan är ett på natten och jag har suttit och borstat en katt. Min bror har just blivit en aning förskräckt. Har du sett urbrister han, de har odlat fram chili som mäter 923 000 enheter på scovillskalan. Den skalan mäter hur starkt någonting är. Cayennepeppar får 30 000 på scovillskalan.
Men jag undrar om det inte är ett aprilskämt?

Den så kallade Hagamannen har gripits. En stillsam familjefar som gillar veteranbilar begärdes i går eftermiddag häktad på sannolika skäl misstänkt för mordförsök och grov våldtäkt.
Hagamannen har hållit Umeå i skräck under flera år och om det nu är rätt man som polisen gripit är det en befrielse. Men ingen är dömd förrän man är fälld i domstol. Inte ens Hagamannen. Men genom tidningen Expressens publicering av namn och bild på den misstänkte har folkdomstolen säkert dragit sina slutsatser. Jag kastade mig som många andra över Expressen och läste nyfiket om mannen och hans fru och hans vänner och gamla klasskamrater. Det var smaskigt intressant, men det kändes inte rätt.
Tänk om det är fel man? Tänk om det är rätt man men att han inte kan dömas eftersom vittneskonfrontationer egentligen blir omöjliga. Brottsutredningen försvåras. Upplagan gick upp för Expressen, men var det väl förtjänta pengar? Det är ett stort ansvar för rättvisan som tidningen tagit på sig.

Får man bli less? Jag blir det på alla som gnäller över att bloggen inte är långa djupa politiska analyser. Det är skillnad på en blogg och en ledarsida. De ska inte ens jämföras. En blogg är som ett vykort, en ledarsida är politisk analys med mycket ord. Varför i herrans namn är det så fult att en fd ledarskribent bloggar?
Jag har fullt upp med att försöka hitta bloggidentiteten, lära mig skriva på annat sätt. Jag slutade på NSD därför att jag tyckte jag hört mina argument lite för många gånger. Jag behövde något nytt. Det blev så lätt att bara sitta och gnälla. Jag vill inte använda bloggen som en ledarsida.
Jag är också less på partipolitiken. Less på alla som kräver att jag ska uppträda som sosse. Underförstått var lojal med ledningen. Jag är ingen lojal typ. Jag är däremot solidarisk med rörelsens idéer, men tyvärr är inte alltid partiapparaten det. Makten kan inte vara det viktigaste. Tycker man det då har man förlorat sin själ.
Jag gillar och skriva, och visst kan också jag sakna att skriva politiska analyser. Men jag har sysslat med annat en tid. På lördag lämnar jag slutmanuset på min bok om Alva. Henne har jag jobbat med i flera år. Den boken är också politisk analys. Den handlar om det faktum att starka kvinnor aldrig blir accepterade.

Sex ministrar prickades av ett eningt KU. Det var starkt, både att KU var enigt och att det var hela sex ministrar som fick bakläxa. Frågan är om saken är utagerad nu? Det får valresultatet utvisa. Men fortfarande finns några surdegar kvar. Lars Danielsson heter en som Göran Persson håller om ryggen. Ingen vet vad den karln gjorde under julhelgen. Inte ens hans själv om vi nu ska tro på det han säger.

Jag är jättedålig på att skvallra. Jag lovade ju skvaller från rikdsgens vårfest och har fått påtryckningar om mera. Men allt kan jag ju inte berätta. Vilka som var överförfriskade, vem som hade vackra ögon eller vem som var helt fel klädd. Men en sak är säker, ett å annat såg jag ju, och lite skvaller fick man också med sig på vägen. Jag talar i gåtor och så får det förbli. Bloggen är ju personlig och inte privat.

Tänk att jag kan bli lycklig över en utrikesminister. Det var sannerligen roligt. En del är skeptiska över att han är diplomat. Men det är lite typiskt att så fort en icke-politiker utses utgår man ifrån att de inte kan något om politik. Eliasson har innehaft tunga politiska poster och han har skolat ett flertal utrikesministrar. Han kan säkert mer om politik än vad Tomas Bodström kunde på sin tid då han utsågs till justitieminister.

Idag har det varit vackert väder. Jag satt ute på sjön i solen hela förmiddagen. Underbart. Jag såg just på Agenda. Sveriges röst i världen har tystnat när det gäller mänskliga rättigheter sa Tomas Hammarberg. Det är nog många som tycker så. Vi har tappat profilen och lusten att kämpa för rättvisa. Lena Hjelm Wallén var där och försvfarade regeringen. Hennes poäng var att det var lättare förr. Innan Berlinmuren föll.
Jag undrar det jag.

Mina katter har varit borta i snart två dygn

Jag har märkt nu när jag varit ute och träffat en del folk att den givna frågan alla ställer är; hur går det i valet tror du?
Det är inte så lättippat. Allt kan hända. Jag hoppas nog fortfarande på att nya partier sätter lite fart på valrörelsen och sedan också på riksdagen.

Jag skrev en kolumn i AB i förra veckan och efterlyste lite nytänkande inom landsbygdsrörelsen. Jag hade just fått programmet till landsbygdsriksdagen och det var som en dålig repris från förr. Märkligt nog har inte en enda människa hört av sig med lite bra idéer om landsbygdsutvecklingen. Däremot massor med sura kommentaret för att jag vågade kritisera upplägget på landsbygdsriksdagen. Jag blev beklämd. Det var ingenting att plocka in i tidningen och det sorgligt när man blir sig själv nog. Det är tur att jag själv har kontakter med folk i utvecklingsgrupper som vill någonting annat än att bli sedda av en rikspolitiker.

har jag varit på ridkurs och gräddat våfflor. Det är ju våffeldagen. Jag gräddade en tre fyra uppsättningar så hundarna kunde få sig ett rejält skrovmål också. De älskar våfflor.
Min lilla tre-åring höll på att ramla av hästen. Den ruskade på sig och då for hon av, men jag fick tag på henne.

Jag tror att politiken är lika vårtrött som jag. Såg just vår nya utrikesminister på Rapport. Bosse Ringholm fördömde regimen i Vitryssland.

var jag alltså på! Inte ett spår av vår i luften var det dock, men festen var trevlig. Mycket god mat. Lax och hjortfilè och världens godaste efterrätt. Jag träffade en del bekanta. Thage G Peterson och Birgitta Dahl var där. Några partiledare såsom Peter Eriksson och Göran Hägglund. Jag såg också Maud Olofsson skymta förbi. Efva Attling var där med sin Eva och Göran Hägg. Reinfeldts närmaste man Anders Borg och ett stort antal riksdagsmän. Å så flera journalister förstås. Det var blandningen som var värfesten förstod jag - politiker, journalister och kulturpersonligheter.
Jag hade tänkt gå hem tidigt. Men jag träffade hela tiden nya roliga människor så jag blev kvar ett tag.
På fredag morgon hade jag en ny fest. Då firade radioprogrammet God Morgon Världen 20 år. Där var jag också. Frukost med frukt och kardemummakaffe bjöds vi på där. Så liveuppträdande av Public Service.
Å så massor med folk som jag kände förstås.
Jag jobbade också. Både på torsdag och fredag.

från bloggandet. Det beror inte bara på febern utan också på att jag nu snart lämnar mitt bokmanus. Det är mycket nu! Ikväll är jag bjuden på vårmiddag till riksdagen. Det blir spännande, jag har inte en aning om vilka som är där. Riksdagledamöter kan jag tänka. Jag rapporterar om tillställningen i morgon.

Jag har 40 graders feber. Inte så många klara tankar för närvarande. Men jag måste ändå säga att vi fått massor med reaktioner på OS-pizzan! Ni vet mannen som fick böta för han döpte en pizza efter de olympiska spelen. Det är verkligen absurt. Hur kunde Olympiska kommittén få ta OS som varumärke? Det övergår mitt förstånd. Hur de sedan har mage att jaga alla som använder OS i fel sammanhang är också helt absurt. Det är väl egentligen bara de gamla grekerna som kan göra anspråk på OS, men de är sedan länge döda. Att få ta ett inarbetat idrottsligt koncept enbart för att tjäna stora pengar på namnet blir direkt stötande.

Söndag kväll och jag är jätteförskyld.Har just suttit och tittat på SVTs granskning av kristdemokraterna. Intressant! I morse var jag i panelen i God Morgon Världen och vi diskuterade bland annat Anitra Steens pension. Det handlar om 25 miljoner och hon tycker själv att hon är värd pengarna. Ack ja, vad har hänt med ledarskiktet tro. Agust Palm var den förste personen som överhuvudtaget fick pension från partiet, han fick 25 kronor i månaden. Det beslutet var omtvistas, men ledningen enades så smånigom att han hade gjort mycket för arbetarrörelsen och att han inte skulle behöva leva i misär.
Anitra Steen behöver nog inte leva i misär.
Med framträdande sossar som Anita kan jag konstatera att Fredrik Reinfeldt och alliansgänget kan ta det lugnt i valrörelsen. Socialdemokraterna fixar valörlusten alldeles på egen hand.

Varför ska höga statliga direktörer ha stora pensioner? Det borde räcka med den höga lönen, pensionen skulle de få tjäna in som alla andra. Varför massa extra pengar?
Anitra Steen försvarade sitt avtal såg jag på tv och besked kom dessutom att avtalet inte skulle förnhandlas om. Den som har vill alltiid ha mer! Anitra Steen sa att hennes avtal var precis som de andra generaldirektörernas. Det finns sossar som gjort klassresor också inom sossarna. Anitra är en sådan, hon tycker hon är värd sina miljoner i pension. Det är kanske modigt att stå för det. Men det är inte många sossar som skulle göra det samma. De flesta skulle nog ändå må lite moraliskt illa.Alla minns väl Marita Ulvskogs utfall mot LKAB-direktörens bonusavtal. Det finns något i en sossesjäl som ändä kräver rättvisa. Åtminstone när det gäller direktörer som inte är sossar lär jag tillägga eftersom den stora tystnaden har infunnits sig i partihögkvarteret efter beskedet omSteens förmånliga avtal.

Att vara konsekvent är inte alltid så lätt. Marita Ulvskog förde med rätta ett himla liv över LKABs VD Martin Iverts enorma bonus, men är numera helt tyst när det gäller Anitra Steens förmånliga pensionsavtal. Det här med trovärdighet är inte lätt när partilojaliteten sätts främst.
Göran Persson låter sig varje tisdag utfrågas av barn i Lattjo Lajban. Det är ganska roligt faktiskt. Han får sannerligen lite ovanliga frågor. Häromsistens fick han visa upp sin värsta grimas. En unge ville veta om han drack mycket öl när han var gift med Systembolagets chef. Utan tvekan verkar Göran Persson trivas i Lattjo Lajban. Det är säkert befriande med alla dessa ungar.

Det var Petter som tror på utomparlamentariska medel som vann toppkandidaterna. Jag är inte särskilt överraskad. Jag tolkar hans seger på två sätt. Dels hade han ett starkt nätverk omkring sig som lobbade och hjälpte honom ta hem segern. Dels tror jag många unga unga har tröttnat på att politiken är så svårt att påverka. För att få en förändring är de för mer drastiska metoder.
Men slitningarna mellan höger och vänster finns kvar. Det var obehagligt tyckte jag när några in publiken satt och skrek jävla kommunist åt Petter. Fy fasiken så mycket hat och stärka känslor det finns.

Hej Lotta!

.
I min bostadsrättsföreningen har styrelsemedlemmarna gått på kurs. Där har dom fått lära sig att det inte är bra att skicka ut styrelseprotokollen till medlemmarna. Motivering: Det blir då lätt diskussioner i föreningen. Och det är i sin tur inte bra för beslutsförmågan och styrningen av verksamheten. Så nu har protokollen upphört att komma i medlemmarnas brevlådor - efter 25 års utskickande. I stället får vi då och då utvattnade s k informationsblad.

En väninna arbetade en tid inom EU-systemet. Där hade hon bl a till uppgift att skriva rapporter och pressmeddelanden från s k ERP-möten. Eftersom hon var skolad i svensk öppenhet berättade hon om diskussionerna och motsättningarna mellan medlemsländerna.
Men det fick hon sluta med. EU-systemet drivs framåt genom att motsättningarna stoppas under mattan och ståndpunkter jämkas samman i slutna rum. Då ska man inte tala om vad som skiljer.

Själv är jag - som du förstår- skolad i det öppna svenska offentlighetssystemet. Väljarna ska veta vad dom som dom har valt sysslar med. Med "genomskinlighet" och öppen debatt minskar risken för korruption och också för att tokiga beslut blir fattade. ++ Det är ingen tillfällighet att dom flesta s k affärer i kommuner brukar inträffa i verksamheter som har förvandlats till "bolag" eller stiftelser - och där insynen inte är densamma. Eller att Sverige toppar listorna över de minst korrumperade länderna i världen. ++

Man behöver inte vara särskilt uppmärksam för att se att konflikten mellan öppenhet och krav på beslutsförmåga finns överallt i samhället. Inom kommuner, landsting, inom miljöpolitiken och utbyggnaden av infrastrukturen…. Men det konstiga är att våra politiker och politiska partier inte verkar särskilt roade att föra ut de här frågorna till en principiell debatt…Och statsvetare och andra försigspåare är också märkvärdigt tysta i frågan. Så vad ska vi göra - vi som tror på en öppen diskussion också om vart vi är på väg?

At

++ ---- ++ mindre viktigt

Jag ska snart ålka ner till Malmö och delta i finalen i Toppkandidaterna. Det är direktsändning ikväll där alla kan rösta. Det blir spännande att se vem som vinner. Jag kommer inte att kunna blogga färrän sent imorgon skulle jag tro.

Jag snackade med en kompis i Göteborg. Där snackas det om vem som ska efterträda Göte Bernhardsson som landshövding. Göteborg är lite problemamtiskt för sossarna eftersom stans starke man Göran Johansson har sagt vad han tycker om Göran Perssons styre. Det gillar han inte alls och han har också hoppat av partistyrelsen i protest mot att just ingenting går att påverka längre inom partiet. Särskilt arg är Göran Johansson på försvarsminister Leni Björklund för hennes avveckling av försvaret i Göteborg.
Min kompis berättade att hon just talat med sin gamla mamma och hon hade en klar bild av vem som skulle efterträda Bernhardsson. Det blir givetvis Leni Björklund trodde hon. Göran Persson är långsur och ganska förbannad kan jag tänka mig på Göteborgs kommunalråd. Vill han hämnas på Göran Johansson är Leni Björklund en ypperlig kandidat.
Kompisens mamma ville också se Gustav Fridolin som statsminister.
Ibland kan jag tänka att politiken vore roligare om så kallat vanligt folk hade mer inflytande över utnämningarna.

Gud vad trött jag är! En av mina hästar fick 41 graders feber och jag har sprungit hela natten. Det är tufft. Men hästinfluensa har han inte, det har de fått spruta mot. När det är ett virus är jag givetvis rädd att de andra hästarna också ska smittas. Så jag har fullt sjå med att tempa sex hästar, två gånger om dagen. Men jag hinner jobba också. Alliansen är på Norrlandsturné upptäckte jag. Det är inte längre så intressant vad de företar sig. Tidigare var allt så nytt och massmedia följde i dess spår. Men så kan det inte fortsätta. Det skulle få anställas många journalister på tidningar, radio och tv om vi skulle bevaka alla interna partiresor. De är många nu när det är valår.
Jag ska ner på en restaurang i innerstan och diskutera mediamakt lite senare idag. med Stig-Björn Ljungren. Han som är med på listan ni vet, med Alexander Bard. Elit heter den visst. Stig-Björn har sagt att det är som en gemytligare middagsbjudning snacket som gåri det nätverket.
Annars tycker jag Toppkandidaterna är väldigt präktiga! De som tidigare var emot programmet borde nästan skämmas. På vilket sätt hotar dessa ungdomar demokratin undrar jag? Tvärtom vaggas de snällt och lydigt in i traditionella strukturer. Protesterar inte och sticker inte upp.

Jag kom till vissa insikter igår när jag satt där i programmet Insider och diskuterade Palme. Att Olof Palme var en poliitker som var i klass för sig visste jag sedan tidigare. Men det slog mig att vi svenskar var nog ganska bortskämda med att i flera år fått ha en statsminister som såg till att vi aldrig slummrade till. Han väckte känslor, vi gillade honom eller ogillade honom. Få var i alla fall oberörda.Han fick oss förbannade och glada och många var stolta över att vara socialdemokrater. Kan ni förstå det? Palme fick ett internationellt genombrott och satte Sverige på världskartan. Han var en statsminister som gav oss hopp och visioner och som bevisade att politiken var ett redskap för att förändra samhället.
Oavsett om man gillade Palme eller inte så höll han igång oss medborgare. Jag hörde Carl Bildt i en tv-soffa och han konstaterade att Palme ofta sa någonting som Bildt kände inte kunde stå oemotsagt.
När Palme dog blev det så tyst. Politikernas blev rädda och poliserna blev rädda ingen gjorde någonting. Ingvar Carlsson som fick den svåra rollen att axla manteln efter Palme blev liksom förstenad. Inga känslor, ingen glädje och absolut inga politiska drag som kunde hörröras till Palme. Det hade inte gått. Folk hade blivit förbannade. Ingen hade rätt att härma Palme. Han var kult och en ängel.
Ingvar Carlsson ska ha en eloge. Han gjorde så gott han kunde. Han blev ändå lite populär på slutet. Även om det var just "lite". Mordet på Palme blev på något sätt ett mord på socialdemokratin. Politiken hämmades, visionerna lades åt sidan, verkligheten förändrades och partiet gick stadigt åt höger. Anpassningen till nyliberalismens ekonomiska poltiik gick förvånadsvärt enkelt. Ledningen accepterade fakta, men gräsrötterna blev besvikna och försvann.
Det var inte längre så kul att vara sosse. Jag undrar om någon är stolt idag? Idéarvet efter Palme har begravts. Partiet talar sällan om Palme, vårdar inte hans arv särskilt väl. Det är märkligt med tanke på hans enorma popularitet.
Göran Persson som i grunden är en väldigt skicklig politiker når heller inte upp till Palmes nivå. Persson har det eknomiska systemskiftet i sin ryggsäck. Talet om en balanserad budget står folk upp i halsen. Var är visionerna. Själv orkade jag inte ens läsa hans bok "Den som är satt i skuld är inte fri". Fy fasiken vilket tråkigt budskap, när man längtar efter drömmar, känslor och ett bevis på att demokratin och politiken är ett redskap till förändring. Inte en bromskloss som slår folk i huvudet med orden att så kan vi inte göra. Det har vi inte råd med. Tyvärr behöver vi arbetslöshet.
Det är tomt efter Palme! Oerhört tomt

Hej Lotta,

Vet inte om du läser dina mejl men jag skriver av mig lite i alla fall.
Föreställ dig att jag sitter och funderar på vilken signatur som påverkar dig mest... Ska jag kanske kalla mig Alice, arbetslös 3-barnsmor som det bara helt oförskyllt har gått nerför för, eller kanske något utländskt som Heinrich (nej, visst, då är man ju tysk (och därmed högersnubbe och säkert rasist, enl alla omvända fördomar))... nej, det enda som medialt är politiskt korrekt är ett namn som associerar till invandrare eller kvinna! Ska det vara så? Anser du verkligen att det är så enkelt?
Ang "Mejlskandalen". Du anser att den sansade debatten beror på att inget parti har rent mjöl i påsen. Säkert delvis så, men det finns olika nivåer på hur en negativ kampanj sker. Tyvärr har den stora massan i vänsterblocket aldrig varit särskilt intresserade av att diskutera sakfrågor, det är och har alltid varit enklare (och effektivare) att spela på känslor än att ta upp obekväma frågeställningar på ett rationellt och därmed "kallt(?)" sätt.
Nu sitter du kanske (om du överhuvudtaget läser mejlet) och tänker att "nej, han skriver relativt felfritt och han verkar befinna sig till höger...nej, han är inte invandrad till Sverige... Och om nu allt det han påstår stämmer så är han nog höginkomsttagare!".
Jodå, allt stämmer hittills... och för att göra saken "bättre" så har jag varit långtidsarbetslös ända tills nyligen. Men du får tro vad du vill. Jag vill bara avsluta med att påpeka att jag inte anser att vänster-höger existerar, att det bara en löjlig förenkling av verkligheten idag som underlättar för medier, politiker, facket och andra organisationer, men inte underlättar för en riktig och realistisk samhällsutvecklingen. Och du är en av dem som inte kan stå över det politiskt korrekta, som inte vågar ta jobbiga debatter, som inte vågar utkräva att också en enkel människa faktiskt måste ta ansvar för sina handlinger... och därmed är du en av de som faktiskt motverkar en "sansad debatt". Och därmed demokratin.

Debattglad invandrare

Hej! Jag läser min mejl och funderar aldrig något särskilt på signaturer. Jag håller med dig att tillvaron inte är höger eller vänster. Därför blir blockpolitiken och talet om högerspöke och socialistpropaganda så ointressant. Däremot förstår jag inte riktgt vad du menar med att stå över det politiskt korrekta.
Hälsningar Lotta

Varför överhuvudtaget ta upp Franrikeresan 2003? Klart att mejlmannen inte skulle varit med där, det kunde väl vem som helst räkna ut, om man visste vad han skulle hitta på tre år senare.
Att ni tar upp sån här skit! Likaså att TV4 på bästa sändningstid ägnade ca:tio minuter att ifrågasätt vår statsministers köp av gård och diskutera hans banklån och månadskostnader.
Det är som Persson begått något kriminellt. Min chef har i månadslön vad Göran Person har i årslön. Inte fan diskuteras hans privatekonomi offentligt.Jag kan inte se något nyhetsvärde
i Frankrikeresan,Nu höjer vi nivån tycker jag.
En sketen enkel snickare.
mvh.Kenneth W.

Jag sitter på jobbet och vi har gjort extra upplaga på att fågelinfluensan har nått Sverige. Lite läbbigt tycker jag även fast jag vet att det inte är så där väldigt vanligt att det smittar till människor. Men fåglarna kommer att fara illa, det är säkert. Jag såg också på TT att en katt i Tyskland smittats, Så det gäller att hålla koll på husdjuren.
Ikväll kommer jag att åka hem sent. Jag ska vara med i Insider special om Olof Palme. Det är en oerhört intressant debatt tycker jag och det ska bli jättekul. Men jag måste erkänna att jag redan känner mig lite trött. Det har varit en hektisk Semeldag. Har ni fått någon Semla?

Det blåste till och så var mejlmannen avskedad från 68;an. Det var svårt för den socialdemokratiska partistyrelsen att göra någonting annat. Fredrik Reinfeldt har också polisanmät honom.
Debatten som varit efter det att det stod klart att det var en anställd ombudsman som terroriserat Reinfeldt har ändå varit sansad. Förmodligen därför att inget parti har rent mjöl i påsen när det gäller sådana här incidenter. Inget parti kan heller garantera att det inte sker igen.

Vad roligt med alla kommentarer om partikollen. Jag har skrattat ska ni veta.

Jag tycker det ska bli väldigt spännande att se hur det blir med alliansen konvent nu på fredag och lördag. Det är något nytt som händer i svensk politik. Socialdemokraterna skulle verkligen behöva hitta på något för att väcka lite större intresse. På valupptakten som var förra helgen var faktiskt inte intresset så där värst stort från media hörde jag. I vanliga fall brukar det vara fler journalister än sossar på deras stora sammankomster men så var det inte nu. Däremot hörde jag att Göran Persson var i toppform och höll lysande tal. Men det räcker inte för att vinna valet.

Toppkandidaterna börjar närma sig finalen. Det är ganska tyst om såpan. Alla som hävdade att den var ett hot mot demokratin tycks ha tystnad. Fantastiskt egentligen att folk kan döma ut ett program redan innan det har sänts.

För övrigt är inte jag med på någon hemlig mejllista.

Hej Lotta.
Du har ju alltid varit en frisk pust i debatten, så här får du ett uppslag, som både sparar pengar åt staten, tillika ger en hel del jobb åt oss i glesbygd.
Det investeras i mobilstörningsanläggningar kring våra fängelser, tillika byggs nya anstalter som skall bli "mobilsäkra".
Varför inte förlägga anstalterna till de regioner som har så usel mobilteckning att inte ens sms fungerar ? Sådana områden finns det flera, även i södra Sverige. Jag vet, för jag bor i ett sådant, och kan intyga det närmast utopiska i begrepp som "internet i mobilen".
Vad jag vill dryfta med detta är naturligtvis en glesbygdsaspekt på utbyggnaden av 3G, bredband m m. Eller snarare bristen på dessa moderna kommunikationer. Trots löften, avtal och politiska utfästelser om att digitalisera riket i sin helhet, finns bara i min region (Hallands inland) flera områden som är digitalt stendöda. Enligt berörda myndigheter existerar dessa områden dock inte längre, men åtminstone en tjänsteman på PTS kröp till korset då jag bad honom ringa mig på mobilen......
Må bra,
Robert Karlsson


Tusen tack för tipset!

Aftonbladets stora satsning Ungt Val har ett roligt test på nätet. Partikollen hjälper dig att hitta rätt parti, eller åtminstone försöker hjälpa dig. Jag gjorde testet och det blev en chock för mig. Jag vet inte vad jag ska tro längre. Jag rekommenderar er att testa själva. Vem vet ni kan vakna upp till en ny verklighet. Hör av er och berätta vad ni tyckte!

och hon tyckte att Göran Persson vann partiledardebatten. Han var bäst sa hon och han var också bäst när det gällde att säga något bra om sin motståndare. Persson fick visst fälla några goda omdömen om Göran Hägglund.
Jag såg som sagt inte debatten men jag noterade i tidningarna idag att Lars Ohly fick sämsta betyg som vanligt. Det måste vara jobbigt att alltid komma sist. Vi kan ju bara jämföra med hur Anja ser ut när hon suckar över sina bronsmedaljer.
Men hon är å andra sidan van att vinna.

Ursäkta mitt ojämna bloggande. Jag sliter för fullt med ett bidrag till en antologi, samtidigt som jag skriver på Alva. I morse gick jag upp tio över fyra. Jag skulle till Svt och nyhetspanelen. Vi diskuterade KU förstås och fikarummet utanför studion träffade jag miljöpartiets Peter Eriksson. Ska ni väcka misstroende mot någon bör det väl vara Perssson sa jag till språkröret, Men det tyckte inte han. Det var Freivalds som hade gjort de grövsta felen menade Eriksson. Men jag förstpd också att partiet är pressat och har svårt för att veta vilken väg det ska gå.
Just nu snackar alla om Danielsson. Är det någon som ska gå borde det väl vara han. Danielsson har gjort många misstag. Minnesluckorna är för stora och det spekulteras vilt i kulisserna vad Danielsson egentligen gjorde under julhelgen. Men skvaller sysslade inte nyhetspanelen med. Vi diskuterade istället rätten till heltid och det faktum att Erik Fichtelius fick kicken en gång till. Av samma skäl som tidigare - nämligen för nära samröre med Persson. För nära för att vara oberoende politisk reporter.
Just nu snöar det!

Jag fick ett mejl från Maggan som tycker att jag bara gnäller på min blogg. Hon trodde inte alls på att politiker skulle prata om kärlek eller om meningen med livet. Inte heller trodde hon på nya partier för de nya som nu finns är så dåliga. Slutsatsen var att det nog bra som det är med poltiiken.
I den bemärkelsen är jag nog gnällig. Jag tycker inte alls allt är bra som det är. Förstå om vi slog oss till ro och trodde allt var klart. Hå hå ja ja.- Nu är Sverige färdigbyggt.
Persson har gjort många utspel idag. Det är valupptakt i Örebro och sossarna samlas till enighet och det kan nog behövas för att vinna valet. Återigen klagade Persson på riksbanken och räntehöjlningarna. Han tog också den UD tjänsteman i örat som lade sig i Sverigedemokraternas hemsida.
Få se vad Persson säger i morgon. Då ska han utfrågas av KU.
KU förhörhören känns oerhört tillrättalagda. Alla försöker göra partipolitiska poänger. Det märks att de ministrar som utfrågats tränats att säga rätt saker. Samma svar på frågorna och just ingen självkritik.

Egentligen är jag jättetrött. Jag är uppe alldeles för länge och går upp för tidigt. Det är väl tillvaron för alla småbarnsföräldrar kan jag tänka när man envisas med att få en egen tid. Det är mycket man vill hinna medan barnen sover. I morgon har min lilla treåring gympa på dagis. Det är fantastiskt. Hon går på ett litet glesbygdsdagis, det är åtta barn. Varje torsdag har de gymnastik och så får de duscha efteråt. Hon älskar det.
Jag tror på små enheter, inte på stora. Jag dyrkar vårt dagis eftersom det är så bra för barnen.

Nu har jag fått lite raktioner på den förstatligade människan jag skrev om för några dagar sedan. Kul, det är en jätteintressant debatt. Så här skriver Gösta S

Hej Lotta

"Den förstatligade människan" eller "Det programmerade samhället". Det finns en övertro på lagar, regler och strukturer hos våra politiker som gör att allt så småningom kommer att braka ihop för att livet är mer komplicerat än politikerna tycks föreställa sig. Det leder till att reglerna blir orimliga i ett antal fall - exempel optionsbeskattningen - att man inte kan förutse allt och förbereda sig för allt - exempel tsunamis - samt att världen förändras och helt nya situationer snabbt uppkommer - t.ex. i Internetvärlden. Vad vi behöver är människor som tar ansvar och initiativ med utgångspunkt från gemensamma värderingar och - visst - lagar och regler som tydligt ger ramar för vad som är tillåtet.

I "Det Programmerade Samhället" görs allt enligt föreskrivna program, ingen behöver ta initiativ, ingen behöver ta ansvar utan man agerar enligt föreskrifterna. Blir det tokigt så blir det, finns det inget program för den aktuella situationen så gör man inget. Inte ens ett otroligt ambitiöst och gediget programskrivande ger resultat eftersom ingen människa kan hålla reda på vad som gäller. Det fanns t.ex. instruktioner på UD för kriser typ tsumani! Vi behöver inte "more of the same" utan en balans mellan reglerna och kraven på ansvar och initiativ för enskilda medborgare.

I "Det Programmerade Samhället" lägger man initiativ och ansvar på programmet, reglerna. Inte kan man väl utkräva ansvar av den enskilda medborgaren och ställa krav på initiativ och improvisationsförmåga?
Litteraturreferenser: Gatugångsreglemente ur "Ormus och Ariman" av Carl Jonas Love Almqvist.
Hälsningar
Gösta S

God Morgon! Här är det 12 grader kallt och jag har just gett hästarna hö. Snö har vi gott om. Jag var väldigt orolig när jag flyttade från Norrbotten att jag skulle sakna snön. Det har jag inte behövt göra tack och lov. Jag gillar snö. Jag har en väldigt gammal bok i min hylla med titeln Kärlek och politik. Tidvis hbar jag haft den ligga framme eftersom jag tyckt titeln varit så häftig. Idag skriver Gudrun Schyman en debattartikel på samma tema i Aftonbladet. Det slog oss när vi fick artikeln att det diskuteras alldeles för lite känslor, moral och andra frågor som verkligen berör människor i poliitken. Meningen med livet till exempel. Sådana frågor skyggar politiker för numera. Det kallas flum. Saklighet däremot är om man är trist och rationell och pratar parkanläggningar, biltullar och försäkringsfusk.
Tänk om vi fick in kärleken i valrörelsen. Det vore väl inte så dumt. Politiker är människor dom också precis som vi och de måste ju också fundera över kärleken och meningen med livet.
Jag önskar innerligt en valrörelse som handlar om hur demokratin och samhällssolidariteten stärks.

är kanske en bra boktitel? Jag sitter och jobbar med strukturer. Skriver på en uppsats om framtiden. Om hur jag tror att den ska bli, inte om hur jag hoppas att den ska bli. Tänk att vi är så uppdelade i bitar vi människor i Sverige? Inte nog med att sjukhusen är organiserade efter kroppsdelar, hela välfärdssystemet är uppbyggt av specieliserade sektorer där ingen kan hanterna någon form av helhet. Alla ansvarar för sitt och de stackars människor som inte passar in i den byråkratiska ramen blir stämplade som personer med "sammansatta behov" . Det är en byråkratisk term som syftar till att hitta ett sätt att överlappa systemen. Den stackars människan som drabbas begriper nog ingenting. Hon ser knappast sina behov som sammansatta, även fast mamma super och pappa är arbetslös och hon själv blir mobbad i skolan.

Hå hå ja ja, det är inte kul att studera vår samhällsorganisation på nära håll, det kan jag lova. Men om jag intar rollen som en utomstående betraktare då kan det vara intressant att se hur länge detta lapptäcke av regler, institutioner, standardiseringar, ekonomistyrningsprinciper kan hålla ut. Förr eller senare brakar det. Politiker har ett uppdrag av väljarna att forma en politik som är inriktad på den enskilda människan. Men det var så länge sedan så det är numera glömt. Systemen lever ett eget liv och vi stackas undersåtar får anpassa oss efter vad som är bäst för byråkratin och regelsystemet. Det är därför vi blir stäplade som människor med sammansatta behov. Om vi inte har turen förstås att ha ont i inre ögats nervsystem. Då finns det alltid en specialist.

Hej Lotta,
Läste Åke F's inlägg i debatten och ditt svar (kopierat in härunder), och ställer mig en fråga.
Muslimerna är kränkta av bilderna, men dessa bilder publicerades inte i ett muslimskt land utan i ett land där det råder religionsfrihet och yttrandefrihet.
Visst det finns muslimer i Danmark men de har valt att bo där utav olika orsaker, och måste då också acceptera att det landet inte kan eller bör följa deras lagar.
Nej den som kränkte muslimerna var de som publicerade bilderna i muslimska länder, Imanerna som reste runt och visade upp bilderna, vilka för övrigt var allt för snälla för att uppröra muslimerna varför de lade in några andra mer provocerande bilder som inte hade publicerats av JP.
Det är dessa människor som kränkte muslimerna.
Hets mot folkgrupp skull eventuellt JP kunnat bli anklagat för, men som Åke påpekar så är kränkningen troligen inte avsiktliga, och syftet är definitivt inte att hetsa mot en folkgrupp.
Religionsfrihet, vad innebär det får det existera, bör inte alla acceptera det om man bor i ett sådant land?
Skall dansk domstol döma människor ej födda i Danmark efter deras lands lag? En amerikansk medborgare som begår mord i Danmark skall då avrättas?
VEM KRÄNKTE MUSLIMERNA?
Jag undrar men tror att jag lutar mot att muslimerna blev kränkta när bilderna visades i deras hemländer, varför det bör vara deras egna (inte alla) präster som skall ta på sig skulden.
Henric

Trots att en UD-tjänsteman ringde upp internetföretaget där tidningen SD-kuriren har sin hemsida så har regeringen inget att göra med stängningen, enligt utrikesminister Laila Freivalds. Detta sa bland annat utrikesministern i en intervju i Ekot. Men nog är det märkligt att en hemsida stängs ner direkt efter att representanter för UD och Säpo varit i kontakt med dem. Varför skulle överhuvudtaget UD och Säpo kontakta Internetföretaget om de inte var oroade för vad som publicerades på hemsidan. UD och Säpo kan knappast bara ha varit kontaktsökande och allmänt pratsugna. Det är någonting i detta som inte är som det ska. Det är en farlig utveckling om staten börjar lägga sig i vad som ska få publiceras. Denna gång var det SverigeDemokraterna, vem är det nästa gång?

Jag tycker att du gör frågan enkel för dej om publiceringen av
Muhammedbilderna. Att JP inte skulle ha publicerat bilderna är lätt att säga
med facit i hand. Det blev ju så mycket bråk. Men lägger man upp alla 12
bilderna framför sej och funderar över deras innehåll så blir hela frågan
annorlunda. Är detta verkligen så kränkande att det motiverar denna
uppståndelse? Det finns några bilder som är tveksamma ur "rasistisk"
synvinkel. Värst är väl den som är det grafiskt bästa, den med bomben i
turbanen. Men annars är det stora felet med teckningarna att de är så
förbålt intetsägande.

För en journalist med ansvar borde fråga sej vad bilderna handlar om. Är de
verkligen avsiktliga kränkningar av profeten Muhammed? Knappast. Muhammed
betyder ingenting för oss. Några av teckningarna angriper försiktigt, men
dock, ofoget att motivera terrordåd med religiösa förklaringar. Några
teckningar är och petar på den kvinnosyn som finns inom stora delar av Islam
som också motiveras utifrån religiösa skäl. Sen är det några varianter på
det märkliga avbildningsförbudet. Det är alltså inte profeten i sej som
angrips utan de som i profetens namn driver sin egen politik.Detta borde
diskuteras.
Åke F

Hej! Jag hävdar att vi måste se publiceringen av bilderna i sitt sammanhang. Det är inte första gången
Jyllands-Posten hånar muslimer. Tidningen för en klar propaganda mot muslimer. Det blir svårt att se något annat syfte än rent rasistiskt - eller också som jag tidigare påtalat - ren dumhet!

Ett mejl till mig och Anders T

Hej Lotta och Anders.
Det finns något nytt mellan Keynes och hård normekonomi om vi- dvs - alla i
samhället "skapar jobb" genom att agerar på lokal/kommunal nivå.Där är ju
allting. Om aktörerna där kopplar- dvs stimulerar dem att själva vilja-
konkreta arbetsinsatser,produkter,företag och institutioner i bygden till
varandra så uppstår ekonomisk aktivitet. Det ger lokala inkomster som går
till lokal konsumtion, bygge av ett garage,inköp av virke, lite mer
sågverksproduktion,lite mer bilkörning, lite mer inkomster för handlare som
ger ett deltidsjobb lördagar i butiken etc etc. Detta ger högre
BruttoKommunProdukt som ger mer skatteintäkter till kommun,region och stat.
Kommunens skatteintäkt leder till mer löner som ger mer konsumtion i
detaljhandel och så vidare.Levande bygder blir då livskraftiga och därmed
mer levande etc.Det gäller att få så många microekonomiska processer som
möjligt att pågå i Eskilstuna, Filipstad, Lungsundet eller Malmköping. Då
bygger detta tillväxt. Underifrån från både marknad och hushåll och från
företag och offentliga förvaltningar. Mer action kort sagt.

I Sverige är fn 1,5 milj arbetsföra och kapabla människor inte i arbete.Det
är outhärdligt både för en ekonom och för en medkännande människa. Hans
Karlsson 2 på LO (som jag har kontakt med), Jan Edling och t ex Hans
Olsson( socialförsäkringarnas framtid) tolkar jag som arbetande på samma
spår. Jan och Hans K talar faktiskt om att vi måste ner på det lokala planet
och det har ju du Lotta alltid sagt. AMS och FK klarar inte detta.Dom låser
fast stora mängder av medborgare. Den gamla planekonomin trodde att de stora
projekten gav välfärd, och faktiskt finns en sådan känsla hos mig inför
undren bland gruvorna i "Lappland" just nu. Men det är i princip övergående
och måste leda till uthålligt företagande och aktivitet lokalt i fler
sektorer om det skall fungera.

Har jag påverkat er syn ? Jag representerar här den gamla goda arbetslinjen
hos s.

Med vänliga hälsningar

Björn Anders Larsson

Hej Björn! Jag tror stenhårt på det lokala tillväxtarbetet. Det finns ingen annan väg.
Häls Lotta

är inte särskilt upplyftande. Partierna sitter på rad i hopp om att få politiska poänger. På de svarandes bänk sitter dom som massmedia redan vänt ut och in på. Egentligen har ingenting nytt framkommit och ingenting har förvånat mig. Ganska tråkigt med andra ord! betänk det är tre dagar vi talar om. Borde inte dessa dagar vara utforskade vid det här laget?

Jag tycker det är märkligt att det är storföretagens ledare som klagar på regeringen. De har ingenting alls att klaga på egentligen. Allt de andas om får de genomfört, de är storföretagens ledare som kallas till runda bordssamtal. I grund och botten har de samma intressen. Ett maktetablissemang med nästan ett århundrade av samarbete i ryggen. De bevakar båda sina positioner och sin makt och när det gäller, bortsett då från valrörelser, sitter de i samma båt. Varför denna klagovisa?
är några som har skäl att klaga är det småföretagarna. Men som vanligt snor industriledarna uppmärksamheten och när de små sedan protesterar betyder det ingenting. Vare sig för massmedia eller regeringen.

Hej Lotta!
Kan de vara så illa att de fundamentalistiska muslimerna har skrämt all världens media till tystnad? Jag tror och många med mig som inte har det pressutrymme som du har Lotta kommer att hållas under herrans eller om du så vill Allahs tukt och förmaning händaefter. Rädslan för vad som komma skall ifall något ofördelaktigt sägs, skrivs, plåtas eller tecknas känns faktiskt påtaglig redan nu. Du brukar ju ha synpunkter som jag inte alltid delar, men som alltid har substans av sunt förnuft och därför blir min fråga till dig, om du vore chefredaktör skulle du publicera de bilder som gick ut i Jyllandsposten?
Göran N

Hej Göran!
Nej jag skulle inte publicera bilderna.Jag har inget behov av att kränka andra människor. Den här frågan handlar inte alls om tryckfrihet. Jag har funderat mycket över vad Jyllands-Posten hade för syfte när de publicerade bilderna. Jag kan bara komma på ett skäl, förutom dumheten då, och det är att publiceringen är ett uttryck för rasism och främlingsfientlighet. Vad ville de annars uppnå? Begriper du det?
Hälsningar Lotta

i Stockholms län Jag skulle hålla föredrag i Botkyrka trodde jag, men hamnade i Gnesta. Det var Botkyrka kommun som bjöd in och sedan visade det sig att de var på kursgård några grannkommuner bort. Sju mil ungefär. Roligt var det i alla fall, Vi pratade om mångfalden som välfärdssystemen och politikernas största problem. Att behandla alla lika är i högsta grad diskriminering i dagens samhälle. Vi talade också om strukturer och politikerförakt. Det slog mig att politikerföraktet egentligen inte handlar om enskilda politiker. De flesta känner till någon politiker som de tycker bra om och som gör sitt bästa. Det är långt ifrån alltid personerna som är problemet. Föraktet är större än så. Allt fler människor anser att politiken inte längre har lösningarna på problemen och det är ett mycket större problem.

Det är många som reagerar på turerna runt SSU-basen!


"Nu har media gjort det igen.
Dömt innan alla fakta finns på bordet.
Och långt innan en rättlig juridisk prövning gjorts av händelsen där SSU-basen Ann Sjödin varit inblandad i.
Jag är spyfärdig på alla schabloner och förenklingar som man ägnar sig åt.
Hon festade i nio timmar stod det på nåt löp.
Ja,...vem sjutton har inte gjort det?
Men det betyder inte att man dricker sprit i nio timmar. ¨
Snacka om enfaldiga medier."

Helen Doktare frilansjournalist Luleå


"Hej

Det är inte lätt att vara inom politiken du är alltid påpassad oavsett vilket parti eller ungdomsförbund du tillhör.
Oavsett vems felet är av det som hände på Crazy Horse tycker inte jag att vakterna får behandla folk hur som helst. Det är ju underligt att Anna var så stark trots sin berusning så att inte vakten/läkaren rådde på henne,
får man då ta till batongen och slå en så berusad person gul och blå. Ofattbart.

Det är ju valår, ett bra läge för dem som inte gillar sossarna och det finns många inom polisen och även bland vakterna kan jag tänka, så då får Anna ta hela skulden , jag tror faktiskt inte att hon var den enda som felade. Det gjorde nog både personalen och vakterna. Inte sjysst att slå på den som ligger och har vakterna rätt att kalla tjejer för hora och luder, jag bara undrar.
Det skrivs ju nästan varje dag om dem som blivit misshandlade av vakter på krogarna och det kan inte vara enbart påhittat. Ingen rök utan eld.

Angående karikatyrerna av Mohammed så undrar jag bara hur Palmes familj kände sig när de
gjorde karikatyrer av honom de var minsann inte trevliga alla gånger. Det är det nog inte många som kommer
ihåg.

Tack för mig och Godnatt, skriver Anita

Jag får så oerhört många kommentarer på mitt bloggande. Blandande givetvis. En del tycker det är bra andra inte. Många som kritiserar efterlyser längre texter och djupare analys, Varför så korta inlägg undrar de. Eller varför skriver du om dig själv - ointressant!
Ja varför? Bloggandet är ändå en speciell stil. Grundtanken är att det är korta inlägg i dagboksform eller ungefär som man skickar ett vykort. Det ska också vara personligt.
Jag försöker hitta någon form av stil som inte är ledarskrivandet. Många som hör av sig och är förbannade och efterlyser ledartexter. Men det är inte min tanke med den här bloggen. Jag har skrivit ledare i tretton år och jag tycker det är skönt att vara fri det arbetet om ni förstår vad jag menar.
Givetvis handlar min blogg väldigt mycket om politik och kommer så att göra. Ibland har jag mer tid för bloggen, ibland mindre. Men jag tycker det är roligt att skriva. Åsikter har jag, det har förresten alla men för mig är det kanske en yrkesskada efter åtskilliga år som politisk kommentator. Det är också skönt att inte behöva vara så partipolitiskt tillrättalagd. Vi har stora problem i samhället. Det värsta kanske ändå är att demokratin fungerar så dåligt. De tar sig olika uttryck, arbetslösheten och utanförskapet är ett, byråkratisjukan är ett annat. Det måste till en förändring.
Du ligger i skrev en kvinna till mig. Du tycker och tycker men det blir inte så mycket mer. Men jag är bara en bland många som tycker. Ensam kan ingen förändra världen. Det går inte att komma ifrån att det håller på att hända något i samhället. Folk är inte still längre och finner sig i allt. Jag är övertygad om att 2000-talet kommer att innebära en stor maktpolitisk förändring, precis som skedde i början av förra seklet. Partierna har inte längre svaret på samhällsproblemen och lyfter inte heller fram några direkta idéer om framtiden. Då uppkommer krav på nya partier och då bildas nya partier. Vi ser det tydligt just nu. Det är med andra ord väldigt många som tycker.

Jag fick ett intressant mejl om Willy Bergströms tvivel på den fulla sysselsättningen.

"Hej Lotta,

Jag missade tyvärr den avgångne riksbanksfullmäktige Willy Bergström i radioekot, där han ska ha förklarat att inte längre trodde på att en full sysselsättning var möjlig. Du skriver att han radade upp diverse ekonom-argument mot tanken, och att Du tycker att det är trist att en kämpe som Willy nu också "avfallit"- om jag förstått Dig rätt. En gång i tiden, i Laboremus i Uppsala, när Willy och jag sprang på samma möten, tyckte många av oss, att dom som hade börjat läsa nationalekonomi tyvärr allt fört snabbt lät sig förföras av sina studier, så att dom började glömma bort alla andra aspekter på hur människan fungerar.

Jag brukar stöta ihop med den gode Willy ibland utanför Systemet i Smedjebacken. Kanske borde jag nästa gång jag ser honom kasta ett Palme-citat i huvudet på honom - från 1976. Det talades också då om kris i det ekonomiska systemet (fast arbetslösheten bara var en barnlek i förhållande till den som vi i dag upplever). Olof Palme tvekade inte att plocka ner de ekonomiska resonemangen som underordnade sysselsättningsfrågan: "På lång sikt är sysselsättningsfrågan viktigare. Den angår oss socialdemokrater särskilt mycket. Eftersom man kan få intrycket att att socialdemokraterna avstår från en kärna i sin programskrivning: att människorna vill arbeta och att de organiserar sitt liv kring arbetet. Och de kommer på sikt inte vara betjänta av att man säger: även om du inte har något arbete, så kommer du ha en god utkomst, så att du kan leva anständigt. Det accepterar människan för en liten tid. Det kan hända vem som helst. Men för att en längre tid vara principiellt utstängd från arbetsgemenskapen med andra, det påverkar självförtroendet och personligheten och hela atmosfären i samhället. Det gäller därför att ge människor arbete genom en förnuftig ekonomisk politik. Det är en av socialdemokatins politiska huvuduppgifter i krisen."*

AT

* "Brandt Kreisky Palme, Brev och samtal, 1976."

Okej, jag erkänner! Jag blir smått desperat. Jag orkar inte med sossarnas myndighetspolitik. Nu har de gjort det igen. Inrättat en ny myndighet. Den här gången är det den fantastiska EU-myndigheten som ska lära oss att diskutera EU och tänka rätt. Jag tycker helt enkelt att det är ett oansvarigt sätt att hantera våra skattepengar på, Dessutom handlar det inte ett dyft om demokrati. Det är snarare det motsatta. Folket tänker fel och statsapparaten ska lära oss att tänka rätt.
Jag drar snart igång en folkrörelse! Jag vill inte att mina skattepengar går till byråkrati. Mer än gärna betalar jag till arbetslösa, sjuksskrivna, flyktingar, regionalpoltiik, kultur, småföretag med mera med mera. Men inte till detta. Nu måste jag tänka ett tag. Återkommer i frågan.

God Natt

Såg på tv att Göran Persson var lite vävande angående Anna Sjödin. Givetvis lär han invänta vad åklagaren kommer fram till. Jag funderar också varför Anna valde Leif Silbersky som sin försvarare. Knepigt val, det måste med andra ord vara en mycket känslig affär detta. Klockren tror jag inte att den är ens för Anna.
Såg första delen av toppkandidaterna ikväll. Jag tycker det är trevliga och intressanta ungdomar. Vi kan nog få några bra program framöver. Jag hade inte sett något förrän i kväll faktiskt. Vi hade i alla fall roligt under juryarbetet. Vi gick in som kloka och vuxna människor och sa att vi lägger prestigen åt sidan. Det var väl inte alldeles enkelt att hålla, men vi kom överens och det var det viktigaste.
Frågan är om vi hittade framtidens politiker? Det återstår att se.

Jag såg i tidningen att radion snart kör igång partiledardueller inför valet. Först ut är Fredrik Reinfeldt och Göran Persson. Politikerna förundrar mig måste jag säga och det är oavsett parti. Jag funderar ofta över varför det är så svårt för politiken att förändras och att tänka i nya banor. Årets valrörelse kommer att gå ut på att vi väljare ska se de ideologiska skilnaderna mellan partierna. Det brukar vara ett populärt inslag från alla partier under valår att lyfta fram sin ideologi. Mellan valen glöms ideologin väldigt ofta bort och får stå tillbaka för en vardagslunk som handlar om att balansera en budget och vända sig till väljarna med orden; härtill är vi nödda och tvungna. Det märkliga är att ideolgi i valrörelser alltid känns påklistrad, med andra ord sällan trovärdig.
Lanske beror det på att dagens politiker nästan aldrig talar om framtiden. Det finns inga visioner eller tankar om hur samhället ska formas. De problem vi brottas med idag har politiken som regel heller inga lösningar på och därför förmår förmodligen inte politiken heller forma några bra idéer inför framtiden.
Vi lever i en ny tid. Det är nästan ingenting som är slig likt längre förutom då politiken och politikerna. De snackar som de alltid har snackat och några nya influenser förutom att de ibland dansar med kossor och deltar i lekprogram finns inte. Poltiken behöver nytt blod. Vanliga människor som inte är uppfostrade i partiinstitutioner som talar om hur folk ska tänka, tycka och agera.
Det handlar om överlevnad för ett gammalt etablissemang som vårdar sin makt och position.
Jag är förundrad över hur vuxna politiska människor kan uppröras över ett program som toppkandidaterna.Utan att ens ha sett det. Etablerade politiker med stor makt och inflytande frustar och fnyser och säger oroligt att varför ska vanligt folk få tycka till och få inflytande. Varför tar tv inte folk från ungdomsförbunden?
Turbulensen kring toppkandidaterna är både förvånande, skrattretande och riktigt skrämmande.
Det visar också på vad rädda partierna är för konkurrens? De tror visst att de har monopol på demokratin. Har de talat i riksdagen eller i fullmäktige i fem minuter att demokratin fulländad.
Jag är för allting som tvingar de etablerade partierna att ta ett större demokratiskt ansvar.

Sent kom jag hem, trött är jag och så går jag in i mejlen och finner massor av snälla, intressanta, klarsynta och uppmuntrande brev från er läsare. Ja några var sura också. Men det är fantastiskt. Jag skrattar inombords över att ni finns och att ni bryr er. Tack snälla ni.
En av er skrev att jag ibland verkar lite rädd för framtiden. Jag tror inte att jag är det. Jag är en optimistisk själ, men som opinionsbildare sedan urminnes tider (känns det som) så får man en skada tror jag. Det är att man alltid ska ifrågasätta och vara kritisk. Det är nog inte så bra. Det finns ju massor med bra saker som händer också. Det finns duktiga politiker och bra politiska beslut. NU HAR JAG SAGT DET!
Men å andra sidan finns det mycket som är dåligt också. Det ska diskuteras tycker ni inte?
Annars är det en otrolig stiltje i politiken. Det händer ingenting. Alla vilar väl upp sig till valrörelsen.
Jag glömde faktiskt att det finns ett undantag och det är Tomas Bodström. Han finns överallt, svarar på alla frågor och är till lags Heja Bodström du vinner i längden.

Jag laddar också upp inför valåret. Åtminstone känns det så. Jag tycker det har varit en sådan stiltje i politiken men dagens partiledardebatt i riksdagen fick ju i alla fall lite fart på diskussionerna. Men det går inte att komma ifrån att dessa riksdagsdebatter känns träiga. Hur länge ska de hålla på utan att ta några som helst initiaitv till att förnya det politiska samtalet.? Vi är väl förmodligen bara de närmast sörjande som ids lyssna. När någon råkar säga något fyndigt då håller man bokstavligen på att skratta ihjäl sig. Det beror på allt är så urvattnat och förutsägbart att man griper efter varje halmstrå.
Jag önskar vi fick lite nya grepp inför valrörelsen. Lite oväntade och överraskande inslag. Jag tror väljarna behöver detta. Soffliggarpartiet kommer annars att håva in många missnöjda.

Det är stillsamt idag. Bortsett då från Svennis som gör att vi som svenskar snart inte kan åka till Storbritannien. Hur kan den mannen göra bort sig ständigt? Varför håller han sig så krampaktigt kvar?
Ylva Johansson vård och omsorgsministern har också gjort ett lysande inhopp i konkurrenttidningen. På Expressens debattsida skriver hon; vi kvinnor har inget att klaga på i politiken. Hon tycker också att jämställdhetspolitiken borde handla om någonting annat än om kvinnors traditionella yrkesområden. Jag orkar inte med henne heller.
Nu står mitt hopp till ungdomarna. Hur kommer framtiden att formas av dagens ungdomar? bildar de nya partier, eller anpassar det sig till det invanda. Det kan ju vara det enklaste när devisen från alla politiker är att lära för livet. Jag hoppas ungdomarna protesterar och istället arbetar efter devisen avlärning för livet. Det är så mycket tok vi måste få bort i det nuvarande samhällssystemet.

Idag har jag städat ut julen och skrivit på min bok. Jag sörjer granen, det var den finaste jag någonsin haft. Jag kan få dåligt samveta för att jag tar fina granar i skogen. Lite löjligt, men så är det.
Jag skriver om arbetarrörelsens jämställdhetspoltiik. Det är ett intressant kapitel må jag säga. Jag vill inte säga något mer nu.
Snart börjar toppkandidaterna. Det ska ni se! Ett gäng unga människor som drivs av sina idéer och som ska testas som politiker. Det var kul att sitta i juryn.
Nu skriver jag om mycket som jag inte kan snacka så mycket om.
På onsdag är det partiledardebatt igen. Vad blir nytt i denna återkommande debatt? Nu kommer valåret att märkas i alla fall. På gott och på ont. Jag är lite nervös. Hoppas väljarna tas på allvar.

Jisses vad dagen gick fort. Fredag den trettonde brukar vara bra dar för mig. Det var också den här även om jag inledde dagen i morse med att tappa en lampskärm i glas i golvet. Men det var mitt eget fel. Jag måste bara säga att ni bloggare och bloggläsare är fantastiska. O vad mycket mejl jag fått på mitt inlägg om framtiden. Vad roligt och det behöver jag. Det är inte lätt att vara siare om framtiden.
Upptäckte just att klockan är ett. Trodde max att den var elva. Då är det inte fredag längre.

Jag har haft några hektiska dagar. Därför har det varit dåligt med bloggandet. Ibland räcker inte tiden till. Ibland måste man vila från politiken, Det är väl det som Maud har gjort.
Jag går fortfarande och tänker på hur Sverige ser ut om tio år. Tänk om det såg ut som man önskade! Men det tror jag inte. Jag blir ganska förbannad när jag går där och tänker. Det finns så många oroande tendenser. Jag är mycket orolig för Ansvarskommittén och dess slutrapport. Den har i tidningsartiklar gett sken av att stora kommuner är framtidens melodi. Och stora län. Hu så hemskt säger jag. Då kommer demokratin att fungera ännu sämre.
Jag tycker att samhället är ganska absurt redan idag. Bara det att djur fraktas över hela Europa för att komma till billigaste slakteriet - är helsjukt..Jag hörde på radion för en tid sedan att Scan bygger nya fabriker i Polen, fabriker som ska serva den svenska marknanden. Det var så bra förbindelser med färjan satt någon vd i Skåne och snattrade om.
Ack ja, ack ja

Det är isgata ute och jag såg att Maud Olofsson skrivit en artikel i konkurrenttidningen. Det var länge sedan hon hördes av. Jag undrar varför centerledaren varit så tyst?
Det pågår väl någon slags uppladdning inför valrörelsen kan jag tänka. Nu verkar de borgerliga också ladda inför KU-förhören om tsunamin. Laila Freivalds är ett tecksamt offer. De sätter in sina starkaste kort såg jag haromdagen i en tidningsartikel. Peter Althin är en av dem som ska fråga ut Freivalds. "Operation knäcka Freivalds" har börjat.
Sossarna verkar ladda upp inför valrörelsen i Sydafrika. Det himla resande dit har jag noterat. Freivalds är nog där nu. Göran Persson tog Anitra med sig och stack dit på semester. Bosse Ringholm har varit där och några till om jag inte minns fel.

Jag sitter och funderar på hur Sverige ser ut om tio år? Inte hur jag önskar att det ser ut, utan en mer realistisk bild av hur det ser ut. Det är kanske inte konstigt att jag blir deppig?
Det är bäst jag går ut till hästarna.

Jag sitter och skriver. Arbetar både med ett manus på en bok och ett till en antologi. Min lilla dotter kände sig sjuk och somnade fort. Hon har nyss börjat på dagis efter juluppehållet och det blir väl mycket. Både när det gäller bus och baciller.
Ute snöar det och hästarna har fått ganska mycket hö. Jag känner mig lite deppig i januarimörkret. Ändå gillar jag snön och kylan. Men det är många som har det svårt, många som lider och är ensamma. Folkhemmet - var det hit det skulle? Tillbaka till två tredjedelssamhället. Fattigdom, utslagning och gräddfiler för vissa. Med rätt kontakter så ordnar sig allt.
Jag hörde på radion i går om den lilla cancersjuke pojken och hans föräldrar. Eftersom pojkens sjukdomstillstånd inte bedömdes som akut dödligt fick inte föräldrarna mer än 120 dagars ersättning från försäkringskassan för att vara hemma med sjukt barn. Alla vet att det är fel till och med socialministern erkände att det var fel. Ändå ska ärendet utredas länge innan lagen kan ändras. Jag undrar när vi får lagar och system som är till människorna istället för att underhålla byråkratin? För vem? Det är en bra fråga i många sammanhang. För vem är regelverken utformade? Ja för vem?

Vargdebatten fortsätter. CL som skrev i går svarar nu Sven-Eriks inlägg.

Hej igen, om man nu vill utsätta sig och sin kamrat för fara genom att gå ut i skogen och jaga så får man liksom räkna med fara, vi har rovdjur i Sverige.
Och i långa loppet så är väl människan ett farligare rovdjur än vargen, det är frivilligt att jaga, frivilligt att åka svarttaxi, frivilligt att knarka, det mesta är frivilligt och är man rädd om sin kamrat kanske man ska lämna honom hemma medans man själv letar efter den stora kicken av fara.
Jag anser inte att vargen tar för stor plats, där jag bor förbannar folk vildsvinen men jag anser lika där, det finns ett fåtal som matar dem och då får man ta smällen av det också.
Folk älskar att klaga tänk på tyskarna dom har inga vilda djur alls att irritera sig på därför åker dom hit.
Det enda bra med det här gnäll landet är att vi har en underbar natur synd bara att vi inte klarar av att leva i harmoni och acceptera alla djur i vår natur utan bara vissa./
CL

Det var inte särskilt mycket trängsel på vägarna i Stockholm i morse. Det var liksom bara att glida in och genom stan. Ingen trängsel på tunnelbanorna heller hörde jag. Det blir nog så att folk bara finner sig i läget och trängselavgifterna.
Annars har vi läst mejl om Jesus. Många välkomnar debatten. Det är måndag och det innebär som regel att det är ganska lugnt.

Jag har fått mer mejl om vargarna

Läste med förfäran din reflektion kring vargmanifestationen i Mora. Jag slutar aldrig upp att förvånas över människor som utan att stanna upp och tänka till lägger eptitet som rovdjurshatare, varghatare o.s.v. i sin bedömning av andra människor. Då är vi illa ute och din utfärdade Hiltervarning måste jag tycka slår tillbaka på dig själv i allra högsta grad.
Jag deltog inte i manifestationen i Mora. Jag hade väl kunnat göra det. Jag jagar med min stövare i markerna kring Mora och har skänkt många tacksamma tankar till Siljan och Österdalälven som hittills fungerat som barriär mot vargflockarna. Jag inser att snart är det slutjagat på det området för min del, nästa höst är situationen med stor sannolikhet alldeles för osäker för att jag ska riskera livet på min 10-åriga jaktkamrat och myskompis i hemmet. Jag har redan gett upp ett jaktområde som invaderades av den riksbekanta Furudalsflocken. Jag har räddat hunden undan vargangrepp hemma på tomten. Jag har sett vargdödade hundar. Jag har många bekanta som fått sina hundar dödade av varg under jakt.
Jag förstår inte hur man resonerar när vi förvägras rätten att freda våra hundar i lägen där risken för hundens liv är akut och överhängande. Jag förstår inte hur människor kan bli så urbota korkade att man tror att jag skall stå vid sidan om och se på utan att ingripa för att skydda livet på min jakthund. Jag begriper inte att jag gör mig kriminell i samma stund jag lyfter bössan mot en varg för att skydda liv och egendom. Oavsett vilka beslut som fattas så kommer jag att handla som mitt samvete kräver i en pressad situation. Om det sedan leder till fängelsestraff kan jag inte väga in i sammanhanget. Sverige är mig veterligt det enda land i världen som kastar människor i fängelse för att man skyddar sina djur mot rovdjur. Det borde du fundera på!
Om hat
Jag har aldrig känt hat mot vare sig djur eller människor. Jag kan inte se att min önskan om att slippa varg för min jakthunds säkerhet skulle göra mig till hatare. Att jag inte vill ha varg grundar sig på att den skapar ängslan, oro och fruktan för min jaktkamrats liv hos mig. Det är långt ifrån din inbillade bild av mig som blodtörstig, rovdjurshatande monster som du ger i din krönika. Det gör mig ont att se att du saknade förmåga att se och förstå andra människors utsatta läge.

Sven-Erik Bertell (s)
Falun

Hej, jättebra skrivet om varghatet jag tror också att människor som tycker att allt liv har ett värde på något sätt är bättre människor, en normal människa kan inte på fullaste allvar vilja utrota någon djurart, det blir Hitler varning.
Jag är avis på ditt arbete det måste vara vansinnigt kul att debattera hela dagarna./cl


Ja, det är faktiskt jättekul! Och tusen tack för responsen,

Idag var jag med i God Morgon Världens nyhetspanel. En fråga vi diskuterade var Vänsterpartiet. Jag måste säga att jag inte blir klok på detta parti, Jag begriper inte att de genom interna bråk offrar en stabil politisk plattform. Jag tror faktiskt att vänsterpartiet har chockat mig mest i svensk politik. Det vill inte säga lite det!
Jag har fått några mejl i nämnet. Så här skriver Stefan;

Hej,

Du säger att du inte blir klok på Vänsterpartiet och inte kan förstå hur man kan rasera det man byggt upp.

Det är tämligen enkelt. I princip alla människor drivs av sin egoism och maktbegär oavsett partifärg. Vissa står för att man drivs av det medans andra ( speciellt på vänstra halvan av partiskalan ) förnekar det trots att alla vet att det är så. Raden av exempel på girighet och maktmissbruk inom SAP känns som närmast oändliga de senaste åren. Trots att man bara vill ha lite rättvisa . . . . ( föutsatt att man själv får mest såklart).

Jag brukar fråga dem som demonstrerar 1:a maj om de skulle gå med i tåget och ropa på rättvisa om det skulle innebära att de själva fick göra ekonomiska uppoffringar. Det brukar vara svårt att få något svar. Rättvisa innebär tydligen samma sak som "jag vii ha mer" på ett lite "finare" sätt. De personerna är inte intresserade av rättvisa om det innebär att de får minskade resurser.

Jag blir inte heller klok på vänsterpartiet. Hur kan så många människor i vuxen ålder vara så långt från verkligheten att de tror på att vi skall jobba mindre, höja skatter och förstatliga verksamheter ????????

Mvh Stefan

Vi debatterade Jesus på debattsidan igår. Vilket genomslag bland våra läsare. Bara på några timmar rasade in flera hundra meil. Det är stimulerande. Över 80 000 röstade på vår fråga om de trodde Jesus har funnits eller inte. Religion och sport är känsliga frågor i dagens samhälle. Heliga kor på något sätt. Men det är bra att folk att engagerar sig och breven som kom till tidningen var i mångt och mycket genomtänkta och analyserande. Den här debatten ska vi fortsätta.
Det som är så spännande att jobba med en debattsida är en ständlig längtan att hitta de ämnen som folk diskuterar och engagerar sig i. Vad är viktigt i människor vardag? Samtidigt gäller det också att hitta frågor som människor kan bli intresserade av, som kan inspirera i glädje eller i ilska. Debatt är ju att väcka tankar, förmedla kunskap och erfarenheter och kanske framför allt stimulera samtalet.
Därför blir jag lite knäckt av många politiska artiklar. Partiföreträdare har en förmåga att tro att en debattartikel är ett informationsblad för hur folk ska tycka. Dessutom finns alltid behovet från partiföreträdare att hellre skälla på någon annan än att tala om den egna politiken.
Partierna behöver lära om! En debattartikel ska inte vara ett propagandablad.

Jag hörde att folk i Mora ordnande fackeltåg i protest mot vargen. Bland annat krävde demonstranterna skyddsjakt på varg. Men vissa ville inte ens att vargen ska få finnas överhuvudtaget.
Rovdjurshatet har förvånat mig under alla år. Det är ett otäckt hat eftersom de hos vissa också leder till att de gör allt för att döda. Det är ganska vanligt i Norrbotten att man hetsar ihjäl varg och djärv med hjälp av skoter. De kan jagas i mil för att slutligen brutalt slås ihjäl.
Jag undrar vad är det för människor som till den milda grad kan hänge sig åt hatet? Jag tror också att tappar en människa alla spärrar när det gäller djur så att man brutalt dödar och misshandlar djur då har man också tappat respekten för det levande. Då är steget inte långt till att töja på gränserna också när det gäller människor.
Om nu vargen försvinner vad är det sedan som ska bort? Järv förstås och björn. Med efter det?
Det finns mycket som jävlas med oss i samhäklket. Otyg som inte passar in. Vi kanske ska skriva en utrotningslista?

Jag blir inte klok på vänsterpartiet! Frågan är om någon blir det? Hur kan ett parti som hade uppnått en stark ställning inom väljarkåren - 12 procent i väljarstöd under Gudrun Schymans tid som partiledare är inte att förakta - låta interna bråk rasera allt?
Nu håller partiet kongress och splittringen framstår som större än vanligt. Lars Ohly gick till angrepp på sina kritiker! Det är inte vilka som helst. Några av dem är Sveriges populäraste kommunalråd. De har lyckas betydligt bättre med vänsterpolitiken än vad Ohly någonsin har gjort.
Det känns som om vänsterpartiet nått vägs ände. Det är Ohly eller förnyarna som måste bort eller också återstår bara partisplittring. Det sistnämnda är knappast något nytt alternativ för vänsterpartiet.
Helt klart är det så att både vänsterpartiet och socialdemokraterna har svårt att hitta sin roll i detta nya samhälle. Högervridning eller vänstervridning är den stora frågan och alla inblandade är frustrerade.
Jag måste säga att jag också är frusterad! Varför kan inte den politiska vänsterna hantera politiken i ett nyliberalt samhälle. Ingenting borde egentligen vara enklare. Men icke!
Kanska beror det på att den politiska vänstern under alla år byggt upp en maktposition och numera handlar inte bara politik om politik utan också om att slå vakt om vunna positioner. Det tar kraft och det blir bråk när etablisssemanget bevakar sina revir.

Det är eftermiddag och vi jobbar hårt på tidningen. Det är långhelg och det är mycket att göra, När jag körde in i Stockholm i morse såg jag inte ens biltullarna. Det märktes ingen skillnad på vägarna. Kansle lite mindre bilister.
Annars är det varm i Stockholm och kallt där jag bor. Hemma är det minus 20 grader och här är det bara fyra minusgrader. Märkligt egentligen. Det är inte så långt emellan ändå.
Det märks fortfarande att politikerna har ledigt. Det märks också att mediastrateger har talat om för folk att debattartiklar ska skickas under stora helger. Då är det torka på redaktionerna brukar det heta.

Annars är väl allt som vanligt. Jag har en mejlskribent som fortsätter att skälla ut mig. Jag är självgod säger han. Tur att det finns folk som retar sig på andra. Vad tråkigt de skulle ha med att bara se sig själva!

Programmet ska tydligen gå i repris. Men jag vet inte när. Det gick på SVT igår och idag tror jag. Men sänds en gång till. Ifall någon skulle vilja titta!

Jag var visst på tv i går. Det hade jag ingen aning om. Det var filosofiprogrammet vi spelade in i oktober. Det handlade om frihet. Det var en intressant diskussion vi hade och jag har fått många reaktioner. Den första som skrev var så himla arg. Skällde ut mig för att svika socialdemokratin och hävdade att jag hade partiet och tack för min karriär. Vad ska man svara på sådant?
I partiet har jag nog aldrig varit riktigt rumsren, jag är för frispråkig. Men i rörelsen har jag alltid känt mig hemma. Vi är många som tycker att politiken bör förändras. Att demokratin fungerar dåligt och att det inte skulle skada med självkritik.
Det roliga med reaktionerna var emellertid att jag fått många mejl där personer diskuterar frågan.
Här är ett mycket intressant från Carre


Hej Lotta,
Nu får du ett långt brev!

Såg dig och två andra kvinnor, som jag tyvärr glömt namnen på, prata om demokrati på TV igår.
Jag håller fullständigt med dig när du säger att vi inte har åsiktsfrihet i Sverige.
Vi har inte haft det på många år. Jag vet och jag har egna exempel på det.
Gick med i SSU som ung- åkte ut snabbt som attan för att jag "var för blå" i mina tankar. Startade så upp, tillsammans med några andra tjejer, Vantör MUF och åkte ut därifrån för att jag "var för röd" i mina tankar. (De andra är kommunalpolitiker idag för de kunde spelreglerna om att köpslå med sitt samvete)
Jag var fackligt aktiv och ansågs duktig så jag blev snabbt invald i klubbstyrelsen, var med på representantskapets möte i LO- borgen. Det var stort för mig, då 19 år. Men....jag glömde hålla tyst där så nästa gång det var val till klubbstyrelsen fanns jag inte ens med på valberedningens lista.
Jag skulle önska mig ett Demokratiparti, som det som fanns i Vallentuna, som röstar utifrån vad majoriteten i gruppen tycker i varje sakfråga. Nu finns inget sådant parti så jag är partilös. Jag hittar ingen hemmahamn som förenar alla mina tankar. Det värsta är att jag tror att många känner likadant.
Som du skriver på din blogg - partierna ägnar sig idag åt så helt omodern pajkastning, uppdelade i de lika omoderna block- färgerna.
Hela världen har förändrats och kommer så att göra så länge det finns visionärer som förändrar. I takt med nya tider förändras världsbilden och då kan vi inte längre dela upp människor i grupper.
Arbetare, vad är det? Arbetar vi inte alla? (nästan alla i varje fall)
Idag är det många arbetslösa som kallar sig arbetare och de kallar oss som arbetar för "medelklass- svennar". Vad är det för mentalitet? Hur har det blivit så? Idag när alla haft möjlighet att studera så är det inte alls omöjligt att läkaren, advokaten eller direktören på Stora Bolaget kommer från ett, med 30- tals betäckningen, "arbetar- hem". Vad ger deras medmänniskor rätt att förakta denna, hans/hennes nya "status"?
Löneskillnaderna är orättvisa liksom skattesystemet. Där borde det reformeras rejält.

Brorsdottern planerar eget boende med barnets far skriven på annan adress för att hon ska slippa gå ut och arbeta! Jag förfasas över detta.
Jag känner mig ibland som en nutida slav. Till för att andra ska kunna leva gott på mitt arbete.

Som barnlös, bidragslös och hårt arbetande undanber jag mig detta utbredda förakt för mitt arbete som finns då jag ändå drar in ett stort strå till den gemensamma stacken. (Jag betalar ca en normal årslön i skatt per år, dock utan den glädje som Mona Sahlin vill att jag ska känna över det)

Människor är olika. Gör ett test med följande scenario så blir det väldigt tydligt tror jag.
Ta ifrån alla allt.
Ge alla lika mycket pengar i handen att starta sina liv på nytt med.
Vi kommer snart se att vissa spenderar alla sina pengar på "skit" under kort tid medan andra lyckas skapa mer pengar åt sig och de sina. (inte genom rån eller tjuveri utan med hjälp av list och arbete)
Hur ska vi lösa detta fenomen? Ska det nödvändigtvis vara så att de "smartare" ska straffas och vi tar ifrån just dessa personer allt, igen, för att livet inte ska vara orättvist? Vad blir livet då? Vem vill då vara visionär?
M.v.h.
Carre

Jag är nu 68 år och har en viss tidsmässig överblick över politiken i Sverige. Mitt intryck är tyvärr att kvaliten på våra politiker har minskat drastiskt de senaste 20 åren. Med kvalitet menar jag då förmåga att analysera och lösa problem på kort och lång sikt, ha överblick och förmåga till medkännande. Kort sagt vara gammaldags kloka och förståndiga.Mitt intryck baseras på ett antal arbetskontakter med kommunpolitiker , några ministrar,statssekreterare samt departementsfolk genom åren. En viktig orsak är nog att politikerrollen inte är tillräckligt lockande, vilket avspeglas i ett minskande antal partimedlemmar.Detta verkar i sin tur medföra ett ökande antal ja-sägare i partierna.

Tendensen med ett minskande klokskap verkar också finnas hos gruppen världens ledare. Åtminstone om man skall döma efter vad man kan läsa i tidningarna.

Kan man vara annat än pessimist med ett sådant perspektiv ? Eller har jag alldeles fel ?

Jan-Erik Lindmark

Hej Jan-Erik. Jag förstår precis vad du menar. Jag kan känna det samma som du. Men frågan vi ändå måste ställa oss sanningsenligt är om det verkligen var bättre förr? Är det kanske så att vi har för höga krav på politikerna? Den sista frågan har jag tänkt på ofta.
Politiken har ju förändrats. Det är mer förvaltande än samhällsbyggande just nu. Vi har en politikerkår som håller ställningarna. Det gäller i högsta grad också oppositionen. Jag blir så störd av dessa riksdagsdebatter där den traditionella partiträtan mellan höger och vänster uppkommer. Då känner jag mig förlöjligad och undervärderad som väljare, Sossar och moderater och moderater och vänsterpartister samarbetar väl i många kommuner. Det är inga större problem att hitta lösningar på lokal nivå i samverkan med andra partier. I riksdagen däremot är sandlådeargumenten som priortieras och anklagelserna är lika gamla och inaktuella som 30-åriga kriget. Högerspöke och sovjetälskare är flitigt använda uttryck.
Är det trovärdigt?
Är det roligt?
Var är den framtidsdiskussion som tar itu med de strukturella problem som samhället har? Var är drömmen om samhället? Vad ska uppnås förutom budgetbalansen? Vad ska folket bidra med förutom att tvingas agera röstboskap? Kort sagt vad har vi politiken till om den inte förmår vara en förändrande och förbättrande kraft?
Framtidens politiker hur ser de på sitt uppdrag?
Hoppsan! Nu inser jag att jag också blev pessimist! Du har förmodligen rätt, kan man vara annat?

Hej igen. Det har kommit en del mejl i olika ämnen, Bland annat får jag lite tips från läsarna om debattsidan.
Så här skriver Jan;

Lotta,
Jag hoppas att du höjer nivån på läsarinsändarna under år 2006. Dagens insändare är alla tre ytliga och populistiska. Ta t e x den om Svenska Kyrkan där en ickekristen kvinna kräver att Svenska Kyrkan skall överlåta sina lokaler till henne och hennes New Age-vänninor. Hur resonerar du när du väljer ut en sådan flummig, antiintellektuell insändare. Måste nivån vara låg bara för att det är läsarinsändare ?
Höj nivån så ökar läsvärdet, är mitt tips för Debattsidan 2006.
Vänligen / Jan

När jag väljer insändare och artiklar till sidan tänker jag på mångfald och bredd och på läsvärde. Åsikterna lägger jag mig inte i. Borsett givetvis från sådant som kränker andra människor. Debattsidan är till för tyckande och det är inte alltid vi delar åsikterna som framförs. Det är bra tycker jag om man blir berörd. Precis som du blev av den insändare som du refererar till. Du höll inte med skribenten, tvärtom blev du förbannad. Det är bra. Hade du instämt hade du säkert inte skrivit till mig.

Så här på årets första dag undrar jag; vem har rätt optimisten eller pessimisten?
Båda kanske har fel?
Förmodligen är det så att båda har fel. För yviga drömmar eller för negativa. Vem ska vi då lyssna på?
Förmodligen lyssnar vi på den som passar oss bäst! Alla söker väl någon form av bekräftelse för sina tankar. Där hittar man sin själsfrände,
Jag har funderat mycket på detta under åren som chefredaktör och ledarskribent. Jag var kritisk och förmodligen stämplad som pessimist. Jag ogillade starkt de av mina kollegor som bara strök medhårs. Oenighet och diskussioner väcker också alltid starka känslor. Partiet dör tänkte jag på grund av medlöparna, Om man inte kan tänka en egen tanke.
De som strök medhårs stämplade mig som fiende och partisabotör.
Vi förstod aldrig varandra. Gör det fortfarande inte.
Vem har rätt?
Nu är jag bombsäker, ingen har rätt! Inte ens jag.

Vi skriver 2006 och vi har ingen aning om det nya året! Jag har som vanligt hört hur klockorna i Sveriges domkyrkor ringer in det nya året. Brukar alltid lyssna på det i P 1! Det är en bra början.
Nu ska jag ut till hästarna. Ge dem lite hö och lite bröd.
2006, det låter mycket tycker ni inte det?

Bloggen ska ju vara lite personlig. Just nu känner jag mig övergiven. Politikerna har jullov men inte jag. Bävern har jag inte sett till på hela vintern.
Det är snöstorm och jag har 18 mil hem.
Dessutom är jag sugen på godis men håller igen! Tänker på vikten!
Trist att behöva göra det.
Annars är väl allt rätt okej!
Vi har bra artiklar på gång till debattsidan - Det är kul.

Såg just att sju av tio svenskar önskar mer information om FNs barnkonvention. Det är socialdepartmentet som meddelar detta genom en nyligen gjord sifo. Det är ingen stort problem. Kunskap kan man skaffa sig lätt om bara viljan finns. Det är bara att söka på nätet på FNs barnkonvention.

Störtlöjligt är också polisens nya snattofon. Istället för att åka och gripa snattarna och göra ett personligt förhör ska polisen tala med dem genom att ringa upp. Jag säger bara; lycka till! Ännu enklare vore om polisen tillät lite egna initiativ och uppmanade snattarna att ringa själva. Då behövdes ingen vid telefonen bara en telefonsvarare.
Har du snattat
tryck 1
Vill du erkänna
tryck 1 för godis
tryck 2 för cigaretter och snus
tryck 3 för cd skivor
tryck 714 för bilar
Tryck 714392 för övriga produkter

Välkommen åter

Tycker ni vi ska ha dåligt samvete så här i slutet av ett gammalt år? Dåligt samvete för allt vi inte gjort! Jag kan ha dåligt samvete för att jag inte gör mer för att förbättra samhället. mer konkret alltså. Det är väldigt lätt tycka och kritisera, men när det kommer till det praktiska är det ännu enklare att överlåta detta till någon annan.
Är det någon som känner igen sig?
Har ni tänkt på att det också är enklare att vara arg över saker än att vara glad och se de positiva. Skulle jag bara lyfta fram det positiva framställdes jag nog snart som en tröttsam jubelidiot! Tror ni inte. En sådan där medhårs slickande som aldrig tänkt en egen tanke. Nej det är nog tyvärr så att egna tankar är mer trovärdiga om de är kritiska! Knasigt egentligen.
Förstå om vi skulle få en valrörelse där alla bara lyfter fram det som är bra! Hu så tröttsamt!

Jag skrev en kommentar på debattsidan idag om att folk skulle mejla oss och berätta allt de varit arga på under året och vad de tror de kommer att vara arga på under nästa år. Det bara strömmar in kommentarer. Kul tycker jag. Vi får nog starta en serie på debattsidan. "Det här retar jag mig på".

Det finns ju anledning att vara förbannad, tycker ni inte? Själv är jag störtsur över det mesta just nu. Vad gör man inte för att hitta formen som opinionsbildare!

Idag har jag kört 34 mil i snöstorm. Det var ganska jobbigt! Annars är det lugnt så här i mellandagarna. Det märks verkligen i media att politikerna har julledigt.
Vi får mycket brev och debattinlägg till Aftonbladet. Det är många människor som berättar om sin livssituation. Utan tvekan är det väldigt många som far illa i Sverige idag. Människor som är fattiga, som är maktlösa och inte kan påverka sin egen situation. Människor som stämplas som fuskare och som lata. Människor som är förtvivlade och arga.
Nu tänker jag särskilt på en ensamstående mamma som inte hade några pengar till sitt barn. Ni kan läsa hennes berättelse i morgon på debattsidan. Ibland blir jag uppgiven! Är det verkligen så här ett samhälle ska fungera. Vad det detta som Per Albin Hansson ville uppnå när han talade om det goda hemmet där det inte finns några styvbarn.
Nej givetvis inte. Det är ytterst få politiker också idag som vill ha utanförskapen, men trots det existerar den. Varför?
Varför är det så tyst om de som har det svårast? Visst ramlar det in enstaka röster särskilt i juletid som ber oss tänka på de människor som har det svårt. Men sedan börjar vardagen och ingen tänker längre på dem.
Varför får vi ingen riksdagsdebatt om nyfattigdom och utslagning?
Ja varför?
Jag önskar att fattigdomen i Sverige blir en valfråga. Den och demokratin!

God Morgon!
Jag är på väg in till tidningen och hundrarna ska med för att gå till frissan! Jag har stora hundar med mycket päls så de får gå en gång i månaden. Det är fantastiskt att slippa den stora pälsvården själv.
Snart är 2005 slut! Det slog mig i morse. Sedan blir det valår. Ett tufft sådant kan jag tänka. Men också lite spännande. Allt kan hända. Som vanligt alltså! Allt kan hända under ett år och vi har ingen aning om vad som händer. Tur är nog det!

Vi har storm, snöstorm! Det innebär att jag känner mig hemma efter att ha bott i Norrbotten i 13 år. Jag har varit så rädd att det inte skulle bli någon snö härnere i Mellansverige.
Idag är det årsdagen för tsunamin. Det går inte att glömma bort!
Jag blev lite illa till mods när jag såg att Laila Freivalds inte skulle medverka i minnesstunden. Hon viker sig för de anhörigas krav och avstår från att medverka.
Vad håller vi på med undrar jag? Är det skäligt att mobba ut Laila Freivalds? Är det Laila Freivalds fel att svenskar dog i Thailand och är det hon som ska ha skulden för att regeringen schabblade under katastrofen?

Jag har full förståelse för att de anhöriga sörjer och är förbannade på regeringen för de misstag som gjorde. Men detta är att gå för långt. Dessutom är Göran Persson ytterst ansvarig, Varför ställder då ingen honom till svars. Laila Freivalds har blivit ett bra mobboffer. Hon är stel och visar därmed sin rädsla, Hon är inte särskilt charmig och dessutom kvinna. Är det därför hon är en sådan bra måltavla.
Vad vill de anhöriga uppnå undrar jag med att neka Freivalds att närvara? Mår de bättre? Sörjer de mindre nu när det finns en svensk syndabock?

Jag har kritikserat regeringen, Jag har krävt självkritik och rannsakan. Men drev ställer jag inte upp på! Det skulle vara intressant att veta vad Freivalds gjort som gör att hon inte anses god nog att hedra de svenskar som dog?
Är det någon som kan svara?

Det är en underbar julnatt. Stjärnklart och lite kallt. Snön lyser vit! Jag har tagit en promenad och tänkt på tillvaron och livet. Jag har satt ut gröt till Tomten och gett hästarna hö.
Politiken får vila ett tag till.
God Natt

Fick ett nytt sms med mejladress till tomten. Han finns på nätet till midnatt tydligen.

Jag har varit ute hos hästarna och så fick jag ett sms som sa att Tomten inte finns.
Jag undrar det jag? Jag ska passa på att önska mina läsare en riktigt God Jul! Snart är det valår och då blir det mycket att göra. Vila er nu och ät gröt.

snart är det julafton. Bara en timme kvar. Hektiska dagar med matlagning, julklappar och sist men inte minst jobb. Aftonbladet kommer ut alla dagar och det märks kan jag säga. Jag kommer ju från en sexdagarstidning som tillråga på allt inte kom ut på röda dagar.
Det är flera som har ringt om julsnapsen. Det är en tokig policy av ett monopol som vill sälja sina varor att inte leva upp till efterfrågan.
Det är snart på dagen ett år sedan tsunamikatastrofen.
Det är många som får en tuff jul. Minnena, saknaden och till och med hopplösheten kan infinna sig. Jag vet.

Det ringer läsare på debattelefonen och önskar mig God Jul. Det är snälla och uppmuntrande människor. En önskade mig en julklapp och det var att jag skulle få nya jeans att ha på mig. Han åsyftade givetvis byxorna jag har på min vinjettbild Ja! Jag gillar visserligen mina jeans och har köpt dem för dyra pengar. Det är sådana där som är tvättade för att de ska se slitna ut. Jag var förvänad själv faktiskt när jag köpte dem. En kvinna i min ålder köper dyra jeans som är utslitna från början.
Jag får överväga att byta bild!

Tre dagar utan ett ord på bloggen! jag har inte slutat. Men jag har haft lite att göra. Tv-inspelningar och så. Hemliga sådana som jag inte får tala om. Men en sak är säker; kul var det! Synd att jag inte kunde blogga direkt. Det handlar om den nya såpan om Toppkandidaterna. Så mycket törs jag säga,
Annars är det mesta som vanligt. Lite stiltje precis som det brukar i politiken innan jul. Jag såg i en av gratistidningarna på tunnelbanan att Göran Persson önskade sig ett underställ i julklapp. Ett som var rött och som luftade när man blev svettig. Han tänkte jobba lite skogen kan jag tro.
Ibland känner jag mig väldigt kritisk gentemot politiken. Jag får lite dåligt samvete ibland. Visst begriper jag att politikerna gör så gott de kan!
Det är också enkelt att sitta vid sidan av och kritisera. Tala om hur de skulle ha gjort istället.

Men vi lever i en brytningstid. Precis som gamla institutioner, gamla näringar och politiska partier ifrågasattes vid förra århundradet ifrågasätts de gamla strukturerna idag. Maktinstitutionerna är trögflytande. De är inte särskilt benägna att förändras på annat sätt än att växa och de ifrågasätter ogärna sin egen verksamhet.
Det går inte! Sverige fungerar inte! Vi har fått massor med exempel på det. Inte i krissituationer, inte när människor har olika problem och inte kan behandlas generellt. Vi ser det på försäkringskassan, på arbetsförmedlingarna, i socialnämnderna, Exemplen är tusentals
När det kollektiva Sverige ersatts av individer med olika behov rasade folkhemmet. Systemen fungerade inte längre. Därmed inte sagt att grundtanken håller. Att alla har samma värde och att ingen är sämre. Men att alla ska behandlas lika är svårare. Vi är så olika och har så olika behov.


Snart är det jul!

Det är söndag kväll och jag hörde just på nyheterna att Ariel Sharon fått en stroke. Besvärligt. Han som arbetade för fullt med ett nytt parti. Han höll på att bli viktig för freden.
EUs långtidsbudget är också antagen. Det är lite absurt att vi svenskar köps med att vi får så mycket bidrag. Det sägs inte så mycket om de stora belopp vi faktiskt bidrar med. Det kanske vi skulle vara mer stolta över. I andra sammanhang spottar faktiskt politikerna åt sådana som lever på bidrag.
Annars är det väl lite stiltje tycker jag i politiken. Misstroendevotumet mot Laila Freivalds kom av sig och alliansen stack på turnée. Det går inte så bra för dem just nu och jag tycker inte Maud Olofsson är sig lik. Hon är inte lika kaxig som hon brukar vara. Någonting har hänt, men vad?????
Hos mig har det snöat!
Toppen, det ger känsla av Norrbotten.

"Du skriver att GP är skicklig, kunnig och visionär.


Man skall komma ihåg att GP och socialdemokraterna i 11 års tid betalat 10 miljarder i räntor på den statsskuld som nio år av borgerligt styre orsakade de svenska skattebetalarna. 10 miljarder varannan månad i 11 år det är lika mycket pengar i räntor varannan månad som man ska satsa på de äldre de närmaste 10 åren. När Du säger att GP är skicklig så är det sådana politiska insatser som man kommer att tänka på. För att klara av detta politiska konststycke har socialdemokraterna och GP varit tvungen att trixa och vidta många gånger icke omtyckta åtgärder. Det går bra för Sverige, nu senast fick vi veta att Röda korset i USA visat på att Sverige är det bästa landet att leva i för mammor och barn. Vi människor är aldrig bra till 100 % perfekta så icke heller Göran Persson, men han gör ett förbannat bra jobb tillsammans med sina medarbetare oavsett om han håller dessa i strama tyglar eller inte. Låt oss vara nöjda med att landet går bra och mår bra och sluta att kräva det omöjliga. Ingen människa kan vara 100 % till lags för er skribenter eller någon annan heller för den delen. Bestäm er om Ni vill ha en moderatkartell som troligen kommer att förstöra landets ekonomi för oöverskådlig tid framöver eller om Ni vill Leva i ett land som är solidariskt med alla oss som är sjuka och utanför arbetsmarknaden men som har ordnade statsfinanser.
Vårt kommande val står mellan att leva i ett land med en regering som har empati med alla som råkar illa ut och dessutom kan sköta våra statsfinanser eller en regering som jagar alla halta och lytta och sköter ekonomin som om landet var en bananrepublik.
Acceptera att en statsminister inte är annorlunda än vi andra samt har sina fel och brister."

KAS"

Erik Wagner skriver så här;

Hej Lotta!



"På tal om din teori kring Göran Persson så skrev jag följande i min blogg:

I dag bloggar Lotta Gröning om Göran Persson. Hon har en teori om att han är vår tids mest lysande politiker men har i princip bara en brist: Dåligt ledarskap.

Han har inte förmågan att omgiva sig med bra personer. De som är bra kanske inte platsar heller för den delen. De får kanske inte det utrymme som krävs?

Hon menar också att ministrar borde vara något man ser upp till. Ja, visst borde det vara så.

Vi pratade om detta i dag på fikat. Det är ingen av ministrarna inkl statsministern är några förebilder.

Vi pratade också om Lasermannen i dag. Om hur det var att vara ung. Sara berättade att hon fick skaka hand med Olof Palme när hon var ung. Så pratade vi om mordet på Palme. Johanna mindes det inte men jag har en oerhört stark bild av min familj som grät.

Jag har egentligen dålig koll på vad Palme var för filur och alla tyckte ju inte om honom men oavsett vad så får jag bilden av en politiker som stod upp för vad han trodde på. Han utmanade USA i flera tal och gjorde sig ett namn...

Kanske är det en efterkonstruktion men vi har inga sådana politiker i dag. Ingen som står upp för vad man tror på! Nu är det opinionsmätningar och pudlar som styr. Värdelöst!

Det är få politiker jag beundrar men ändå så suktar jag efter det! Något så fruktansvärt mycket! När kommer mina förebilder på riktiga maktpositioner?!

Man måste ha förebilder för att tro. Man måste tro på politiken. Annars kommer folk rösta på Nisse Lundgren och rasister... Och då är det faktsikt Göran Perssons fel."

Tjenixen på er! Jag har fått många mejl om Göran Persson. Jeff har skrivit tidigare och han skriver igen;

"Hej Lotta, jag instämmer.

Göran Persson är otvivelaktigt en mycket kompetent och rutinerad talare som äger en utmärkt
begåvning att besvara eller kommentera vilken fråga som helst.
Han har över tiden mycket skickligt skapat sig en plattform där all makt koncentrerats
och det innebär att alla nya i regeringen har redan från början fullständigt klart för sig
vem det är som bestämmer. Beslutsgången är gjuten i betong.

En ledares metod att välja medarbetare är tyvärr en mörklagd process som är praktiskt
taget omöjlig att angripa. Så är det överallt i samhället. Ledarskapsseminarier försöker
nog angripa detta faktum men där går dom dessvärre bet. Människor drivs i för hög
grad av att bevaka och bredda sina maktpositioner. Och politiker ingår i den gruppen.

Det är knappast en slump att Tiveds Energi vänder sig direkt till honom om bävrarna
som du skrev om i bloggen.
Energibolaget har troligtvis frågat en och annan instans utan resultat och då vänder
man sig till Han Som Bestämmer.

Lars Danielsson tror jag är i grunden en genomhederlig person. Om han minns eller inte
skulle jag kategorisera som olycksfall i arbetet. Jag föreställer mig att han sitter mitt i
ett mycket aktivt kontaktnät där massor av information passerar jämt. Den typen
av informationsutbyte kräver normalt inte att man måste hålla rätt på exakt vem som säger
vad och när det sägs. Men nu krävs plötsligt att han ska ha exakta minnesbilder och
då blev det fel.


mvh Jeff"

Jag har kommit på hur det är med Göran Persson!
Han är en otroligt skicklig politiker. Den skickligaste vi har. Kunnig, visionär, en gudabenådad talare. I den bemärklesen har han ingen konkurrens!
Men
Göran Persson är samtidigt en dåliga ledare. Han har inte förmågan att välja rätt personer omkring sig. Det vinnande laget är nästan ett skämt! Ministrarna syns inte eller får inte synas. Det finns ingenting som lyfter regeringen tyvärr. Dessutom borde kanske en minister vara en person vi ser upp till och beundrar. Men så är det inte riktigt
Om Göran Persson kunde ändra sin ledarstil skulle han vinna mycket.

Har jag fel?

Vad tycker ni?

Jag såg att Göran Persson hade fått en vädjan från Tiveds Energi. Där stod; Snälla Göran Persson hjälp oss mot bäverplågan.
Tiveds Energi har ett litet vattenkraftverk i Laxå och Nora och där bygger bävrarna ideligen dammar som stoppar produktionen. Att riva en bäverdamm får man inte göra hur som helst. Det krävs tillstånd av Länsstyrelsen.
Men jag måste ändå fråga; går det inte att stå ut med bävrarna? Jag har också bävrar på min mark. Jag vet att de är effektiva. De har faktiskt fällt en hel årsproduktion av ved. Eftersom jag har ont om tid och inte har någon annan som kan hugga ved uppskattar jag mina bävrar. Tack och tack säger jag till dessa flitiga djur.
Det är givetvis skillnad med ett kraftverk. Dammarna kan vara besvärliga. Det begriper jag. Men frågan är om de är så besvärliga att bävrarna måste utrotas?

Något annat som är märkligt är försvarsminister Leni Björklinds sambo Jan- Åke Gustafsson. Ni vet han som får alla forskningspengar. Det är många konstigheter i samband med professorns projekt och pengar och utmärkelser. Det verkar i högsta grad handla om att karln har bra kontakter, annat tycks inte vara så väsentligt.
Nu visar det sig att hans resor och representation också är väl tilltagna. Så väl tilltagna att internrevisorerna på Karolinska Institutet ska granska hans verksamhet.
Han flyger businessclass, går på exklusiva restauranger åker taxi och tycks alltid ha någon student som sällskap.Den här affären blir med andra ord bara värre och värre. Vad säger Leni Björklund om detta? Hur länge kan hon hålla tyst?
Gräddfilen kan få folk att tappa herraväldet. Helt klart tycks denna professor ha gjort detta!

Jag lyssnade på radionj i morse när jag körde till jobbet. Det handlade förstås om tsunamikatastrofen och regeringens agerande. En reporter ringde upp en av de drabbade familjerna och frågade vad de ansåg om den politiska såpa som nu pågår. Mannen svarade att han egentligen inte orkade utan bad om att de drabbade skulle få sörja ifred. Just nu krävde han ingens avgång. Istället menade han att vi har ett val om ett år och då kan människor ställa politikerna till svars.
Jag fick mig en eftertanke. Svenska politker och massmedia för den delen gör spektakel av människors olycka. Jag tänkte på det när katastrofen just hade inträffat och denna kriskommission tillsattes. Redan då hade politikerna glömt de drabbade och satt sin egen politiska framtid främst. -Rösta på mig för jag driver folkets intresse.
Nu är det samma visa. Vem bryr sig om de sörjande? Vem tänker på de barn som kanske förlorade hela sin familj. Blir livet bättre för dem om Fredrik Reinfeldt lyckas avsätta Laila Freivalds?
Svaret är nej, men å andra sidan har Fredrik Reinfeldt fått en fjäder i hatten.
Får man skriva FY FAN? Jag gör det eftersom detta spektakel får mig att må illa.

"Hej Lotta,

Jag läser regelbundet din blogg och även om jag inte delar din politiska hemvist så
uppskattar och respekterar jag dina åsikter. Jag tycker att du är träffsäker i att peka
ut vad som är viktigt i den dagliga debatten.
Jag gillade verkligen din önskan häromveckan i TV att Fridolin och andra politiker skulle må
bäst av en spark i arslet. Eller som du sa på norrländska: aschulet. Lovely.

I dag hörde jag i radion ett nytt fantastiskt uttalande av någon inom försäkringskassan:
"Vi har varit väldigt naiva när det gäller bidragsfusket"

Vad trött man blir. Den som säger så kan omöljigt tro att vi ska svälja ett sånt uttalande.
Det måste vara regel nr 1 i all bidragsverksamhet, att man bilägger sig om att
det ges till de verkligt behövande.

Människorna inom AMS kan omöljigt ha varit ovetande om att sånt fusk förekommer och då
infinner sig omedelbart nästa obehagliga fråga: Hur kan dom ha låtit detta fortsätta?

Jag ser fram mot fortsatt debatt i ärendet. Att man gör fel är en sak men om man låter
felaktigheter bara passera då blir jag förbannad, och säkert fler med mig. (Tyvärr vanligt
politikerargument: att påsta att fler tycker likadant...)

mvh
Jeff i Nyköping"

Interna kritiker stoppas och mobbas ut. Se vad enkelt det var för partiet att göra sig av med alla EU-kritiker. De som inte var kända utåt plockades bort. I partiet var de bara de färgstarkaste om överlevde. Marita Ulvskog, Leif Pagrotsky till exempel. Lokalt och regionalt är de flesta bortsopade från alla förtroendeposter.

Det var inte stallglöggen som gjorde att jag inte krev något igår. Men den blev god kan jag tala om och dessutom hade vi mazarinpepparkaka till.
Jagt har just nu stora debatter med folk inom rörelsen om hur lojal man ska vara partiet. Jag får som jag sagt tidigare skäll för att jag kritiserar ledningen öppet. Kritik hävdar en del bör endast ske inom partiet. Jag tror inte på det.

Hej Lotta,
Jag förstår inte den politik som är idag. Det handlar inte om politik längre utan av vuxenmobbning på hög nivå. Jag har lärt mig att när det händer en katastrof så är det när man inte vet hur det ska handlas direkt efter. Jag tycker att samtliga partier ska sätta sig och diskutera om vad som kan göras bättre om det inträffar en katastrof igen eller en större olycka i stället för att som nu hålla på med pajkastning och mobbning. Hur ska vi lära barnen att inte mobba någon om det är så att vi vuxna hela tiden håller på och försöka hitta hackkycklingar. Idag är vi gansk många som tycker att det enbart är löjligt det de håller på med och att vi i Sverige håller på att skämma ut oss. Snälla rara försök att få våra politiker att förstå att vi kan inte vara förberedda på allt som händer. Svenskarna som var i Thailand när detta tragiska naturfenomen hände förstår jag till en viss del att de kanske förväntade sig att Sverige skulle skynda till deras hjälp snabbare. Men vi får tänka på att de var långt borta ifrån sitt hemland. Jag har själv rest till Phuket i 15 års tid nu och har aldrig förväntat mig att jag ska få samma service som när jag är hemma i Sverige.
Om man även ser på hur det var i Amerika, New Orleans, när de råkade ut för orkanen, så klarade inte de av att hjälpa befolkningen där på flera dagar och det ska ändå vara ett land med stora resurser och väldigt rikt dessutom.
Nej, tänk på att barnen också läser och hör mycket om det som händer idag och ser det som om det är mobbning på hög nivå som förekommer, så varför är det då så hemskt om de gör likadant.
Hälsningar AnneLie

I morgon ska jag ha stallglögg. Har bakat mazarinpepparkokor och lussebullar. Samt blandat morbror Sverkers stallglögg. Den blev ganska stark. Har provsmakat som ni förstår. Men kylan tar i och det behövs lite värme.
Annars är jag ganska trött. Skulle behöva skriva lite på min bok, men orkar nog inte just nu.

Jag funderar ganska mycket på hur det ska gå för socialdemokraterna. Göran Persson har inget flyt numera. Han tycks ha tappat fingertoppkänslan. Det är så många onödiga affärer som regeringen råkar ut för. Vad har han för medarbetare egentligen? Har nu hans statssekreterare Lars Danielsson ljugit och dragit UDs kabinettsekreterare Hans Dalhgren i smutsen? Det verkar inte bättre.
Det här börjar likan tv- serien Rederiet.
Fortsättning lär följa!

Finns det någon mer osäker värld än den politiska? Det som är bra ena dagen är helt åt skogen den andra. Popularitet blir lätt missnöje. Jag tänker nu på Maud Olofsson hjältinnan från i höstas. Då när centern höll partistämma i Stockholm och då Maud gjorde den berömda högersvängen och hyllade Reinfeldt som alliansens ledare. Minns ni hur alla borgerliga ledarsidor jublade. Hon var den bästa och ingrodda moderater fundrade till och med på att bli centerpartister. Maud var gränslöst inne.

Nu är hon gränslöst ute. Centern är alliansens problem kan vi läsa i tidningarna. Maud står med gråten i halsen i tv och försöker förklara vad hon gjort.

Lotta!
Med hjärtat till vänster lever man i nån sorts limbo. Var placerar man de konkreta insatserna? Medlemskapet i en organisation, ekonomiskt stöd, support vid fikadiskussionerna? Jag vet inte längre. Den regering jag skulle stödja känns inte som min.
Tsunami-katastrofen gjorde inte saken bättre. Och full panik utbryter inombords när ropen på G .P:s avgång tvingar mig att se vad vad som skulle komma i stället; Nuder???!!! Eller ett borgerligt äventyr??? Frågan är vad som skulle vara värst!

Har just nu en mörk stund där en borgerlig soppa tycks vara att föredra framför att ställa upp igen för "det minst eländiga".
En viktig förutsättning för att demokratin ska få något innehåll är respekt för dem man representerar. Med lite större närhet och inlevelse skulle ingen tala om en hel åldersgrupp som ett köttberg för andra att mödosamt bära...

En tid av eftertanke utanför makten skulle kanske vara hälsosamt för vänstern och kunna leda till mobilisering av en annan sorts vänsterkrafter. De finns ju, men är inte med i nomineringarna.

Gertie Rodmalm

Håller med dig om att det behövs nya vänsterkrafter. De finns också, men de får inte vara med. De tycker inte tillräckligt lagom och utmanar makten. Det behövs förändringar och en hel del självkritik och framför allt nya lösningar. Samhället är förändrat liksom förutsättningarna för politiken. Jag har också mörka stunder,.

Maud är tillbaka och skapade direkt både turbulens och ilska inom alliansen. Störtförbannade var både Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund över kravet på misstroendevotum nu för Laila Freivalds.
En sak är säker efter kriskommissionens rapport har centern haft problem med navigeringen. De har tyckt olika varje dag! Här har vi ingen garanti för att de håller vad de lovar. Bäst föredatumet på centerns politik numera blir bara kortare och kortare. Vad är det som har hänt?
Först säljer man partitidningarna, sedan försvinner partiordföranden och som stadgan i politiken. Hur ska det sluta?
Vi väntar med spänning på nästa utspel. Maud ska tydligen sitta i SVTs soffa i morgonbitti. Vad händer då?

Laila Freivalds ligger illa till när det gäller ett misstroendevotum. Någon måste oppositionen försöka fälla utan att tappa anseende. Mycket tyder på att miljöpartiet går med alliansen och fäller Freivalds. Vad ska man säga om detta?
En sak är säkert Persson blir nog störtförbannad.

Hörde just nu att Maud är på semster!

Göran Persson ville inte som ende partiledare komma på Aftonbladets stora mediaseminarium igår. Laila Freivalds ville inte diksutera tsunamin i tv med Pigge Werkelin för att hon hade en middag. Maud Olofsson är bara borta. Vad har hänt centerns partiledare?

Stora grabbar har också behov av att hävda sig har jag förstått. Jan Guillou råkade hamna brevid Piers Morgan på seminariet och satt och berättade för honom att han minsann också är någon. Piers Morgan var som jag berättat tidigare gästtalare på Aftonbladets födelsedagsseminarium. Jag är med på listan över Sveriges bästa opinionsbildare genom tiderna berättade Guilou i förtroende kan jag tänka. För att underbygga sin storhet klämde Guillou till med att de som står före mig på listan är döda. Denna information återgav sedan Piers Morgan till oss andra. Jag har ingen aningen om vem denna journalist är sa Morgan, men han är ett bevis på Aftonbladet har duktiga journalister.

Visst är det så! Jag tycker att det är lite rörande. Stora mäns behov av att synas alltså!

Annars var det mycket folk i farten när Aftonbladet firade. Jag träffade Norrbottens f d landshövding Björn Rosengren. Han lever ett betydligt mer undanskymt liv nu s edan han försvann från politiken.
Han verkar trivas med det! Men uttalandet om att Norge är den sista sovjetstaten lär han aldrig komma ifrån. Även om jag tror att han har fel. Sverige borde ligga ännu bättre till i det avseendet. Särskilt med tanke på utnämningspolitiken. Till och med Norge annonserar ut sina tjänster i statsförvaltningen och har en opolitisk handläggning. Det du Göran Persson borde vara något att tänka på!

Aftonbladet fyller år. Det har varit en dag av firande. Jag har suttit på seminarium. Oerhört intressant! Roligast var nog ändå Piers Morgan sparkad chefredaktör på Daily Mirror. Han vältrade sig i "snaskiga" presshistorier och skvaller om kända personer. Svennis till exempel och Tony Blair. Det var underhållning. Men visst är det en tuff värld. Han fick kicken för att han publicerade bilder på brittiska soldater i Irak som förnedrade krigsfångar. Bilder som sedan visade sig vara falska. Daily Mirror drev en hård anitkrigslinje och det var givetvis inte populärt inom regeringen.
Tidningar ska vara uppstutsiga tycker jag. Aftonbladet har överlevt på att vara uppstudsig och granska makten. Hierta som grundade tidningen var fenomenal. Han var nydanande och modig. Värjde inte för hot och trakasserier.
Den ryska mycket modiga journalisten Anna Politkovskaja var också där. Hon berättade om det odemokratiska Ryssland och trakasserierna mot journalister. Själv lever hon under ständigt hot. Hon är också en modig människa och hävdade med bestämdhet att man måste vara ärlig och tro på det man gör. Så sant.
Här i vår lilla ankdamm finns också en viss snarstuckenhet. Inte som i Ryssland förstås. Men den finns. Jag kom att tänka på det under seminariet.
Alla som inte är med är emot!
Så det så!

I går var det 8 cm tjock is på sjön. Jag gick för första gången ut på isen. Bort mot den lilla ön och bort mot bäverhyddan. Jag hittade ganska snart bävrarnas näste. En positiv överraskning var att det inte bara var en utan två bäverhyddor. Träd fäller de!
Det var kul att gå på isen. Men jag är egentligen ganska rädd för isar.

Det ringde en arg sosse och skällde ut mig för mina uttalanden efter kriskommissionen. Jag begrep egentligen inte varför han var arg. Han höll med mig i kritiken men hävdade att allt som man är arg på bara ska sägas internt. Om det alls behöver sägas.

Vad ska det sluta tro? Lojaliteten är svår. En för alla, alla för den....
Det är liksom inte min grej. Jag är övertygad om att ett parti lever om man får kritisera och om det är högt i tak.
Men där har jag inte så mycket medhåll åtminstone inte från ledningen.

Kravet på att Persson ska avgå tycker jag är överdrivet. Det vore bättre man krävde en fungerande krisorganisation eller rättare sagt en fungerande organisation. Lapptäcksfilosofin måste få ett slut.
För att inte tala om utnämningspolitiken. Den är gräslig.
Nu blev de nog förbannade igen. Ledningen alltså!

Hos oss är det snöregn och noll grader.

På torsdagseftermiddagen försvann jag från bloggen. Allt hände. Jag åkte ner till radion och deltog i Studio Etts samtal om kriskommissionen. Sedan var jag bjuden på middag på kvällen och sov över hos en kompis. Kom aldrig in på datorn. På fredags morgonen satt jag i SVTs nyhetspanel för att därifrån åka direkt till Nutek. Där var jag på en konferens om kvinnliga entreprenörer. Datorn kom jag aldrig åt.
Jag kom hem sent och då var det min dotters tur att få hela min uppmärksamhet.
Därför blev det inga mer kommentarer om kriskommissionen. Jag slutade visst efter TTs 14:37 telegram. Under eftermiddagen hände väldigt mycket. Inte minst stod det klart att Göran Persson bett om ursäkt. Det var mycket bra, även fast alla begriper att det satt långt inne. Regeringen vill inte se sina misstag, de skyller på en organisation som inte har fungerat. Tyvärr är den organisationen också regeringens ansvar.
Jag förstår inte strategin från regeringen. Det hade varit enklare att Göran Persson bett om ursäkt redan för ett år sedan efter den turbulenta julhelgen. Självklart begrep regeringen att den hade gjort många misstag. Men att erkänna detta var svårt. Jag vet inte vad Göran Persson tänkte sig när han tillsatte kriskommissionen. Att det skulle bli en vanlig utredning utan några djärva slutsatser tog han säkert för självklart och kanske trodde han att vreden hade lagt sig bland anhöriga och drabbade.
Så är det inte. När allting rasar för människor krävs trygghet från samhället. När allting blir fel krävs att någon är ansvarig för misstagen. Svårare är det inte.
Det handlar om etik och moral!

Jag har fått rapporter om att Persson har talat:
Klockan är 14;27. Till TT säger han; "- Man utpekar mig som havande huvudansvaret och därom råder ingen tvekan, jag har ansvaret och jag tar ansvaret. Att ta ansvaret i detta läge är att se till att regeringskansliets brister rättas till, att se till att vi har en organisation som möter de krav som kan ställas och att se till att vi också är övade för en sådan situation. Självklart har vi lärt och självklart kommer vi att utveckla vår organisation, sade Persson.
- Sedan kan jag bara, precis som Fredrik Reinfeldt, beklaga de misstag som har begåtts, det är jag den första att göra.

Man utpekar mig som havande ansvaret säger han. Bra! Men jag utgår ifrån att han visste detta sedan tidigare. Det är svårt för regeringen att hantera situationen.

Polisen i Växjö har polisanmälts. Anledningen är att de har kastat två ton beslagtagen sprit på en soptipp. Jag förstår att många läsare nu undrar vilken soptipp det gäller. Men det är hemligt! Spriten som bestod av flaskor av öl och vin och sprit sorterades inte ens. De följde med andra ord inte miljölagen som säger att flaskor och burkar ska vara rena och tvättade. Brunt och vitt glas ska kastas för sig liksom burkar.
Polisen försvarar sitt agerande med att det skulle ha tagit en himla tid att hälla ur all sprit. Det har åtminstonde jag som hatar att sopsortera full förståelse för. Full förståelse kande den som hittade flaskorna också hade. Någon har säkert blivit lycklig över ett sådant kap på en soptipp.
Anmälaren däremot kan ha varit något stackare som tvingades göra det jobb som ploisen inte gjorde, nämligen att sortera flaskorna.
En sak känns dock lite kymigt. Det är förmodligen en väldig massa skattepengar som kastades bort. Varför måste all beslagtagen sprit hällas ut? Förvaltade staten flaskorna väl och lämnade dem till en form av återvinning kunde polisen eller tullen få lite extra inkomster. Dubbelmoral är ju inga problem i andra sammanhang. Så varför inte andra sorteringen på systemet?

Jag tänkte jag skulle åka tåg till jobbet i morgon. Det är så halt på vägarna. Men tji fick jag. Det är två gånger så dyrt för mig att ta tåget som det kostar att åka bilen. Något är galet.
Åk kollektivt säger regeringen. Det lönar sig. Pyttsan.
Dessutom har SJ lagt in de extra dyra 2000- tågen på alla sträckor som folk gärna åker för att komma till jobbet i rimlig tid och för att komma hem i rimlig tid. Snacka om kundservice.'
Jag har alltid retat mig på SJ. Jag gillar verkligen inte det företaget. Jag vet inte hur många dagar av mitt liv som jag har fått bortkastade bara genom att råka hamna på tåg som försenas.
Usch!

Idag har jag en sådan där dag då jag bara är trött. Det är snöoväder i Stockholm och gråmulet. Politiken känns avslagen tycker jag. Maud Olofsson har verkligen försvunnit. Vad har hänt ?
De ringde från NSD och frågade hur jag ska fira jul. Hemma svarade jag. Ett verkligt genomtänkt svar.
Såg också att allt fler jobbar längre - alltså högre upp i åldrarna. Glädjande säger Anna Hedborg som är generaldirektör och särskild utredare. Jag vet inte om det är så glädjande. Med tanke på att de äldre får det allt sämre kanske folk tvingas att jobba. De kanske inte har råd att sluta.
Kanske var detta för gnälligt? Jag känner mig lite gnällig också.

Jag var med i TV-programmet kontrollkommissionen i kväll. Robert Aschberg är en av programledarna. Programmet granskade regeringen och hur den sköter sina statliga företag. En sak är säker, företagen går bra. De ger miljardvinster till staten. Sedan är det lite si och så när det gäller regeringens styrning av bolagen. Tjänstemän på dubbla stolar är vanligt om jag säger så. Liksom dubbelmoralen. De politiska målen krockar alltid med vinstkraven och det innebär att politiken får ge vika.
Robert Aschberg frågade oss om det verkligen var nödvändigt att statliga bolag skulle drivas i aktiebolagsform. Jag kom då att tänka på Aschbergs farfar Olof. Han var affärsman och gjorde många affärer med socialdemokraterna i början av 1900-talet. Bland annat lärde han dem att driva sin verksamhet i aktiebolag.

Så det så!

och snart är det måndag. Upptäckte just att klockan nästan är tolv. Idag har det varit skyltsöndag. Förutom att vi på torget dansade till Små grodorna snackar folk jag möter mest om alliansen som prickade in formtoppen för tidigt. Många bara skrattar av förvåning. Hur kunde de vara så dumma och försöka locka folk med sänkta ersättningsnivåer i trygghetsförsäkringarna. Varför i herrans namn fortsatte de inte med systemkritiken!
Oerhört många säger just det.
Jag köpte julsenap på marknaden. Vi fick snö till första advent. Men utegranens belysning klarade jag inte.

Jag måste bara säga en sak om jag törs. Jag är nämligen en dålig förlorare. Och skrockfull. Får ibland för mig att det lag jag håller på förlorar. Jag har inte orkat hålla på Luleå Hocky när jag bodde i Norrbotten. De gick ju bara dåligt. Nu har det hänt något. Det går lysande. De har vunnit sju matcher på raken. Jag tror att det aldrig hänt tidigare.
Det är makalöst. Kanske törs jag hoppas på att de får en plats bland de fem bästa i slutspelet.
Men försäkerhets skull håller inte på dem!

O vilken dag! Jag kan inte annat än skratta, alla mina dagar tenderar att vara fullspäckade. Jag jobbar, skriver på en bok och tar hand om min dotter förstås. Hon är viktig. Snart tre år och lär sig nya ord varje dag. Du är hopplös mamma lärde hon sig att säga idag. Varför har jag inte riktigt fått reda på. Kanske för att jag springer hit och dit.
Diskmamskin gick också sönder, men det var nog tyvärr bara på grund av ålderdom. Den har nog hållt länge skulle jag tro.
Vattenfall sitter jag och funderar på! Ett av våra framgångsrika stqatliga bolag. Som investerar i kol för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Jag undrar nu när det har varit så varmt och vi får ökade elkostnader? Vi brukar få höjda avgifter när det regnar för lite och när det regnar mycket. När det är kallt, så varför inte när det är varmt?
Jag blev i alla fall glad detta kvartal! Då fick jag sänkt elräkning. Tjolahopp!

Jag missade starten på Lasermannen! Hade gärna sett det avsnittet. Men jag fick problem ute i hästhagen. Några av mina hästar har bestämt sig för att inte dricka vattnet ur vattenkopparna. Snacka om problem. De kan ge hästar kolik - alltså ont i magen -om de dricker för lite vatten.
Nu är det vattenslangen och stora hinkar som gäller igen. Det är bra att det är så varmt ute. När kylan och snön kommer blr det problem.

Jag har tackat ja till att sitta i juryn för Toppkandidaterna. Den nya politiska dokusåpan. Det ska bli jättekul. Vi är fem i juryn och vår främsta uppgift blir att se ut vilka som blir "toppkandidater".
Det är spännande med en såpa som kan utveckla människors förståelse för politik och kanske också på sikt stärka demokratin. Våra etablerade politiska partier struntar i att demokratin fungerar dåligt. De behöver inte längre anstränga sig för sina medlemmar. Medlemsantalet minskar stadigt med det gör ingenting. Istället ökar partierna partistödet och anställer ett antal ombudsmän som ska tala om för oss varför vi inte begriper politiken.
Toppkandidaterna är unga, drivande och entusisatiska människor som tror stenhårt på sin sak. De är intresserade av poltiik men inte nödvändigtvis partipolitik. De har heller inga partibeteckningar när de tävlar om trovärdigheten. Jag vet givetvis inte vilka kandidaterna är än eller vilka frågor de driver. Mycket kan hända under vägen. Hur som helst lite nytt blod i den politiska debatten är nödvändigt.
Det är ganska typiskt tycker jag att motståndet till denna nya såpa mest finns inom etablissemanget. Vissa hävdar till och med att såpan hotar demokratin. Det är förmodligen personer som anser att demokratin är fulländad bara de talat en kvart i fullmäktige eller i riksdagen.

Fram för fler initiativ som kan stärka demokratin och öka människors möjlighet att påverka politiken.

Att skriva på bloggen är inte som att skriva ledare! Ett självklart konstaterande kan det tyckas, men inte för alla. Det slog mig när jag återigen fick kritik för att inte skriva långa analyser om socialdemokraterna. Det gjorde jag ofta förr. Visst kan det hända även på bloggen. Men inte samma usträckning. Bloggandet är något helt annat. Det tar tid tycker jag att hitta sin egen stil.
En ledarsidas uppgift är att analysera politik. Man skriver politiska krönikor och försöker vara lite personlig.
Bloggandet ska vara personligt, även om det inte är privat. Det är ovant från en tyckare som alltid gömt sig bakom politiken. Det är också ovant för mina forna läsare. De struntar fullkomligt i mig som person och är inte ett dugg intresserad av vad jag gör på fritiden eller vad jag inte gör. De vill ha analyser och samhällsdebatt.
På bloggen bör inte heller inläggen vara för långa. Det klarar jag bara ibland. Jag har en förmåga att skriva långt.
Frågan är om jag svikit mina ideal när jag inte längre skriver som jag brukar. Själv anser jag inte det. Idealen är kvar!

Såg ni den nya undersökningen om fildelning och nedladdning av musik? Enligt den ska inte nedladdningen av musik från nätet ha någon större inverkan på försäljningen av CD skivor. Det är bara två procent som laddar ner dagligen och de sprider sitt material i väldigt små sällskap. Ungefär som vi tidigare spelade skivor på band.
Jag upptäckte just att mitt "N" har försvunnit från tangentbordet. Märkligt! Undrar om N är den vanligaste bokstaven eller om jag slår extra hårt på den tangenten. Bokstaven har i alla fall suddats ut.

Kul att så många svarade på mitt trött på blogggnäll inlägg. Det är en intressant diskussion. Men internet är ju till för alla. Varför ska några stoppas? Det blir ju helt absurt. Men visst kan jag hålla med om att vi inom media får extra mycket reklam och uppmärksamhet. Det var ett bra att Aftonbladet och andra mediabolag också kan lyfta fram så kallade "vanliga bloggare". (Vad nu det egentligen är?)
Men vana nätbesökare letar målmedvetet. De har sina specialintressen. Det är just det som är charmen med nätet. Du kan hitta vad som helst, du behöver inte styras av vad opinionbildare och kändisar tycker, du behöver inte ens läsa det.
Det blir en demokratiskt oacceptabel debatt om några ska sitta och bestämma vilka får lov att blogga. Hurrru du - ditt namn är för välkänt så du ska hålla käft på nätet.

Grejen med bloggarna var att "vanligt" folk, kanske med ett politiskt intresse, skulle få göra sin röst hörd för en gångs skull. Det fungerar också delvis. Det här med yttrandefrihet är inte lika med yttrandefrihet för journalister, det skall vara yttrandefrihet för alla. Vad händer när "bloggflugan" kommer och en massa människor som annars aldrig fått komma till tals startar bloggar? Jo journalister hänger ivrigt och nervöst på, de vill inte tappa ett uns av sitt mediarevir. Det är väl i huvudsak detta den seriösa kritiken går ut på, inte att journalister i sig bloggar, utan den ägnslan de hängde på bloggflugan, och den nervositet de lade i dagen att tappa ett uns av sin mediala exponering. Nu finns det en massa jävligt dåliga bloggar ute, ingen läser väl de efter ett tag, där sker väl en självsanering får vi hoppas.
Annars tycker jag att den svenska journalistkåren förväxlat allmän yttrandefrihet och åsiktsfrihet med yttrandefrihet och åsiktsfrihet för journalister, ni journalister har inget mandat att företräda "den allmänna opinionen", journalister och mediafolk har ju olika åsikter de också naturligtvis, men i t.ex. flyktingfrågan verkar journalistkåren och den allmänna opinionen ha diametralt olika åsikter, därför stängde DN möjligheterna att kommentera deras debattsida. Efter detta beslut (förmodligen på iniativ av denne Hendrik Brors) så avslutatde jag min prenumeration på DN och min tro på "fair play" när det gäller yttrandefriheten fick sig en ordentlig törn, det är en kamp om det mediala utrymmet och allmänhetens uppmärksamhet samt möjligheterna att föra fram sina egna åsikter, tro inet annat.

http://robsten.blogspot.com/
Robsten / And I don.t play golf!

Hej Lotta
Det är inget att göra något åt att folk gnäller över att medier har bloggar.
Folk gnäller väl alltid över saker och ting:)

Bloggar är ju fortfarande ett bra verktyg för den som inte har tillgång till medievärlden - det blir inte mindre bra och mindre användbart för att medier också använder det.
Jag skriver bland annat om det i ett inlägg hos mig:
http://chadie.typepad.com/chadie/2005/11/laulfenomenet_v.html

Mitt inlägg handlar i och för sig om att Laul anmält sig till Bloggtoppen men det handlar ju om bloggar och medier överlag:

En del bloggare har reagerat och tycker att det är fel att en person som redan har så stort medieutrymme utnyttjar Bloggtoppen för att ta ännu mer plats.
Det är klart det hade varit trevligt om vi småbloggare kunde fått fortsätta ha bloggen som ett verktyg för oss själva. Men den tiden är över, förbi, den är historia.

Laul har med att anmäla sin blogg till Bloggtoppen satt fingret på ett faktum, det är den verklighet vi lever i. Mediebloggar är här - och alldeles säkert för att stanna ett tag.
Blogg är ju ett ypperligt verktyg - varför skulle inte medier använda sig av det?
Men en sak jag funderat över är varför du till skillnad mot exempelvis Helle Klein och Linda Skugge så sällan länkar till oss andra ickemediebloggare?
mvh

Rosemari Södergren
Kulturbloggen


Hej Rosemari.
Usch , jag skäms egentligen. Jag är så dålig på att länka. Jag ska bättra mig på den punkten. Har liksom kommit av mig i länkandet. Det är dåligt

Jag fattar inte att folk ids reta sig på att mediafolk bloggar. Internet är till för alla. Alla som vill kan göra sin röst hörd där. Det är en hel värld som finns där ute och det finns bloggar för alla smaker, för alla intressen.
Valet är fritt, ingen tvingar dig att välja en mediablogg eller politiikerblogg eller artistblogg. Jag börjar bli less på gnället. Folk måste ju tro att internet är som ekot, En liten värld där några få sätter agendan och talar om för oss andra vad som är viktigt.

Vi har en förmåga att gnälla över allt i Sverige. Vi är nog ett gnälligt folk?

Det snöar lite och det gör mig lycklig!!!!

Hej
Jag har i många år läst och lyssnat när Lotta G skrivit och talat. Lite uppblåst har det känts ibland, men oftare klokt och rakt.
Nu läser jag din blogg och vänder mig rodnande bort. Så svepande, ytligt och egotrippat. Cyniskt.
Nästan bara gnäll och ryggmärgskritik. Utan eftertanke sopar du till allt och alla.
Du berättar inte om varför du tycker som du gör, lyssnar inte, försöker inte förstå, att gå tre steg i andras mockasiner är otänkbart - trots att det är precis vad du borde göra.
Näringslivsfolket är hopplösa. De fattar inget verkar det som. Har du talat med Grimaldi? Och han är inte maktlös.
Vägmänniskan i norr har tokiga tankar. Jag tycker det verkar vara tvärtom. Men du dömer snabbt. Usch om du hade makten i landet.
Politiken är i kris, säger du. Jaså. Vilken politik? Alla som försöker ta ansvar och inte bara kritisera. Är borgarna i kris just nu.
Sossarna, visst. Jag har arbetat femton år för s men apparaten har dessvärre stelnat och söker mest makt. Och pengar. Att s-journalister tjänar 40 och fler tusenlappar i månaden håller inte. Då är man m. I praktiken. Vad vill s? Vad borde s vilja?
Och LO-ledaren med en miljon per år. Bra betalt för en undersköterska som fått ett fint jobb.
Och de ledande s också lokalt som blivit allt mer allergiska mot självständigt tänkande i fack och parti. Det krävs alltmer följsamhet, tystnad, likriktning, toppen styr och vi andra förväntas ställa upp som stödtrupper.
Var är målen, visionerna, alternativen, den varmhjärtade realismen? Samtidigt frodas floskler och flum. Se bara på skolan och låtsasuniversiteten. Man blir gråtfärdig. Inga krav, inga förväntningar, ribban på marken, alla är lika...
Den viktigaste frågan är ju hur näringslivets hjul ska få bättre fart. Att fler människor får jobb. Fler HM, Tetrapak och IKEA. Vi kan ju inte tvätta skjortor åt varandra. Den frågan är det nästan tyst om i arbetarrörelsen. Du har heller inget tydligt att säga.
Visst vet jag att du håller med mig i det mesta. Du har också alternativ och vill mer. Men det är så försiktigt. Ett sånt tassande. Men vägverksdamer vågar du dig på. Och näringslivets representanter. Sånt du inte vet så mycket om.
Men driv frågor där du kan något? S-frågorna. Gå in på skolor och lyssna ordentligt och fördomsfritt. Hur vi tar hand om äldre. Om den växande bristen på solidaritet och gemensamt ansvarstagande. Se bara på sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna i Norrland. Vi hade några norrlänningar på besök häromdan. Nu skämdes de lite första gången. För att de är fullt arbetskapabla men som ändå är sjukpensionärer sen flera år tillbaka. De har tyckt att det är ok att utnyttja systemet. Men nu börjar det brännas och det är inte riktigt lika klokt och accepterat att snylta. (Jag är själv från norr och mina föräldrar anhöll aldrig om ett endaste bidrag, de var stolta över att klara sig själva. Så var det förr också i Norrland.)
Ursäkta Lotta, jag håller på att skriva en bok verkar det som. Jag ville bara säga att jag är besviken på u du använder ditt huvud och din blogg. Läs igenom ordentligt innan du lämnar ifrån dig något. Lyssna mindre på Helle, mer på Lena A och damen Melin. Allt är inte mörkt i landet. men det är mörkare än förr. Fast nu är klockan över sju och det börjar ljusna. Jorden snurrar i alla fall fortfarande.

Leif Berg


Hej Leif och tack för ditt långa arga brev. Jag behöver kritik och tar gärna åt mig. Men jag blir lite fundersam. Att jag inte skulle granska sossarna kan jag inte ens ta på allvar. Jag brukar stämplas som en av partiets argaste kritiker, just därför att jag tar upp de frågor som du efterlyser. Jag måste fråga har du verkligen läst min blogg?

Vägverkskvinnan tycker jag är tokig. Det står jag för. Har du åkt vägen mellan Töre och Gällivare? Det har jag. Det är helt absurt att föreslå en vajer i mitten av den smala vägen. Norrbotten har långa avstånd och behöver vägar som fungerar bra. Vajrar är toppen om det finns tre körfält.

Kanske har jag blivit cynisk. Jag är frustrerad över att samhället har så stora strukturella problem och ingen som tar tag i dem. Samma kritik som jag har gentemot näringslivet, att ha makthavare som passade bättre i förra seklet, har jag också riktat mot politiken. Samhället fungerar inte längre. Skulle alla följa det regelverk som gäller då stannade Sverige. Att vi fortfarande ändå hankar oss fram beror på att politiker och tjänstemän använder sitt förnuft och inte alltid gör som de ska göra enligt regelboken.

Min största oro är att demokratin inte fungerar. Jag brukar säga vad jag tycker. Jag kritiserar myndighetsraseriet och utnämningspolitiken som jag till och med skäms för. Så urusel är den. Jag är mer eller mindre pestsmittad därför. Sossar kritiserar inte sådant. har du inte tänkt på att ingen tar i frågan. Det är bara tyst.
Höga potentater gör allt för att stoppa mig. Det är lite smickrande att jag upplevs som ett sådant hot. Men jag kan å andra sidan tycka att de borde ha annat att göra än att reta sig på mig.
Men är du inte lojal med makten är du inte rumksren.
Med det skiter jag i! Fullkomligt eftersom jag inte känner någon lojalitet med personer utan bara med idéer. Socialdemokratin lever bara vidare om vi värnar idéerna.
Höga förtroendevalda ska granskas och ifrågasättas.
Men visst är det så att de också kan behöva uppmuntran och beröm ibland.
Jag håller med om att jag kritiserar mer än berömmer.
Sjukskrivningarna har jag skrivit massor om.
Antalet sjukskrivna är inte särskilt många. Inte heller de långtidsarbetslösa som anklagas för fusk. Problemet är en halv miljon förtidspensionerer. De kostar pengar. Många har det blivit förtidspensionerade mot sin vilja och önskar inget mer än ett arbete.
Förtidspensionärerna är arbetsmarknadspolitikens kollaps. De är människor som ansvariga ministrar och värfärdssystemens handläggare inte haft några som helst lösningar för. Människor utskrivna från samhällsgemenskapen.
Det har jag skrivit massor om.

Men okej visst kan jag bli bättre
Många Hälsningar
Lotta

"Har efter tips från min kompis och din djurspanarkollega Erik Wagner börjat följa fin blogg, och till och med
blogga själv (damberg.blogg.se), jag som sa att jag skulle hålla mig borta från den flugan. Hur går det mer
bävrarna, vinteridé än?
Jag läste dina funderingar kring arbetslösheten keynesianismen och sossarnas helomvändning. Jag läste en
intressant artikel kring det i Ordfronts oktobernummer.Om du inte redan sett den vill jag starkt rekommendera dig att kika i den."

Hej Robert.
Kul att du börjat blogga och läser min blogg. Jag ska läsa Ordfronts senaste nummer. Bävrarna har jag varit och hälsat på. De bor nere på¨udden. En granne kom och hämtade mig och körde mig dit. Han hävdade att ´jag bara måste se vad de avverkat. Utan tvekan var det en årsförbrukning ved ungefär. Det bra med naturliga skogshuggare.

Jag har varit lite dålig att skriva på bloggen på sistone. Det har varit väldigt hektiskt med allting. Men jag är på gång igen. Jag håller också på att färdigställa en bok om Alva Myrdal. Det tar också tid.
.

Vi är överösta på Aftonbladet idag av inlägg för och emot Anna Wahlgrens artikel om dagis. Det är roligt att se vilka ämnen som engagerar folk. Förra gången det begav sig - då vi drunknande i mejl - var om den dåliga maten för de äldre.
Nu ska jag iväg på en middag i Rosenbad och diskutera regionalpolitik. En viktig fråga det också. Rätten att leva och bo var man vill och framför allt vad kan vi kräva av staten? En sak är säker; det är inte lika mycket som förr i alla fall. Numera överlevar landsbygden bara på gruns av männsikor vilja att bo där. Det är i för sig inte så dåligt.

Nu håller det på att bli kallt. Jag fryser. Har nyss vaknat efter att ha somnat under nattningen av Lovisa. Tänk att snart är det jul! Allting går så fort numera. Annat var det förr. Som liten väntade man ju alltid på något. På julafton och födelsedagar, på sommar lov och påsklov. När man väntade gick tiden så sakta.
Numnera hinner jag inte vänta. Dagarna flyger iväg och jag har snart varit ett helt år på Aftonbladet. Det är egentligen inte klokt.
Var med på en debatt idag som krisberedskapåsmyndigheten ordnade om Sveriges förmåga att agera vid stora katastrofer. Det var ett intressant samtal där alla deltagare var överens om att den svenska samhällsorganisationen inte fungerar i krissituationer. När beslut måste fattats snabbt, när man behöver en ansvarig för besluten och när det krävs flexiblitet då fungerar inte myndighetsstrukturen. Den bygger på att alla myndigheter har ett ansvar och därmed blir resultatet att egentligen ingen har det. Så var det under tsunamin. De myndigheter som ansvarade för hjälparbetet insåg tidigt att det var dags att agera, men de gjorde ingenrting utan väntade på klartecken från regeringen. Det dröjde innan den fattat vidden av situationen. Så här efteråt är det ingen som känner sig ansvarig för misslyckandet. Ingen som självkritiskt ställer sig upp och konstaterar att det finns många saker som borde hanterats bättre. Istället fortsätter cirkusen med att alla skyller på någon annan och ingen tar något ansvar.
Så är det egentligen i politiken i övrigt också. Det är svårt att hitta en ansvarig för besluten. Alla har någon annan att skylla på. Kommunpolitiker kan skylla på regeringen eller på landstinget. Och landstingspolitiker kan skylla på regerlingen. Regeringen kan skylla på riksdagen eller på EU. Riksdagen kan skylla på regeringen. Dessutom skyller ju alla politiska partier på varandra.
Fiffigt egentligen!
Skyller väljarna på politikerna blir de ofta anklagade för politikerförakt, eller för att de inte begriper att beslut måste fattas snabbt.
Inte konstigt att det är kris i politiken.

Jag har varit på Svenskt Näringslivs stora konferens i Göteborg idag. Det var intressant. Framtidskommissionen som Urban Bäckström satt till lämnade sin rapport. Där var det inte så mycket nytt. Samma gamla krav som tidigare. Helt klart är att vi nu se en näringslivsorganisation som tonar fram som ett politiskt organ.
Företagare är intressanta och vikiiga kugghjul i samhället. Det finns många idéer och stor entreprenörsanda. Men tyvärr försvinner nytänkarna lätt i dessa gamla maktorganisationer. Det är industrialisterna och ingenjörerna som har makten och de vägrar att flytta på sig. Det skulle verkligen behövas lite nytt folk för att nya branscher och nytt tänkande ska kunna komma fram. Det är samma fenomen som inom politiken. Ett maktetablissemang som såg sina bästa dagar under förra seklet.
Men det är ingen maktperson som är intresserad att ifrågasätta sin egen position. De håller sig envist kvar och tror att de vet bäst. Att föreslå om nödvändiga förändringar i maktstrukturen är ungefär som om man stod och snackade för väderkvarnar. Ingen bryr sig och ingen vill lyssna på budskapet. Budbäraren stämplas nog mest som knäpp!

Tidigt imorgon bitti tar jag tåget till Göteborg för att träffa 500 företagare. Det är Svenskt Näringsliv som är inbjudare och syftet är att diskutera företagsklimatet i landet. Det ska bli intressant.
Undrar om det blåser på västkusten?

Det pågår en dagisdebatt och jag blir nästan illamående. Vad fan är det som håller på att hända egentligen? Är det slöa feminister som inte vill jobba? Eller feminister som trodde de var feminister ända tills de fick barn och då insåg att den traditionella kvinnorollen passade dem ganska bra. Barnet kanske tar en större del av tillvaron än vad de räknade med?
Hur som helst håller de på att förvandla tillvaron på dagis till en straffkommendering. Här får ni vara stackars ungar när mamma inte hinner med er i livet. - Det är hårt när jag får bända bort en skrikande två-åring från min kropp skriver Linda Skugge när hon beskriver lämningen av barnet på dagis. Så går hon därifrån med gråten i halsen och de hårda orden trummandes i sitt huvud; mamma behöver jobba!
Det är som trettitalspropagandan som sa till alla kvinnor en god mor och husmor stannar i hemmet. Hon tar hand sina barn och steker fläsket till mannen kommer från jobbet.
Snacka om bakslag för jämställdheten. Redan idag väljer unga kvinnor barn eller jobb. Det börjar bli en allmän insikt om att barn inte går att kombinera med ett yrkesartbete. Vi har en samhällsdebatt som slår in budskapet till alla kvinnor att barnen är viktigast av allt. Vi har arbetsgivare som inte anställer kvinnor som kan bli med barn eller är med barn.
Vi har en lagstiftning som ser till att de är lågavlönade kvinnor som stannar hemma hos barnen. Det är ekonomiskt mest lönsamt. Inget parti och inga feminister drtiver längre kravet på att de lågavlönade kvinnojobben ska bort. Åtminstone inte på allvar. Sex timmars arbetsdag skrattar de flesta åt.
Istället kräver de kvotering i föräldraförsäkringen. Tvinga pappaorna att stanna hemma oavsett hur det går för ekonomin.
Många unga kvinnor lever idag i ett barnfängelse. Det var Alva Myrdal som såg tendensen redan på 70-talet. Hon hade rätt då och idag håller kvasifeminister och husmodersivrare på att se till att ungarna alltmer stänger kvinnor från karriär och jobb. Mitt råd lyssna inte på skitsnack. Med lyckliga förälkdrar blir barnen lyckliga. Jag är övertygad om att dagis är bra plats för barn att vara på. De får lära sig umgås i grupp, att bli självständiga och ta eget ansvar. De har i regel mycket duktig personal som stimulerar dem och lär dem nya saker. Att få barn är nog det bästa som händer människor i livet. Men det innebär inte att föräldrarna inte ska kunna ha ett eget liv också, att de ska ha dåligt samvete för en sådan självklar sak som att gå till jobbet.

Jag har varit i Norrbotten. När jag flög in över Luleå från havssidan kändes det som att komma hem. Så många gånger som jag har landat på Kallax, Jag hade några bra dagar och träffade så mycket folk. Inte minst på stan. Människor som hejdade mig och frågade om jag inte skulle komma tillbaka. Det hade hänt mycket sedan jag flyttade. Det byggdes för fullt, nya affärer hade tillkommit, vägarna hade blivit förbättrade och nya stjärnor hade besatt viktiga poster.
En lade jag särskilt märke till. Den nya vägdirektören. Hon som föreslagit att de skulle göra en mittenvajer i 18 mil på vägen mellan Gällivare och Töre. När det blev köer tyckte hon att lastbilschaffisarna skulle köra in och på en parkeringsficka och släppa förbi folk. Hur tokig får man bli undrar jag?

En annan snackis i Luleå var att kommunalrådet Karl Petersen hade bjudit in A-lagarna till stadshuset. Folk hade under en längre tid klagat på dem i stadsparken och nu ville kommunalrådet veta vad A-lagarna själva ville. Bra initiativ. De ville visst ha en liten boda med tak över huvudet så att de slapp sitta så kallt. Ge dem det tycker jag.

Jag är på väg till Norrbotten i några dagar. Datorn får stanna hemma så det blir inte så mycket bloggade. På lördag återkommer jag.

Maud Olofsson är hotad! Någon vill kidnappa henne sedan centerpartiet har håvat in 1,8 miljarder på tidningsförsäljningen. Det är lite knasigt. Vem vill kidnappa Maud undrar jag?
Idag får vi veta om Åke Green för fängelse för sina uttalanden om homosexuella. Vad får vi säga och inte säga är frågan? Det är märkligt ändå att kyrkans företrädare i sådana här frågor kan vräka ur sig vad som helst. Det är synd när predikstolen blir ett instrument till att odla fördomar och sprida förtryck.
I andra sammanhang är det ju inte särskilt högt i tak inom kyrkan. Ta detta med motståndet till kvinnliga präster som ett exempel. Numera får inte ens personer inom svenska kyrkan tänka tanken att kvinnopräster är fel. Motståndarna håller på att utrensas även om de inte alls motarbetar sina kvinnliga kollegor och samarbetar bra med dem.
Hur mycket tål demokratin är en given fråga?
Ibland mycket om den tolerarar Åke Greens utfästelser.
Men väldigt ofta tål bara demokratin att vi tänker rätt.
De som har facit till att tänka rätt är etablissemangen. Tänk som ledningen då tänker du alltid rätt.
Amen

Nu sjutton ska ni få något att bita! Kurt har kartlagt Sveriges myndigheter.Fantastiskt. Undrar om han verkligen fått med alla?

"Hej Lotta
Du har intresserat dig för antalet myndigheter i
Sverige.
Efter många om och men kan jag i dag scoopa med den
saken på min blogg - en rejäl nyhet är det faktiskt.
Och upprörande.
Jag har lagt ut hela listan och uppgifterna om antalet
byråkrater. Nåt för kongressen att bita i.
kurtlundgren.webblogg.se"

"Läste en relevant artikel i Sv.D. idag 7 nov..
Rubrik --- Förortens unga tävlar i vandalism.
Upploppen i Frankrike är ju inte folkliga.
Inte ett dugg. Inrikesministern har rätt. Det är slödder."

Bo R

"Man kan inte stapla vatten annat än i frusen form.
Med hänsyn till det svunna och naturens strävan mot jämvikt, kan väl inte rimligen omvärldsbilden te sig överraskande.
Om sett ur det allmängiltiga perspektivet, är sannolikt enbart ett fåtal om ens någon, utan skuld.
Att hävda solidaritet och sedan förete handling enbart för egen vinning, bidrar till obalans.
Att bedra de godtrogna, är likt våld enbart för sin egen möjlighets skull, något som ännu så länge inte är en accepterad omständighet.
Paris kommer likväl att bli värre, till och med den punkt där individens insikt om att prestations samhället, inte är att föredra i något sammanhang, eftersom elimineringen ändar med "ensam på jorden tronande på makten/monetära berget", vilket i sig kan synas lättförståeligt.
Vi behöver andra individer, om inte annat så i vart fall för den biologiska aspektens jämviktssystem.
Jag är i samhällets betraktelse inte någon som skickar detta mail, du har dock tagit minst några steg till insikt och ärlighet.
Skillnaden mellan att kunna historia och förstå historien, eller närvaron av lustiga paradoxer, fördröjer bara, inget annat, rörelsen mot jämvikt.
Carl Norberg"

Sjuk är jag och då skriver jag inte så mycket. Har fått ställa in flera jobb. Det brukar jag inte göra. Jag brukar inte vara sjuk heller. Men min dotter blir förkyld på dagis och så smittar hon mig. Jag blir alltid mer sjuk än vad hon blir och denna gång riktigt sjuk. Fy vad trist det är!
Kan man vaccinera sig mot dagis månne?

Jag tror att EU är den fråga som splittrat socialdemokratin mest. Med EU kom också en helt ny ekonomisk politik. Visserligen hade Sverige även utanför EU varit tvingad att anpassa sig till den internationellt vedertagna ekonomiska politiken. Men det som gjorde människor förundrade och förbannade var den totala anpassningen till nyliberalismen. Och inte ens drömmarna om politiken som regulator fanns kvar. Allt skulle bli bra bara vi blev medlemmar i denna klubb. EU tycks ha fått våra politiska ledare att tappa kontakten med väljarna. Det blev häftigare att hänga i Bryssel än i Varberg och Jokkmokk. Människors vardag tappades bort i storslagna drömmar om en union som skulle konkurrera med USA. Freden blev honnörsordet. Hur blir det med arbetslösheten frågade folk? Vi måste tänka på freden i Europa sa politikerna.
Hur blir det med ekonomin och självständigheten om vi går med i EMU frågade också folket. Det blir så bra för du slipper växla när du åker utomlands sa politikerna.
Klyftan mellan de som tror på EU som den förlösande faktorn för världen och de som är lite mer jordnära och lokala har blivit gigantisk.
Det är inte EUs fel. Det är vår oförmåga att hantera en dröm som inte delas av alla - som är problemet.
Rättvisan vart tog den egentligen vägen?
Nu står vi där. I klyftornas värld. Demokratin har sin gräddfil. Etablissemanget har sin gräddfil. Fattigdomen har slagit rot i Västvärlden. Varför blev det så här? Folk tigger på gatorna, uteliggarna har mångdubblats, arbetslöshet, utanförskap är ett ständigt växande problem. Och upplopp börjar göra sig gällande. Just nu brinner Paris. Precis som under franska revolutionen. När människorna inte längre hade några andra lösningar, än att brutalt börja förändra sin situation.

Den socialdemokratiska partikongressen rullar på. Nu är det fullt krig inför morgondagens debatt om delad föräldraförsälringen. Partiledningen vill inte ta detta steg i rädsla för att kristdemokraterna tar väljare från socialdemokraterna. Det är ju också ett argument när de andra argumenten tryter.
Själv är jag väl inte särskilt positiv till förslaget. Men inte på grund av rädsla för kd. Jag tycker hela jämställdhetsdebatten förlorar fokus och förlöjligas. Det är stora frågor som regeringen borde ta itu med för att öka jämställdheten. Främst handlar det om att kvinnolönerna måste höjas och sex timmars arbetsdag vore betydligt bättre än delad föräldraförsäkring. Men sådan ger sig inte kvinnoförbundet på eftersom de har förlorat den striden för länge sedan. Anpassliga krav gäller och ska striden tas blir det om delad föräldraförsäkring. Det rubbar i alla fall inte maktbalansen i samhället.
Kvinnoförbundeet borde veta. Inte ens varannan damernas i politiken har ruckat på grabbarnas makt!

Hå hå ja ja! Lars Ohly har talat. Han har backat om kommunismen! Är det en sensationell nyhet? Knappast. har han ändrat åsikt? Knappast! Är Sverige en ankdamm? Sannerilgen!

Det är lördag kväll och jag har byggt staket hela dagen. Inte ensam förstås. Vi var ett stort gäng islandshästfantaster samt några travhästälskare, Lite föräldrar, en och annan fästman och några hundar var också med i bygget. Nu blir det fint. Men färdiga är vi inte. Vi har också enats om att staket ska målas rött när det är färdigt.
Jag fick rapporter från kongressen. Där vimlas det och Göran Persson höll sitt inledningsanförande lite visionärt. På valrörelsevis. Han talade om att regeringen skulle satsa tio miljarder på älödreomsorgen. Men för oss på Aftonbladet är det en gammal nyhet. Det har redan Ylva Johansson sagt på debattsidan för någon vecka sedan.
Lite intressant är det dock att notera vilka som valdes till programutskottet.Så här stod det i AIP; "Till program- och redaktionsutskottet utsågs följande ur partistyrelsen: Göran Persson (ordförande), Marita Ulvskog, Wanja Lundby-Wedin, Per Nuder, Mona Sahlin, Elvy Söderström samt Thomas Östros. Utöver dessa valdes även åtta kongressombud att ingå i utskottet."
Programutskottet vittnar om makten i partiet. Det är intressant att notera att de åtta "vanliga kongressombuden inte ens omnämndes med namn. De är inte tillräckligt intressanta bara utfyllnad.

Jag är olycklig över att det är så lågt i tak inom partierna. Varför tål inte partierna att folk inom organisationen ifrågasätter politiken? Jag begriper väl att det handlar om makt, men det är inte en tillräcklig förklaring till att dumheten får råda.
Det är bara lojala och lydiga perssoner som kommer fram. Sådana som inte ifrågasätter, inte sticker ut och absolut inte är bättre än ledaren. Hur skulle de se ut om omgivningen var mer kompetent?
Nej taket är lågt, folk går dubbelvikta för att få plats .......

Tänk att jag blev så arg i tv i tisdags! Jag har funderat över det.
Jag tål inte när folk anser att de har monopol på demokrati.
Jag tål inte inskränkthet

Jag tror inte Göran Persson slutar. Även om han är väldigt less på politiken ibland. Nu kanske Bodström väljs in i VU. Kompromisskandidaten tar ett kliv till. Jag hör att en del inom partiet tycker att Ulrica Messing vuxit som politiker. De börjar tala om henne som tänkbar partiledare - på lång sikt. Själv känner jag mig tveksam. Hon är ingen stark politiker, Hon utstrålar inte trygghet och förtroende. Inte heller styrka Men jag erkänner att hon har vuxit. Hon har blivit betydligt bättre än tidigare. Men det säger egentligen inte så mycket.

Jag borde göra en Lasagne också, men jag orkar inte nu! Jag får nämligen hjälp i morgon att bygga staket. Klart att folk ska få någopt att åta. I morgon börjar också partikongressen och jag är inte där. Det första gången på decennier som jag inte deltar. Men vi får se, kanske åker jag ner någon dag. Det är alltid roligt med kongresser. Särskilt att träffa folk och få höra lite skvaller. Men jag har förstås folk där som ger mig rapporter.

Jag tyckte det var ganska kul med Fredrik Reinfeldts utspel om att alla barn från tre år ska ha gratis förskola. Det tar nog många föräldrar tacksamt emot. Men jag undrar vad Göran Hägglund och kd säger. Maxtaxan på dagis tycker de är diskriminerande, hur ska då inte detta förslag uppfattas?
Vad ska detta sluta? Vilka vallöften vi får! Hur ska de som vinner ha råd att genomföra allt.
Frågan är om vi inte är på väg mot ett budgetunderskott?

Nu är klockan tio och jag är trött. Det har varit full fart hela dagen. Jag håller på att grädda en blåbärspaj och väntar nu på att den ska bli färdig.
Idag kom det ännu en larmrapport om fattigdomen i Sverige. Minst 1000 barn blir vräkta varje år. Trygghets systemen fungerar inte för de som har det svårast. Det värsta är att vi inte tycks bry oss. Varför är det inte någon politiker eller något parti som talar om de sämst ställda. Varför får vi inga vallöften som gäller dem? Det är bara medelklassen som är intressant. Kampen om väljarna är kampen om dem som har det ganska bra i samhället.
Helt klart är Sverige ett klassamhälle. De partier som en gång ville lyfta alla människor orkar liksom inte längre. Inte ens vänstern står på barrikaden för dem som har det svårast.
LO fortsätter sin vana trogen när de ska peka på klyftorna i samhället att jämföra industriarbetarna med direktörerna. En meningslös jämförelse, eftersom industriarbetarna numera tillhör de bäst betalda inom arbetarrörelsen.
Vi väljer att blunda. Uteliggarna går vi förbi, tiggarna fnyser vi åt, de som tvingas till socialen har vi ingen förståelse för. Flyktingar har vi inte råd med. Kallt har det blivit i Sverige.

Bosse Ringholm avgår inte! Han fortsätter att försvara sig med att han inte visste. Persson tror på Bosse. Detta är mannen med nio liv. Han klarar sig alltid. Jag måste också tillstå att Ringholm är uthållig och envis. Att karln orkar hålla sig kvar så krampaktigt hela tiden.
Om alla politiker vore så envisa som Bosse och la kraften på att lösa olika samhällsproblem då borde vi ha ett betydigt bättre samhälle att leva i. Tror ni inte?

Det blev en hetsig debatt i tv i går. Frågan väcker känslor. Det som jag blir mest arg över är att de etablerade partierna tycks tro att de har monopol på demokratin. Att de är demokrati och att demokratin är fulländad bara en vald poliitker talat i riksdagen i 20 minuter.
Jag blir också arg över att den demokratiska krisen som vi faktiskt befinner oss i idag inte tas på allvar av partietablissemanget.
Vi diskuterade en dokusåpa som ingen av oss hade en aning om hur den kommer att bli. Men att bara tanken på att ungdomar vill ha makt och brinner för en fråga stämplas som ett hot mot demokratin är skrämmande.

Det måste ske något radikalt för att de nuvarande partierna ska överleva och utvecklas. Jag vill givetvis att de gör det. Men klarar de inte av att hantera den nya verklighet vi befinner oss i då är det ingenting att göra. Då kommer nya partier att ersätta de gamla.

Ja, vi skrek i munnen på varandra. På en stol i studion satt Bert Karlsson och hejade på och gav kommentater.
Han berättade sedan att han varit klasskamrat med Bosse Ringholm. Ja vad ska vi tycka om den mannen. Han kämpar febrilt med att inte behöva avgå trots att han numera är skandalernas man. Det börjar bli lite patetiskt med alla bortförklaringar, pudlar och bedyranden om att han inte hade en aning om vad som pågick. Jag börjar undra vad en styrelseordförande egentligen har för ansvar.

Allt har gått väldigt fort idag. Inte en rad har jag hunnit skriva på bloggen förrän nu. Dessvärre har jag jättebråttom. Jag är på väg till Göteborg och till programmet debatt för att diskutera politiska dokusåpor. Jättekul idé tycker jag själv. Egentligen borde jag kanske var emot eftersom politik är och bör förbli en seriös verksamhet. Det som gör att jag lockas av idén är att våra gamla etablerade partier håller på att självdö. Medlemmar försvinner och allt fler röstar inte alls. Soffliggarpartiet var tredje största parti i senaste valrörelsen. Jag förstår att någonting måste hända. De gamla partierna behöver en varningsklocka! De måste inse att demokratin inte kan tas för given och att de lojala väljarna till slut ger upp.

"Hej Lotta

Jag hörde på "Godmorgon världen" att du hade synpunkter på ett eventuellt "pigavdrag.
Jag har rätt låga inkomster men jag betalar gärna skatt, om mina skattepengar går till sjukvård, eftersom jag själv kan bli sjuk, till gamla eftersom mina föräldrar är gamla och eftersom det finns risk för att jag själv kommer att bli gammal. Jag ser gärna att mina skattepengar går till utbildning, eftersom jag har två barn och eftersom utbildning är något som jag tror att det samhälle som jag kommer att vara beroende av om jag blir gammal eller sjuk kommer att behöva.
Däremot är jag inte intresserad av att betala städning åt folk som har så stora bostäder att de inte orkar städa dem själva. Detta har naturligtvis ingenting att göra med hur man värderar olika slags arbete (jag lika lite intresserad av att sponsra folk som vill öka värdet på sina bostäder via så kallat ROT-avdrag).
I Sverige har ett par hundratusen offentliganställda sagts upp de senaste tjugo åren (det kallas att spara), detta har givit oss arbetslöshet samtidigt som behoven är stora inom skolan, vården osv. Istället för att offentliganställa föreslås det nu att pengar ska läggas på ett pigavdrag, som när det prövats i Finland och där kostade det en miljon att skapa ett pigobb (enligt LO-tidningen).

Hälsningar Peter Collvin
Malmö"

En politiklös dag för min del. Det är inte så vanligt. Men nu måste jag börja engagera mig lite. I mogon bitti ska jag vara med i God Morgon världens panel. Det kräver lite tankemöda.
Jag har varit på pubkväll i grannstallet. Urtrevligt! En bra idé att ta en öl med hästarna i bakgrunden som mumsar hö. Det är roligt att träffa folk i byn också. Det slog mig när vi gick hem att nästa projekt är givetvis Stall Glögg med Mobror Sverkers specialtillverkade........

När det snöar i Luleå så regnar det här. Ett riktigt ruskigt höstväder är det. Men det kan också vara mysigt. Jag sitter just nu och väntar på söndagens debattartikel. Den ska skickas från Öland och det är lite problem med nätet. Sedan måste jag ge mig ut på långpromenad med hundarna.

Varför jobbar många så medveten på att vi ska få ett samhälle som är "vi och dom"? Det görs från alla håll. De högavlönade vill allt mer börja klara sig själva och de lågavlönade är förbannande för att vi har en gemensam kaka som alla får del av. Hur ska det sluta?
Ett samhälle behöver ett kitt - en gemenskap och förhoppningsvis samma värdegrund i synen på människan.
Men den solidariteten börjar sannerligen sina. - Har inte jag ska inte någon annan ha heller eller jag har minsann arbetet och försörjt mig hela livet och de får också andra göra., är några röster från folkdjupet. Andra hävdar; varför ska vi ta emot flyktingar som lever på vår bekostnad och varför fuskar alla människor som lever på bidrag.
Vad är det för människosyn som visar sitt fula tryne! Har inte vi svenskar alltid hållt fanan högt och utgett ifrån att vara demokratiska, solidariska och rättvisa. Har vi blivit ett inskränkt folk där var och en tänker på sitt?
Jag säger usch jag känner inte längre igen mig!

Folkhemssolidariteten är död! Den känns hårt att skriva dessa ord men så är det nog. Hela grunden för folkhemmet var att alla skulle få del av samhällets kaka. Vi skulle betala skatt och vi skulle fördela välfärden rättvist. Per-Albin Hansson slog fast att det inte skulle finnas några styvbarn i folkhemmet. Visionerna arbetades fram av bland andra Gustav Möller. Hela hans idé om solidaitet byggde på grundpelararen att välfärdssamhället skulle omfatta alla. Det var viktigt eftersom det i sin tur hade betydelse för viljan att betala skatt. Där för var det självklart att också välbärgade skulle få barnbidrag, sjukförsäkring och andra förmåner som välfärdssamhället innebar.
Sveriges folk är är unikt just i viljan att betala skatt. Vi är väl de enda som fortfarande kan tänka oss att betala mera skatt förutsatt att omsorgen och välfärden blir bättre. Det är inte så konstigt eftersom alla fått del av kakan. Medelklassen har spelat något av en nyckelroll! De har betalat mycket skatt men ändå varit nöjda med systemet och utdelningen av skattepengarna.
Men idag när välfärden börjar krackelera och pengarna inte räcker till och omsorgen urholkas kommer nya röster upp på barrikaderna. De skriker; varför ska höginkomsttagare ha barnbidrag. De rasar över Anna Hedborgs förslag att taket i sjukförsäkringen ska tas bort. -Hur kan en sådan överklasskärring ens tänka tanken , är en sammanfattning av många upprörda röster om Hedborgs förslag.
Jag tycker hon tänker rätt. Om inte alla får del av välfärdssamhället kommer viljan att betala skatt att minska från dem som ställs utanför trygghetssystemen. Det blir som i USA. Där de välbärgade klarar sig själv och de pengar som staten satsar mest är en slags välgörande verksamhet.
Samhällssolidaritet handlar om att vi har ett gemensamt intresse. En för alla, alla för en. Vi vill väl inte ha ett system där medelklassen i den mån de hjälper till med pengar ser sin insats som social hjälpverksamhet?
'Eller vill vi det?

Bosse Ringholm lär väl sitta kvar. Bosse får greja detta sa ju Persson till frågvisa journalister. Persson som för övrigt hellre skulle samarbeta med Fi än med Junilistan. Det är lätt att förstå varför. Junilistan är ett större hot mot sossarna än Fi. Ibland känns politiken banal.
Fågelinfluensen skrivs det mycket om och den stora frågan är; Hur farlig är den? Just inte alls säger ansvariga experter i Sverige. Det är ungefär ett 60-tal personer i världen som har dött av influensen.
Viruset påminner om Spanska sjukan. Det fick vi reda på häromveckan när några forskare hade lyckats återskapa det viruset genom att ta lungvävnader från en person som dog i sjukdomen i början av seklet. Dessa forskare hävdade att fanns vissa likheter med viruset i fågelinfluensan.

Om arbetslivsinstitutets undersökning;

Den bekräftar bara det dom flesta av oss redan vet.
Att det är politiken som försämrat och slagit ut människor som nu hjälplösa cirkulerar runt i ett utarmat trygghetssystem där välviljan har försvunnit och ersatts av stereotypa och schablonmässiga bedömningar.
Det är som Lotta säger, politiken har inga lösningar på samhällsproblemen
Politikens etablissemang har på många nivåer blivit en självbärande konstruktion som lyfter sig själva och varandra ekonomiskt.
Fast det är bara andra sidan av det dike som skiljer dem från utbrända gräsrötter så är ekonomisk balans i trygghetssystemen det vi behöver.
Därför behövs en sanering och uppryckning av politiken.
Det är ingen som vill vänta på en ny tandvårdsförsäkring i flera år till.
Det är ingen som vill ha nya bidragsjobb.
Det är ingen som vill vänta längre på den rehabilitering som sossarna utlovade på 90-talet.
Det som borde ha gjorts igår måste göras nu och inte i framtiden.
Socialdemokraternas ensamstyre är förhoppningsvis förbi för alltid.
Och det är rolig med uppstickarpartier i valrörelsen och ser fram emot en bredbandslösning där det ges utrymme för andra tänk.
Helen

Debattsidan anklagas av Expressens ledarsida för övertramp. Anledningen är att vi inte tycker synd om Tiina Rosenberg. Och att vi publiserat en teckning av Jan Huss som ledarskribenten Ann-Charlotte Marteus upplever som stötande.
Usch vad jag blir trött på inskränkthet. När mediadrevet går förväntas alla tycka lika och när media rannsakar sig själv förväntas också alla att tycka lika. Vi som inte håller med pekas ut som konstiga varelser. Nu är det alltså synd om Tiina Rosenberg för att hon är kvinna och för att hon är homosexuell. Någon djupgående analys om varför det blev så här finns inte. Slutsatserna som dras bygger enbart på att hon är kvinna och offer. Varför tänker vi aldrig så när det gäller män? Om män kan vi säga vad som helst och ingen bryrs sig. Jag har tagit Göran Persson som exempel, eller Bert och Ian.Hur talade vi inte om medlemmarna i Ny demokrati när de lanserade sitt parti? Folkpartiledaren Bengt Westerberg han till och med reste sig ur TV-soffan och gick när de två kom in som segerherrar på valnatten. Tänk om de skulle ha avgått då för att de blivit illa behandlade.
Nya partier granskas alltid hårt och nya personer i politiken måste räkna med granskning. Stickar man ut hakan precis som Tiina Rosenberg har gjort måste man tåla kritik.
Jag vet vad jag talar om. Jag har varit utskälld, bespottat, utmobbad, hotad och icke rumsren. Jag tycker inte rätt och många gillar mig inte. Vad ska jag göra, stå för det jag tycker eller lägga av?
Tiina Rosenberg gav sig in på minerad mark. Vi har mycket fördomar i Sverige inte minst om homosexuella. Men nu hade hon ett parti som tänkte ta den kampen. De stöttade henne och hon stack ut hakan, drev sin linje och kritiserade andra som inte förstod vad hon sedan länge hade insett. Hon var ganska le mot sina medsystrar som inte ville gå hennes väg.
Nu har hon alltså gett upp. Media tycker det är bra att hävda att hon är offer för att hon var "så extrem". Är inte det också fördomar?

"Hej Lotta!

Nu är vattenmagasinen fulla och elpriserna sjunker inte. Men dom steg för att magasinen sinat!
Nu gör elproducenterna jättevinster. Det tycker dom är rimligt för pengarna behövs till investeringar.
Vi uppmanas att göra investeringar för att nedbringa våra energikostnader.
Men om vi köper mindre el då sjunker producenterns vinster och då måste dom höja priserna. För jättevinsterna är ju rimliga påstår dom.
Alltså blir vi blåsta igen!

Mvh Leif"

Jag såg att det stod i Expressen att Göran Persson skulle ombilda sin regering. Det är på tiden. Det vinnande laget blev en miss.
Det är många ministrar som borde bytas ut. Men det är ingen mening att nämna några namn då sitter de väl kvar som gjutna i betong. Det brukar vara så med ministrar som kritiseras.

Apropå Göran Persson så kom jag att tänka på Tiina Rosenberg. I God Morgon Världens panel i morse var deltagarna rörande eniga om att Tiina Rosenberg behandlats illa i media och att det beror på att hon är kvinna och homosexuell.
Jag vet inte om jag håller med om detta. Politikerrrollen är överhuvudtaget svår. Det går inte att komma ifrån att politiker granskas och kritiseras. Göran Persson är förmodligen den person som råkat mest illa ut. Vad han än gör så för han ju skäll. Det är inga snälla puckar han får. De snackas om hans utseende, om att han är tjock lat och dryg. Det snackas om hans kvinnoförakt, att han psykar och förtrycker kvinnor. Maud Olofsson har gått i täten för den kritiken.
Han utmålas som maktgalen, som en notorisk lögnare, som en som skor sig själv. Listan på anklagelsepunkter kan göras betydligt längre.Varför hoppar inte Göran Persson?
Den som ger sig in i leken får leken tåla och den som sticker ut hakan får också vara beredd på mothugg.
FI måste tåla kritik för att lyckas. De måste tåla granskning och de måste vara beredda på att det blåser i den politiska världen.Självklart går media på frågor som väcker uppmärksamhet, till exempel att kvinnor ska heta Bengt.
Tiina Rosenberg är en stark profil som bestämde sig för att utmana med nya frågor. Hon var ingen duvunge. Det bästa hade varit om hon orkat vara kvar, pallat trycket. Nu blev hon istället ett offer. Det är inte bra vare sig för feminismen eller för henne själv.

Det är uppenbarligen flera som drabbats av bloggångest. Alltså att vi börjar ifrågasätta oss själva och det vi skriver. Det är bra. Jag såg en bloggare som funderade på om han var bloggutbränd. Märkligt nog blir vissa inom journalistkåren lite skadeglada. Det här med bloggar är inget för etablerade journalister tycker de utan bara för vanligt folk. Varför ska sådana som jag blogga som ända har utrymme i tidningen? Ja varför inte säger jag. Internet är väl öppet för alla och det finns sannerligen valfrihet på nätet. Vill man intge läsa en etablerad journalists blogg - strunta då i detta. Det är ingen som tvingar en! Det finns tusentals andra bloggare att läsa.
Bloggarna har inga gräddfiler. Bloggandet ses som privat verksamhet och ska skötas vid sidan av arbetet. Det är därför många liksom jag ofta sitter och skriver på kvällar och nätter.
Bloggandet skapar ju kontakter, vi läser varandras bloggar och får insikter i nya världar och andras verklighet. Det är så mycket kul folk i farten i IT-världen. Männsikor man aldrig annars skulle stöta på.
Min bloggångest håller i alla fall på att gå över. Jag har ett behov av att skriva. Jag har fyllt en ledarsida i 13 år och jag kan inte bara sluta tycka och tänka och skriva. Jag har också behov att få kontakt med folk som tycker och tänker och skäller och berömmer och talar om för mig vad de tänker på. Jag tackar mina läsare för alla fantastiska mail. Även de störtsura är jättebra.
Fram för fler bloggar och bloggare! Nu formas en ny tid i en annan värld.........
Tjilivippen

"Visst, Lotta, jag förstår att Tiina har haft det jobbigt, med hatbrev, hotbrev och andra otrevligheter och olustigheter. Men, det är faktiskt - vilket du själv och andra har påtalat i andra sammanhang - inte ovanligt att kvinnor får sådana problem när de befinner sig i offentligheten. Tyvärr. Samma problem har många, många politiker av alla falanger och av bägge kön. Själv jobbade jag för många år sedan som journalist och hade då några högerextrema knäppgökar som förföljde mig. Det är jobbigt och kan vara skäl nog att lägga av. Men att det bedrivs kampanj och konspiration för att någon liten obskyr tidskrift - ni som överhuvud taget har läst eller ens sett den, räck upp en hand! - och SvDs ledarsida är emot de åsikter man står för... herregud... vad hade Tiina väntat sig? Det är härskarteknik att säga så. Minns hur Marita Ulvskog använde sig av samma teknik så sent som för några månader sedan, när media uppmärksammade fusk och bedrägerier inom olika delar av arbetarrörelsen.

Den hårda sanningen är nog att Fi saknar en hållbar politik. Att de missbedömde "marknaden" för sina åsikter. Att de trodde att de satt inne med S a n n i n g e n, det enda sättet att rädda kvinnorna undan förtrycket, och att den nu bara skulle implementeras. Men så visade det sig att inte ens kvinnorna i det här landet är upplysta nog att förstå att Fi är deras enda vän och frälsare. Ja, inte ens alla kvinnor i Fi förstod!
Hade Tiina känt att den sakliga förankringen var tillräcklig så hade hon nog orkat rida ut stormen. Snart är nog bara de kvar som inte har någon annan båt att hoppa över till.

/Niklas"

"Hej Lotta,
Du skrev idag att:
Vi ska vara lagoma för att passa in. Vill vi sticka ut hakan är det bra om vi pumpar brösten och svänger oss med könsord som knulla. Då stämplas man som häftig och vägad. Sådan går hem bland maktens gubbar.
Men att kräva inflytande och lika rättigheter för exemplvis homosexuella är bara för mycket. Då är den politiska karriären slut.
Vem är det du tänker på nu? Vem i svensk politik har följt ditt recept?

Jag tycker det finns gott om kvinnor i politiken som är framstående utan att följa det recept du ger. Du är en av dom, om man tillåter sig att räkna in kommentatorer! Jag tycker att varken Gudrun Schyman, Birgitta Ohlsson, eller Margit Paulsen har gjort något liknande det du säger och gemensamt för dom är att dom sticker ut från mängden och är framgångsrika. Det är bevisligen möjligt att göra saker i svensk politik om man brinner för något och dessutom är kompetent, trots att man skiljer sig från normen.

Det är tråkigt att anpassningsbarhet lönar sig och i allmänhet tycker jag att det i Sverige är alldeles för svårt att bli accepterad om man är annorlunda. Men problemet gäller faktiskt såväl för män som kvinnor, det är inte ett feministiskt problem.

mvh
Lars Arvestad"


Håller helt med dig om att det är ett generellt problem som också gäller män.Frågan är om sådana som jag och Birgitta Olsson verkligen passar in?

"Hej Lotta: Lite skvaller från min icke-existerande självbiografi. För 20 år sedan, efter en konferens, gjorde jag, en annan kille och tre tjejer en härlig spontanresa på Island.
Obeskrivlig kombination av snö, is och eld. En dag hamnade vi i en liten loftstuga någonstans. På ängen utanför betade en flock islandshästar. Jag kunde inte hålla mig: måste hälsa på dom och tog med mig en laddning knäckebröd- jag hade ju växt upp och jobbat med hästar - men inte islänningar. Då lärde jag mig en del. Jag gick in i flocken och skrapade med brödet. Ingen brydde sig, det var som om jag inte fanns. Plötsligt kom ledaren, ett vackert gyllene sto, fram och lät mig nådigt bjuda på en bit. Efter en stund var jag omringad av en krävande flock härliga kusar, och brödet tog slut! Mina kompisar satt i stugfönstret och såg mig försvinna bland ett gäng stökiga hästar. Ingen vågade gå ut, dom var stockholmare. Efter en för mig osynlig signal från den kvinnliga chefen upplöstes gänget och dom fortsatte med betandet som om jag hade varit en lindrigt sagt obetydlig del av deras dag. Jag återvände, mer psykiskt än fysiskt tilltufsad, till kompisarna.
Mina fråga: Är islandshästar mer självständiga än andra raser när det gäller förhållande till oss människor? Som en katt jämfört med en hund. I så fall tycker jag att den politiska kvinnorörelsen skulle ha mycket att lära: en stolt och oberoende självständighet utan gnäll och destruktiv aggressivitet. Som min Mamma till exempel.
Ha det gott
Erling"

På Island är islandshästarna uppfostrade som hästar. De formas i frihet och av sin flock. Hästägarna gullar nog inte så mycket med hästarna som vi gör i Sverige. Många har aldrig någonsin fått en godsak direkt från handen. Hästar som ständigt matas med godsaker tigger och kan börja bitas. Det unika med islandshästen är att den generellt sett är så snäll. Jag tror att de hästar som du träffade på, aldrig någonsin träffat någon som lockat på dem med bröd eller matat dem med bröd.

"Hej Lotta!

Såg att du blev arg över den könsmässiga fördelningen av Nobelprisen. Förklaringen anses vara att den manliga och kvinnliga IQ:n i medeltal är ungefär lika, men att spridningen av männens IQ är större. Därför finns det fler riktigt lågbegåvade män men också fler riktigt smarta män än det finns kvinnor. För att nå Nobelklass så måste man vara otroligt begåvad och då blir det med automatik fler män. Men det är det också i hjälpklasser, på parkbänken utanför systemet och i fängelserna! De verkliga tokskallarna och genierna är företrädesvis män.

"Ett mått på hur inflytelserik en forskare är, är hur många gånger denne blir citerad av sina kollegor. Ingen kan styra över citationsfrekvensen då den är ett mått på hur många forskare som bygger vidare på det citerade originalarbetet. I Sverige så finns det 49 forskare som räknas som Highly Cited Researchers och det finns mellan 210 och 303 forskare inom vardera 21 områden. Fem eller möjligen sex (förnamnet är en initial) av dessa 49 svenskar är kvinnor vilket blir runt 12 procent. Fyra eller fem kvinnor inom Agricultural Sciences och en inom Social Sciences, General.
Källa: Is I highly cited

De 43 - 44 manliga forskarna är verksamma inom Agricultural Sciences, Biology & Biochemistry, Chemistry, Clinical Medicine, Computer Science, Ecology/Environment, Engineering, Immunology, Materials Science, Mathematics, Molecular Biology & Genetics, Neuroscience, Pharmacology, Physics, Plant & Animal Science, Social Sciences, General och Space Sciences.

Hur kommer det sig att männen är på topp även här? Kan det verkligen bero på diskriminering? Det är betydligt svårare att få ett Nobelpris än att bli flitigt citerad.

Fysikpris: 2 kvinnor och 170 män. Kvinnor fick pris 1903 och 1963. Båda fysikprisen delades med män.

Kemipris: 3 kvinnor och 143 män. Kvinnor fick pris 1911, 1935 och 1964. Kemipriset 1935 delades mellan Irène Joliot-Curie och maken Frédéric Joliot.

Medicinpris: 7 kvinnor och 175 män. Kvinnor fick pris 1947, 1977, 1983, 1986, 1988, 1995 och 2004. Alla pris utom 1983 delades med män.

Källa: Nobelstiftelsens hemsida

Det är särskilt anmärkningsvärt i kemi då häften av studenterna är kvinnor. Än mer anmärkningsvärt är det att kvinnans stärkta ställning på arbetsmarknaden från 60-talet och framåt inte verkar öka på antalet kvinnor som får fysik- och kemipriser. Intelligensforskare anser att det finns större spridning i den manliga intelligensnivån vilket medför att det därför finns fler män som är låg- och högbegåvade. Det verkar finnas ett samband mellan knopp, snopp och topp!
MVH
Börje Forss"
En IQ mätning på Noblepristagarna vore inte så dumt. Då får vi se om teorierna stämmer???? Men jag kan inte sluta tro på att de manliga nätverken väger ganska tungt i dessa sammanhang.

Det är uppryckning som gäller om sossarna ska ha någon chans i valet. Göran Persson är trött, less och jag tror att han egentligen vill hoppa av. Det behövs nya krafter i regeringen och i partiet. En ny vice statsminister kanske som är lite mer altert än Bosse Ringholm. En person som kan dra inrikespolitiken och stå för analys, självkritik och lite visioner.
Vem röstar på ett parti som somnat i steget? Har har vi ett Törnrosafenomen. De har sovit länge nu och det är dags att någon kommer som kan "pussa" upp dem lite.
Finns det någon som har några förslag på hur vi ska väcka ett slumrande parti?????

"Inget ont i dig men Aftonbladet är halvporrigt, den där fjompan med stora bröst varje dag............gäsp, i er tidning.... Natscha, pinsamt vilket gubbvälde du arbetar i!!! Ja men ojsan våpet säljer lösnummer......................???
Britney är fet (och hon har ju fött barn???) hur orkar man nedvärdera kvinnor så mycket som man gör i aftonblaskebladet??? skämmes
kram trots allt (är ju med i viktklubben som är neutralt tycker jag)?"

Nu fick jag dåligt samvete. Jag skrev i fredags om min förskräckliga tågresa. Den var förskräcklig i en bemärkelse att det inte fanns några sittplatser. Dessutom är jag alltid rädd för förseningar. Jag har åkt mycket tåg och tappat mycket tid på grund av förseningar.
Men det var ju lite trevligt också. Jag träffade roliga människor på vägen hem. Vi pratade politik och Ringholm. Det var inte förskräckligt. Nu hade mitt ressällskap läst på min blogg om vad jag tyckte om tågresan och undrade om jag tyckte hon var förskräcklig. MEN SÅ ÄR DET GIVETVIS INTE: HON ÄR JÄTTETREVLIG! Typiskt klantigt av mig att inte tänka på att sådana missuppfattningar kan uppstå om jag skriver som jag skrev. Ska försöka börja gilla tåg. Jag åker nog i morgon igen.

Jag har haft bloggångest. Jag såg att jag skrivit över 500 inlägg och fick skrivkramp! Kan jag ha något mer att säga var min första tanke? Min andra var måste jag inte försöka förnya mig! Resultatet blev skrivkramp. Jag tyckte ingenting dög på bloggen helt plötsligt. Jag har suttit åtskilliga gånger framför datorn och bara stirrat, och inte lyckats skriva en rad. Det är besvärligt när man blir självkritisk. Men säkert också nyttigt.

Tänk att man ska bli lika förbannad varenda år som Nobelpriset utdelas. Gubbar, gubbar och gubbar återfinns bland pristagarna. Ju äldre desto bättre. Vi går på kompetens säger Nobelkommittén. Det var tvivlar jag på. Komptens möjligtvis utifrån gubbarna i de olika akademierna som delar ut priset. De gubbarna har ju sina referensramar. Ta Nobelpriset i ekonomi som ett exempel. Två äldre gentlemän får pris för sina upptäkter/ insikter när det gäller spelteoretiska analyser. Det är för övrigt precis samma område som priskomittens ordförande Jörgen Weibull själv sysllar med. Världen är liten.
Inga kvinnor belönas. Antagligen är de inte tillräckligt gamla.
Det är bara en tidsfråga innan Nobelpriseet kommer att förlora sin status. Det går inte i längden att vara en klubb för inbördes beundran. Jag fasar faktiskt för pristagaren i litteratur. Det är förmodligen någon okänd, urgammal författare från Nya Guinea.

Sverige har nu fått en ny riksbankschef. Han heter Stefan Ingves och är mest känd för att bekämpa bankkriser. Ingves är ingen sosse och det lär väl få stopp på debatten om att regeringen vill politiisera riksbanken. Det var en urtöntig debatt. Ibland funderar jag över i vilken värld oppositionen befinner sig i. Lars Heikensten var betydligt mer sosse, så därför bör slutsasten nu bli att regeringen avpolitiserar riksbanken. mer än någonsin!

I går körde jag fram och tillbaka till Stockholm i raskt tempo för att prata Public Service. Det blev en ganska bra debatt tror jag. Men det är slående att många är eniga om att Public Service är någonting bra. Jag tycker att den reklamfria tv-kanalen med utrymme för udda program är särskilt viktig just i tider som dessa. I kommersialismens tidevarv blir alla program väldigt lika. Det är dokusåpor och lekprogram som gäller. Inget allvarligt, inget udda, inget som kan vara för smalt. Hela världen ser samma saker på tv oavsett om vi bor i Indien eller i Glommersträsk.
Då blir SVT en nisch.
När jag kom hem stod en ridinstruktör och väntade på mig med min fina häst som varit borta på tillridning. Fantastiskt var det.
I morgon börjar älgjakten i skogarna häruppe.

Ska till Stockholm i morgon och delta i en debatt om Public Service på Älvsjömässan. Men jag tar bilen. Tåget var en förskräcklig upplevelse idag.
Just nu ligger dimman väldigt tät i vår lilla by. I morse såg jag två stora älgar nera på åker i skogsbrynet. Älgjakten börjar i helgen och många av Sveriges gubbar drar till skogs.

När jag var på Bokmässan i Göteborg hoppade Lotta Nilsson Hedström från miljöpartiet på mig vid en monter. Hon ville prata skatteväxling. Lotta konstaterade snabbt att hon inte begrep varför jag inte begrep skatteväxlingens stora fördelar. Det må du väl förstå sa hon att högre skatt på energi och bensin kompenseras av lägre inkomstskatter.
Nej jag begriper inte det! För den så kallade kompensationen motsvarar inte de priser som tas ut på bensin och energi. Det är helt absurt att en politik som skulle kunna vara så rätt blir så fel. Skatteväxling för miljön bör vara ett positivt beslut som politikerna fattar för medborgaren. Idag är det bara extra pålagor, skatterna och priserna genererar ilska och folk begriper överhuvudtaget inte hur politikerna tänker. De ilskna ropen hörs från hela landet. Människor har inte råd att skjutsa barnen till dagis, vissa har inte råd att åka till jobbet och andra bara dignar under ökande kostnader.
Den senaste skatteväxlingen som ska vara så positiv för alla är att priset på hushållselen höjs. Är det många som jublar tror ni?
Sådana som jag och politikerna själva bör ha råd. Vi som är höginkomsttagare. Men övriga som inte har samma löneutveckling och som är arbetslösa och sjukskrivna har det betydligt kärvare. Men de räknas som vanligt inte.

Jag försöker åka tåg till jobbet. Viktigt i dessa tidevarv när kollektivtrafiken ska prioriteras och vi har anledning att vara oroliga för de ökande koldioxidutsläppen och de pågående klimatförändringarna. Ständigt hör vi politiker konstatera att vi för en politik som gynnar miljön. Men ursäkta jag tvivlar! För mig är det faktiskt dyrare att åka tåg än att köra min stora bil som drar rätt mycket bensin. Det är helt absurt, men jag tjänar på att ta bilen. Lägger jag dessutom till den bundenhet jag har av tågtider som egentligen inte passar blir det alltmer sällan som jag tar tåget. Idag åker jag tåg.
Alla biljetter med sittplats var slut och jag sitter inklämd i restaurangvagnen med min dator och min kaffekopp. Jag längtar till bilen. Sorgligt! Det borde vara en fröjd att åka tåg.

Men jag fick ett tips. Det går bussar också. En på morgonen och en på kvällen. Ska testa den någon gång.

Tänk att det finns människor som tror att all utveckling och alla nya idéer finns i stora centra. Vi hade en debattartikel idag där författaren hävdade att allt viktigt för landet hände i Stockholms innerstad. Där finns makten och idéerna och resten av landet inklusive förorterna kunde läggas ner.
Tänk så tokigt. Kan ni tänka er hur människorna i kvarteren runt Rosenbad och Humlegården skulle se ut utan influenser utifrån? Hur skulle de tänka? Det är ju problem redan i dag med ett maktetablissemang som tappat kontakten med gräsrötterna och som i brist på förståelse från väljarna bara anställer nya ombudsmän som ska förklara för oss allt vi inte begriper. Och om det inte fanns någon omgivning - alltså ingen perferi för dom där innanför tullarna då hade de ju inte heller några att vara centra för. Då föll ju också den illusionen.
Det är farligt med dom där som blir sig själva nog. Jag orkar nog knappt bli arg! För sådana här dumma teser har vi hört förr.

Jag tänkte just skriva att det är stiltje i politiken. Men så är det ju inte alls. Vi har i morse haft en vild strejk på Connex där de anställda kräver sina fackliga rättiigheter. Det tycks som huvuddelen av Stockholms alla tunnelbaneresenärer accepterade strejken. Det är i så fall fantastiskt. Vi får se om det blir strejk igen i morgon bitti.
I Västerbotten har den moderate fd riksdagsledamoten Anders Sjölund uppmanat moderater att byta parti och rösta på kristdemokraterna istället. Sjölund är misstänkt av skattemyndigheten för att ha undanhållit pengar och uppmanades till en time out. Nu har han sökt upprättelse och har drivit en personvalskampanj och vann provvalet. Nu hoppar han alltså av och uppmanar sina anhängare att göra detsamma.
Det är turbulens inom borgerligheten må jag säga. I förra veckan lämnade ett antal centerpartister sitt parti till förmån för Junilistan.
Allt kan hända till valet. Det kanske blir riktigt spännande ändå?????

På vägen till jobbet finns det en liten trevlig Shellmack. Den ligger mellan Sala och Enköping. Personalen där är sympatisk. I morse när jag tankande fick jag kaffe och en bit hembakad äppelkaka. Snacka om lyx och bra start på dagen. Detta trots att bensinen är svindyr.

"Skriv mer om årstiderna och Islandshästar än om politruker så går det nog över
KAS"

KAS har förmodligen rätt. Lite andrum, lite nya vyer och sedan orkar jag nog med de gamla strukturerna igen.

Det är många som har hört av sig efter mitt inlägg om Estonia. Många berättelser och mycket papper. Helt klart en fråga som engaerar folk. Det är hårt för alla anhöriga som minst en familjemedlem eller vän att inse att ingen bryr sig i frågan om ansvar för olyckan.
Det värsta är nog maktlösheten. Att ingenting kunna göra, att protestera och bli stämplad som hysterisk, att få höra den eviga uppmaningen; - lägg detta bakom dig nu. Gå vidare.
Det är lättare sagt än gjort. Alla som har fått sina liv sönderslagna av tragiska olyckor vet vad det är frågan om. De vet också att sorg tar tid. Den går inte över på ett halvår.
Upprättelse vill alla ha! Sådana här dödsolyckor och hanteringen av dem är förnedrande

Fem personer har kommit från Norrbotten. Tur att jag köpte en Tango-tårta från Elsa Anderssons konditori.
Norrbottningar är ett härligt släkte. Men det har jag sagt förr. Elsa Anderssons konditori är också härligt. Mandelringarna tillhör mina favoriter.


För mig är det självklart att Lars Heikensten, riksbankschefen, fick kicken. Det är ju knappast något toppjobb han får i EU. Åtminstone inte i jämförelse med det jobb han redan har.
Men det är också löjligt när oppositionen börjar spekulera i att sossarna kommer att politisera riksbanken igen. För det första krävs det riksdagsbeslut för detta. För det andra så finns det nog inte mer lydiga EU-medborgare än den svenska regeringen. Bäst i klassen är vi. Allt som klubben begär genomför vi. Vi är så glada att få vara med. Det enda som vi sörjer är att vi ännu måste växla pengar när vi reser utomlands.
Pyttsan säger jag om att Sveriges regering skulle äventyra sin ställning inom unionen och tillråga på allt äventyra trovärdigheten för ekonomin bara för att kunna påverka en riksbankschef.

Hallo! Äntligen sitter jag framför datorn igen. Jag har varit på resa. På bokmässan och haft seminarium och träffat många intressanta människor. Sedan har jag varit i skogen förstås och ridit hästar, Jag har haft främmande från Norrbotten och snart kommer ett gäng till från norr. Det är med andra ord full aktivitet.
I morse satt jag i panelen i P1 i God Morgon Världen. Det är jättekul med dessa panelsamtal för oss medverkande. Hoppas att lyssnarna tycker det samma. Det är inte alls säkert.

Den här tiden är en jobbig tid för många människor också. Jag tänker närmast på alla anhöriga och vänner till offren i Estoniakatastrofen. Jag blir så förbannad att det är rumsrent att 852 människor dör och ingen är ansvarig. Redieriet fick förmodligen en ny båt och regeringen satsar 8 miljoner i forskningspengar för att ta reda på varför Estonia vattenfylldes så snabbt. Jag frågar istället hur kunde denna olycka överhuvudtaget hända? Vad var det som brast i säkerhetanordningen och varför vill ingen ta ansvar?

FINNS DET NÅGON SOM VILL SVARA?

Det är tidig morgon och jag har varit ute och gett hästarna hö. De har fått komma hem nu från sommarhagen. Lite skönt att det blir höst tycker jag.
Jag tänkte på brorsan och hans kompisar som sitter och funderar på ett eget parti. Det är vanligt numera. I nästan varje kommun finns ett "missnöjesparti" det vill säga ett parti som anser att de etablerade inte längre klarar av att hantera kommunen. Det gäller oftast både möjliheter och problem.
Tänk att vi kallar det för "missnöjesparti". Det är ett negativt laddat ord. Det tyder på att vi försvarar de etablerade och är rädda för det nya.
Med tanker på hur illa demokratin fungerar borde vi kalla dessa nya partier för möjlighetspartier.

Jag borde egentligen ta med mig datorn till bokmässan och blogga direkt. Men jag tror att jag måste avstå. Det blir nog lite för ont om tid. Jag har ett späckat schema den korta tid jag är där. Men vi får se. Jag kan ändra mig tills i morgon.
Nyss hörde jag ett livstecken från min bror som ofta sitter försjuknen framför datorn. Vi ska bilda eget sa brorsan. Eget vad då undrade jag. Parti utbrast brorsan och frågade hur många underskrifter som behövs.
Brorsan och hans kompisar som nu tycks slå sig in på politken är ganska unga. Alla är runt 26.
- Vi bildar eget för att de etablerade partierna är fast i gamla normer, Det finns ingen ärlighet och inga äkta känslor konstarerade han. Vi har lyssnat till Palmes tal och han hade ett budskap - han stod för någonting.
Idag är alla politiker så allmängiltiga, de står egentligen inte för något konkret. Vi ska också ta upp frågor som kan vara känsliga att ens prata om.
Brorsan snackade länge. Det var som att trycka på en knapp och orden bara strömmade. Nu håller de på att arbeta fram ett program och en egen hemsida. Detta blir spännande. Vi får se vad de ska gå till val på.
Jag som trodde att de mest sysslade med rollspel.
Där ser man! Sedan slår det mig att Jonas Birgersson också brukade spela rollspel och han berättade en gång att det var i rollspelet han lärde sig hur demokratin fungerar. Framför allt hur man skulle besegra alla hinder och forsera gamla inkrökta strukturer.

Från Norrbotten kom detta mejl

"Hej Lotta: Jag har inte kunnat låta bli att läsa dina bloggar. Dom kanske initierar en del läsare till reaktioner. Bristen är som jag ser det, att det blir en massa dagsländor och viktiga debatt ämnen hafsas förbi. Kommer du ihåg att jag tog upp frågan om sidan.3 i NSD skulle kunna reserveras för stötrre paket dialog med bra ledare.
Visst skrivs det en del bra ledare fortfarande i NSD, men jag har en känsla av att stinget försvann i och med din landsflykt!
Ha de´ med kusarna!

Erling"

Jag håller med Erling att många ämnen hafsas förbi. Det kan bli mycket bättre kommentarer. Jag är medveten om det!

Jag får en del hatmejl också. En som skriver regelbundet och spyr galla är Lennart Järlebro. Jag publicerar nu ett av många mejl jag fått av honom. Han kallar mig konsekvent för "sossepack".

"Lotta sossepack!
Du tycker att det är lite offside! Naturvetenskap!
Det är ju meningen! Meningen! Meningen!
Det är ju inte sossepacket uppgift att sammanföra och utveckla dialektiken mellan natur och samhällsvetenskap.
0,00 promilles chans!
Vad skall en hjärnforskare, en hjärnkirurg och en teoretisk filosof kunna tillföra ett sossepack!
Ett religiöst reformistiskt parti som består av en massa galna myglare!
En partiledare som sitter i TV och sjunger o store Gud
och som ej går att avbryta, som skryter med att vi sjunger ofta psalmverser på våra statsrådsmöten!
0,00 promille!
Sossepackets kunskap om dialektisk materialism, historisk materialism = 0,00 promille
Lennart Järlebro"

I morgon ska jag ner till Göteborg på Bokmässa. Det ska bli kul. Jag har två intressanta seminarier. Det ena leder jag och det andra deltar jag i.
Det jag leder är mitt drömseminarium. Jag har i alla år drömt om att få vara med i ett samtal om framtid och samtid mellan en fysiker, en hjärnkirurg och en filosof. Jag tycker nämligen att vetenskaperna är lite för mycket offside när det gäller samhället idag. Forskning handlar ju nästan alltid om att utröna vad som har hänt och varför.
På mässan samtalar jag med Ulf Danielsson som är professor i fysik, Martin Ingvar som är professor och expert på hjärnans funktion samt Bengt Hansson som är professor i teoretisk filosofi. Anledningen till att jag valt att träffa just dessa tre och de vetenskaper som de representerar är att jag tror att de har så mycket gemensamt fast de verkar ha så olika ämnesområden. Jag tror nämligen att det är en tillfällighet att de blev vad de blev. teoretisk och i tankegångarna är deras vetenskaper väldigt lika varandra. naturens kraft, hjärnas kapacitet och tankernas histoira borde ha något att tillföra oss både om framtiden och det samhälle vi nu befinner oss i. Rubriken på vårt seminarium är; Hur vill du bli funnen som fossil?
Underförstått vad händer om golfströmmen vänder.

Det andra seminariet jag ska vara med i är en diskussion om Johnny Munkhammars bok; Sagan om välfärdsstatens återkomst. Där deltar förutom Munkhammar också Bengt Westerberg. Gunnel Verner är samtalsledare. Munkhammar som finns på Tankesmedjan Timbro har skrivit en bok om välfärdsstatens förfall och dess möjligheter. Receptet för förnyelse och överlevnad känner vi igen; Sänk skatterna. men Munkhammar har givetvis fler idéer än så, men också det blir en intressant diskussion.

"Hej Lotta!
Jag har en fundering. Om man lyssnar på sina vänner och bekanta så är det
sällan man hör att någon är nöjd.
Det finns inga jobb, sjukvården ligger för respirator, våra barn kan inte
läsa, fängelserna är fulla etc.
Man hör också att våra företagare klagar på för höga skatter, för många och
krångliga regler, att dom tvingas betala sjukpenning osv.
Men så har det väl alltid varit, det kanske är bra att INTE vara nöjd.
Är man nöjd kommer man ju ingenstans. Men vad jag undrar är, lyssnar våra
politiker på oss? Dom är ju trots allt folkvalda. Många som man pratar med
tycker inte det, våra småföretagare tycker definitivt inte det.
Lotta, hur ska man få dom att lyssna?
Mattias vivilljobba.nu"


Jag håller med dig, det är lätt att klaga. Jag brukar tänka på mig själv där. Ibland känns det som jag är klagoexpert - allt är fel, ingenting är bra. Vart leder det? Förmodligen ingenstans. Jag tror att klagar vi för mycket stänger ansvariga politiker av. De ids inte lyssna. Det har nog skett nu eftersom alla klagar.
Vid sidan av klagomålen måste vi nog ha lite bra förslag också. Det finns ju. Det kryllar av idéer om hur saker och ting kan bli bättre.
Men jag tror också att politikernas ovilja eller ska vi säga oförmåga att lyssna på folk också bottnar i den förändrade politikerrollen. De tycker sig inte ha tid. Politiker brukar hävda att allt går så fort nu att frågor inte kan "förankras" . Den nya given från många partiledare är att skaffa sig öppna mandat så de kan gölra precis som de vill utan att fråga om lov. Så gjorde Göran Persson , så har Maud Olofsson gjort och många fler utan att medlemmarna riktigt har förstått hur det gått till.
Det i sin tur bottnar i att de poltiska partierna har blivit institutioner. Ju större de är desto mer kraft och tid tar arbetet med att bevaka och behålla sina maktpositioner och naturligtvis innebär det att klyftan mellan de valda och de som väljer ökar. Det har blivit ett vi- och dom-samhälle. Vi lever inte längre i samma verklighet. Vi har inte samma plattform för hur problem och möjligheter ska tacklas.
Hoppsan klagade jag igen nu?
Med båda fötterna på jorden kommer man inte långt...........

I går kväll kom jag hem sent fast jag inte skulle. Nordic Airlink ställde in ett plan pga av tekniskt fel. Det brukar heta så när de anser att det är för få passagerare. För mig blev det besvärligt. Två timmar till på en flygplats och hem först vid nio-tiden. Sur som en ättika var jag. Jag bytte flybbolag.
Tillråga på allt gick båda mina halvljus sönder. Det blev en pärs att ta sig hem i mörkret. Att inte blända mina medtrafikanter och att inte slå på halvljuset eftersom allt blev svart.
Jag var in på flera mackar men ingen kunde hjälpa mig. Att byta lyse på moderna bilar innebär idag att lämna in dem på verkstad. Sjukt.
Filosofiprogrammet vi spelade in om frihet var i alla fall ett trevligt samtal mellan oss inblandade. Nu återstår det att se om tv-publiken tycker detsamma. Programmet börjar sändas i oktober tror jag.

I övrigt hörde jag att Fredrik Reinfeldt var ute och bråkade med de arbetsslösa igen. Egentligen borde de sträcka på sig. Moderatledaren tycks tro att Sveriges tillväxt hänger på de som är arbetslösa. De fuskande människorna i detta land. Jag blir förvånad om Reinfeldt klarar valet med högt väljarstöd. Det förakt som han visar vissa människor är skrämmande. Han spottar och han spottar och han spottar. I längden bör alla människor med ett uns av moral och med en gnutta människokärlek begripa att alla som lever på bidrag inte är notoriska fuskare. Jag kan berätta att det största hindret för svensk tillväxt och förnyelsen av de näringsliv som kan bidra till nya jobb är byråkratiseringen och myndighetsraseriet. Där finns det många problem att ta tag i. Det handlar om allt från att politiker avsäger sig det politiska ansvaret och överlåter det till generaldirektörer till att myndigheter konkurrerar ut små företag på den privata marknaden.
Dedt behövs en upprensning i det statliga byråkratiska träsket. Men vilken politiker vågar ta itu med detta? Det är åtgärder som rubbar maktbalansen.

Jag är på väg till Umeå. Tv-inspelning.
Jag såg intervjun med Göran Persson igår som K G Bergström gjorde. Persson såg annorlunda ut på något vis. Tänkte ni på det? Mer allvarlig och bekymrad, ny frisyr kanske och det var något mer som jag inte kan peka på.
Han har haft en tuff tid. Det är säkert inte så kul att vara partiledare just nu. Jo förresten, Persson såg mer osäker ut!

Ibland känns de politiska debatterna så futtiga. Förändrar vi världen med heta diskussioner om folk ska dömas till fängelse för att de vägrar värnplikt eller om Laila Freivalds gick på fel seminarium. För att inte tala om uppståndelsen kring Bosse Ringholms uttalande om att poliser är lata. Eller när Göran Persson under partiledardebatten i TV häromsistens gick omkring lite när Maud Olofsson talade. Då anklagades han som kvinnoföraktare. Ankdammen Sverige är trång. Ibland känns det svårt att uppbåda någon större energi över det som sägs. Det är lättare att bli upprörd över allt som inte sägs. Det är mycket som borde vara på dagordningen.
Men ska vi tro statsvetare och annat löst folk ska politiker inte tala sanning. Folk blir ju så upprörda då.

Det är söndag kväll och min dotter och jag har varit på utflykt. Vi har åkt bilfärja och hämtat en spis långt inne i Södermanland. Jag tog hästkärran och den är ypperlig för spisfrakter upptäckte jag. Har inte hunnit rida idag och det är inte så bra. Jag har en hektisk vecka framför mig och jag inser att jag bara måste hitta några eller någon som vill hjälpa mig med hästarna.
På tisdag ska jag till Umeå och spela in ett program om frihet. SVT satsar på filosofiprogram, Såg just i Helles blogg att hon var där i förra veckan och pratade rättvisa.
I slutet av veckan ska jag till Bokmässan i Göteborg och leda ett seminarium och delta i ett annat. Det är kul med bokmässa.

"Hej Lotta

Finns det någon moral överhuvudtaget hos socialdemokraterna.
Alla dessa tillsättningar som sker i olika myndigheter, bara sossar.
Hur kommer det sig att inte ni skriver om detta i Aftonbladet även om det är en sossetidning.
Snart är det ju en ren familjeförening som styr Sverige.
Det är otroligt att det inte skulle finnas någon annan som uppfyller de kriterier som ställs på en myndighetschef, om han/hon inte är sosse.
Man undergräver ju all trovärdighet som ev skulle finnas kvar.
Jag är 63 år och har alltid röstat på sossarna men nu är det slut och jag tror att många i min ålder känner likadant. Det gäller bara att sko sig själva och sina nära o kära. (Morgan Johansson)

Det har varit tyst några dagar på bloggen. I fredags hade jag en hektisk dag. Trodde jag skulle hinna allt. Jag jobbade givetvis, red tre hästar, städade hela huset, handlade, lagade mat, hämtade Lovisa på dagis ganska tidigt så hon var med från klockan två. Det är speciellt med en två och ett halvt åring som vet vad hon vill. Sedan fick jag främmande på kvällen. Ja visst ja, jag glömde ju att lyset i stallet var sönder så jag behövde få tag i en elektriker. Jag hittade en!
När jag sedan skulle skriva på bloggen var den ur funktion. Jag kom inte in.
Jag vaknade klockan fem i lördags morse. Kunde inte sova. Gick upp och satt på tv:n - på CNN. Där låg jag på soffan och såg hur folk kämpade med orkanen i Texas. Egentligen är det helt makalöst att nyheterna numera är så nära in på oss.
Idag har jag bakat en äppelpaj och återigen ridit tre hästar. Massor med folk har varit på gården och hjälp mig. I stallet håller några på att fixar boxar av spiltorna. Runt huset håller ytterligare några på att gräva ner rör som leder bort vattnet från stuprännan.
Brorsan har fyra polare från Mora på besök och de har nu i tre dygn suttit och spelar rollspel.

"Hej Lotta!
Satt och såg debatt i SVT:s morgonprogram, jag tror det var igår. Det var den lilla Karin Pilsäter mot den stora Hans Karlsson (eller tvärtom) och man diskuterades budgeten och "plusjobben".
Dom får man väl tycka vad man vill om, men varför i herrans namn har karlarna i regeringen hakat upp sig på just GARDINBYTEN? Jag vet att detta har det skrattats åt en hel del sen Perssons tal i Björkvik, i somras var det väl, men nu går vi ju mot höst så nu hade herr Karlsson läst på och nu handlade det om JULGARDINER som skulle bytas!!! Fast det måste väl bli tidigast julen 2006 eller?
Vad är det som gör att vuxna män 55 PLUS är så upptagna av gardinbyten? Har du tänkt på det? Jag är säker på att ingen av dessa herrar i regeringen ägnat en tanke åt sådant tidigare, än bytt själva. Istället är det nog hustrun som bytt och när han som vanligt inte ser att vardagsrummet genomgått en förändring påpekas detta och han tittar upp från tidningen eller va det nu kan vara och säger; oh, va´fint samt återgår till det han höll på med.
Och har de överhuvudtaget någon uppfattning om hur lång tid detta plusjobb tar? Först ta man ner de gamla (ingår det?), ev tvättar fönstren (hur är det med den saken? Får man klättra hur som helst i fönster - vad säger skyddsombudet om det - och hur höga fönster får det vara - egentligen?)
Nå, upp med dom nya som nån annan (?) har tvättat och strukit, ärligt hur lång tid pratar vi om?
Sånt här trams ska vuxna människor hålla på med för att dölja arbetslösheten, det är helt otroligt.
Ha det så bra,
Lena Eriksson"


Det är bara att hålla med. Trams var ordet. Men ändå, det är underbart att det nu handlar om julgardiner!

En spis, en spis har jag hittat till otroligt bra pris. Gissa om jag är lycklig. Jag har gått och drömt om en sådan spis i flera år men aldrig haft råd. Nu hittade jag en för mindre än halva priset. Ja vet att det är en världslig sak. Men ibland blir man glad över grejer också.
Så har jag tankat så mycket att jag fått en guldmugg på Shell som innebär gratis kaffe hela året.
Så är det vacker väder och nästa vecka är det bokmässa och jag har världens roligaste seminarium med rubriken; Hur vill du bli funnen som fossil? Jag ska prata med en filosof, en hjärnkirurg och en fysiker om framtid och samtid.

Jag har verklig lust att plocka trattkantareller. Hösten är härlig!

Är det någon som har förstått varför det finns en sådan stor övertygelse bland makteliten om att bara det är stort så är det framgångsrikt och bra. Jag såg just att det låg ett förslag från Ansvarskommittén, som utreder statens organisation, om att vi ska slopa länsindelningen och istället satsa på större men färre regioner.
Jag får ont i magen! Är folk inte kloka? Samma kommitte´kommer säkert att förelså att också landstingen ska slopas vilket egentligen inte är fel. Men just nu sitter landstingspolitiker runt om i landet och letar nya uppgifter. För självklart tänker de sig att de är just dom som ska utgöra de nya regionsledningarna.
Med andra ord byter vi bara hus. Vi får samma gamla politiker, med nästan samma uppgifter och dubbelt så många byråkrater, i nya fina regionscentra.
Tanken på större enheter är bara sprungen utifrån ett byråkratiskt och rationellt perspektiv. Det har ingenting med demokrati att göra och ingenting med en lokal folklig förankring. Återigen är det tjänstemän som sitter och ritar på sina rum. Borde vi inte inleda en folkrörelse mot ökad byråkratisering och storskalighet? Jag börjar få nog.

"Hej Lotta!
Håller inte FI på att bli lite heterofobiskt? Och varför mobbar dom "heterosexuella medelklass kärringar" som skulle kunna utgöra en potentiell väljargrupp.

chockad tant i Mellansverige"

Bra fråga!

Pär Nuder har kört omkring i en oskattad bil med körförbud och råkade förstås stoppas av polisen. När konkurrent tidningen Expressens reporter frågade honom om varför han körde olagligt svarade han bara. Det är inte min bil det är min frus.
Undrar om finansministern tror att det är mer lagligt att köra olagligt när frun äger bilen?

Pär Nuder har presenterat budgeten idag, men det hamnade i skymundan eftersom förre finansministern Bosse Ringholm glappat lite för mycket om polisen. Pär Nuder var glad och han gjorde reklam för budgeten som en sann Coop-föreståndare. Politik är till för att säljas och ska sossarna ha en chans i valet vill det till att väljarna sväljer valfläsket. En reformbudget sa Nuder, Vi ska anställa inom offentlig sektor, vi ska fixa arbetslösheten åtminstone till -07 och vi ska sänka skatterna.
Nu är också uppgörelsen med miljöpartiet klar. Samarbetspartierna höll ihop trots hård kritik och elaka påhopp på varandra. Vi får se hur länge det håller?

Så här skriver Niklas om Ringholm;
"Hej Lotta,
Jag har ju tidigare uttryckt starka tvivel när du och andra har sagt att Bodström skulle vara en tänkbar kandidat till partiledarposten efter Persson.
Om nu Bodström över huvud taget hade någon chans tidigare, trots att han inte har åstadkommit något och trots att han inte har någon som helst erfarenhet eller plattform att driva politik utanför sitt advokatperspektiv, har inte Ringholm nu bidragit till att helt sänka honom, slutligen?
Jag tycker inte att det är Ringholm som måste fundera över sin position i regeringen (i alla fall inte mer än tidigare, han har väl aldrig riktigt platsat där), utan Bodström. Ringholms frustrerade utbrott om de slöa och ineffektiva poliserna innebär ju att Bodström kapitalt har misslyckats som justitieminister.
Eller?
Niklas "

I morgon bitti ska jag och prata på en Rotaryklubb i Stockholm. I Norrbotten har jag varit på många Rotaryklubbar. Jag vet att de delar ut stipendier till unga som vill studera utomlands och att det är en organisation eller ett nätverk för företagar och yrkesliv vad nu det innebär. Det är inte så mycket vaktmästare och verkstadsarbetare som är där men väl tandläkare och höga ambetsmän. De jobbar i ett internationellt nätverk. Det brukar i alla fall vara trevligt folk.
I morgon ska jag tala om företagande, om det nya näringslivet. Jag skriver ju alltsom oftast att vi backar in i framtiden. Med gårdagens lösningar försöker vi tackla dagens problem och det går ju inte. Det är fel makthavare som har makten. Det är ingenjörerna från förra seklet inom näringslivet och förtroendevalda fostrade inom folkhemsidyllen i politiken. Det kan inte bli annat än stiltje!

Omk FI och Tiina Rosenberg kom följande:

Hej!
"I Tiina Rosenbergs fall handlar det givetvis också om att hon trakasseras för att hon är homosexuell."
Hon har säkert fått en massa otrevliga mejl. Men om man får tro media så har hon själv inte varit någon kärleksgudinna i F! Snarare raka motsatsen. Vad är då den lämpligaste strategin för att inte bli utmanövrerad av de kvarvarande? Att bli ett stackars offer!
Snyft, snyft! Nej, jag är inte aggressiv och dominant - det är synd om mig! Bläääähh, snyft, snyft! Jag har blivit förföljd för min sexuella läggning.
Muminpappan sade: Så säg är det inte bra synd om stackars lilla Tiina? Vem skall trösta henne när hon gråter?
Mvh Börje Forss"

Ja nog är det lite sant att Tiina också har varit ganska le mot en del av kvinnorna inom FI. Men det kan ändå aldrig berättiga dödshot. Det tror jag inte Börje menar heller. Jag måste återkomma till det faktum att åsikter väcker så mycket känslor. Det är hat, det är kärlek, det är ilska och glädje. Jag är ju själv debattör och har fått erfara hur folk inom mitt eget parti vänder mig ryggen för att jag inte tycker som dem. Jag tycker det är sjukt. Rent ut sagt sjukt.

Jag fick ett mejl som jag bara måste publicera. Det kom från en äldre kvinna som hör lite dåligt och har svårt att följa med på TV eftersom det ofta är besvärande bakgrundsljud. Sådan vi hörande aldrig tänker på. Så här skriver Ingrid.
"Kan du inte hjälpa oss halvdöva åldringar att få bukt med detta FÖRBANNADE bakgrundsVÄSEN som är i alla nyhetsuppläsningar. Men ninte bara där också i posttävlingen på tv 4. Du kan väl börja med att låna en HÖRAPPARAT sitt sen en kväll o testa. VI är väl värda ett bättre ljud efter 50 år i arbetslivet. Jag är KVINNA o dom lyssnar ju ingen på.
mvh Ingrid Johansson "
Jag vet att detta är ett vanligt klagomål och jag har också hört Christina Jutterström svara på likande frågor. Det ska vi tänka på brukar hon säga. Men det måste nog vara väldigt många som reagerar för att de ska bli en ändring.

Det är en underbart vacker dag. Jag har städat och ridit. Jag red med handhäst och mitt sto råkade snubbla så vi nästan gick omkull. Men det gick bra även om det kändes som höften åkte snett. Då upptäckte jag när vi precis klarat oss från att falla att jag glömt att sätta på mig ridhjälmen. Tänk vad idiotiskt och samtidigt var jag helt inne på att vi skulle möta en björn i skogen. Tänk så man blir bara för att någon säger sig ha sett björnspillning. Löjligt egentligen.
I mogon får jag reda på om mitt andra sto också är betäckt. Hon har en snygg kille må jag säga.Han heter Feykir fra Knutshyttan.
En riktig drömprins för ett litet islandshäststo. Men än är det som sagt osäkert, vi får se när vi tar ultraljud i morgon.
Vet ni att ha islandshäst blir nästan som ett kall eller kanske mer som att gå med i en sekt. Skaffar du en häst, då tar det inte särskilt lång tid förrän du vill ha en till. Och så en till, och så en till. Det är svårt att sluta. Folk frågar vad ska du med så många hästar till. Jag försvarar mig med att islandshästar mår bäst i flock, ju fler de är desto bättre mår de.
Den här sektliknande företeelsen består i att de flesta som har islandshäst håller koll på varandras hästar. -Ja ha du har Fylkir kanj någon konstatera och sedan fortsätta. - Jag har en kompis som har hans moster och flera foton hemma på hans mamma och pappa. Folk kan släktled på släktled.

Det kan verka som att jag har sovit länge. Jag har inte nyss vaknat. Men tiden går snabbt. Har ni också ont om tid? Idag har det varit sammanträden mest hela dagen. Det är inte riktigt min grej men ibland måste man.
Jag har funderat länge på om jag ska vara rädd för björnen som lufsar i skogarna hemma. Men jag bestämde mig i morse att struntai det. Det blir odrägligt att gå omkring och vara rädd hela tiden. Jag tror att de flesta björnar åtminstone om de är normala är ganska skygga och håller sig undan. Det är farligare att åka till jobbet och ligga och köra i 110 på motorvägen än att gå i skogen.

Jag har bara sovit fyra timmar i natt! Så God natt och sov gott!

PS Har ni sett vilken häftig måne!

Jag var i Kiruna i går och diskuterade BB-frågan i Svt:s debatt. Det var roligt att åka till Norrbotten, Jag har ju bott där i 13 år. Jag kände i hjärtat att jag saknade länet och framför allt norrbottningarna. De är ett fantastiskt släkte ska jag säga er. Envisa, rakryggade och aldrig nästan aldrig följer de med strömmen. Det är bara döda fiskar som följer med strömmen.
Jag träffade Lars Törnman! Han hade minskat i vikt. Var bara en skugga av sitt forna jag då han var kommunalråd och satt på E 10;an och blockerade vägen i protest mot nedläggningen av BB. Han blev ju avsatt under kuppartade former tycker han själv och är numera i opposition. Han trivs inte så bra i rollen. Han sa att återfår inte Kirunapartiet makten går han tillbaka till gruvan. Han berättade också att han köpt en ny motorcykel. Törnman älskar att köra fort.
Jag träffade också en svärson till Gösta Sjölund. Ni vet säkert inte vem Gösta Sjölund var! Han är död nu. Men han var en spännande människa med Norrbottens förmodligen häftigaste konstsamling. Han kände alla konstnärer som besökt Kiruna. De var många. Konstnärer drogs till ljuset däruppe. Gösta guidade dem och hjälpte dem på alla sätt och fick ofta en målning som tack. Därutöver köpte han tavlor. Det fanns inte en tom fläck på väggarna i hans lägenhet. Det var tavlor överallt.
Jag hade mycket kontakt med Gösta. Han var speciell, egen och kanske typiskt norrbottniskt arg över det mesta. Ilskan är underbar då har man faktiskt inte gett upp.
Kenneth Backgård var också där. Han är ledare för sjukvårdspartiet i Norrbotten. Han är också i full färd med att försöka starta ett riksdagsparti. Intressant. Sjukvårdsfrågorna engagerar människor och de etablerade partierna kan inte längre hitta några lösningar som tillfredställer en bred allmänhet,

"Tjena Lotta Det är ett jävla gnäll i detta land är det inte.
från en som har sett det mesta. Till och med istallerat din telefon.
Men det är fortfarande ett jävla gnäll på samhället.
Hoppas du tar upp detta i en debatt för det gnälls för mycket i detta land.
Häls. Stefan"

Tjenare Stefan! Nog har du lite rätt. Vi gnäller ganska mycket. Vi ser hellre problem än möjligheter. Det vore inte fel med lite mer positivt tänkande. Även hos undertecknad. Jag är jätteglad för min telefon.
Många Hälsningar Lotta

I morgon sitter jag i God Morgon Världens panel. Det har hänt lite udda ting i veckan. Ett nytt riksdagsparti har fötts och det tillhör inte vanligheterna. I kommunerna däremot finns det nya partier i så gott som varje kommun. Dessutom en hel del regionala partier. Så som sjukvårdspartiet. Det håller också på att samla sig och samverka över länsgränserna för att kandidera till riksdagen.
I Norrbotten är sjukvårdspartiet väldigt lyckosamt. Många är missnöjda med landstingets sätt att hantera sjukvården. Jag ska förresten till Kiruna på tisdag och diskutera nedläggningen av BB i tv-programmet Debatt. Norrbottens Landstings hantering av BB i Kiruna är en bedrövlig historia. Riktigt skrämmande faktiskt.
Hittade just nu ett roligt citat av Loesje; " Med båda fötterna på jorden kommer man inte långt".
Sant och tänkvärt.

Budgetförhandlingarna har dragit ut på tiden. Nu är huvudproblemet amestin för flyktingar som miljölpartiet och vänstern kräver. Det verkar som regeringen gått med på att inte sänka spritskatten. Kors i taket!
Hörde just av grannen att färska björnspår hade noterats bara två kilometer hemifrån mig. Det är som det är. Jag vet att det inte är helt ovanligt att björnarna går väldigt nära bebyggelse. De stryker omkring utan att vi märker det. De vilda djuren är in på knutarna. Nu fattas det snart bara en varg sedan har vi väl det mesta i vår by.

Katastrofen i New Orleans är ett sorgligt kapitel. Men det finns hopp hörde jag i eländet. När P!:s reporter gick runt och pratade med folk på härbärgen sa de flesta att de inte sörjde "den här jävla stan". Allt hade varit så dåligt. Tillvaron så besvärlig. Genom katastrofen hade de fått hopp om ett bättre liv. De fick mat och kläder, läkarvård och tandläkarvård. Många familjer skulle få ett kontokort med 15 000 kr i starthjälp för att bygga ett nytt liv. För några kan det bli en vändpunkt. För andra blev det mest bara elände.
Jag är så blödig att jag också sörjer över alla dessa herrelösa husdjur som blivit lämnade av sina familjer. Usch vad hemskt.

Idag vid lunchtid startar Fi:s årsmöte i Örebro. Det ska bli lite spännande. De släppte ju en ny bomb i morse. Det är att de vill avskaffa det traditionella äktenskapet och partnerskapet för homusexuella och istället införa en samlevnadsbalk. Tror ni det blir valet hetaste fråga? Säg inte ja, säg aldrig, aldrig, aldrig. Detta i tider där bröllop nästan verkar vara det enda som roar folk numera.
Jag kommer att följa årsmötet här på bloggen. Vi får se om det blir öppet för memdia eller inte. För min del spelar det inte så stor roll. Jag har en hemlig spanare där inne mellan bänkraderna.

Det var en snäll och artig nyhetspanel i morse. Ovanligt enig också. Det verkar finnas ett brett motstånd mot att brottsoffer ska få inflytande över när livstidsdömda ska få sitt straff tidsbestämd. Tack och lov. Vi behöver inga dokusåpor i rättssalen. Enligt förslaget ska brottsoffren heller inte få någon direkt inflytande över beslutet. Däremot ska de tvingas att vittna om sina känslor och återigen få uppleva den händelse som i grunden förändrade deras liv. Det är inte rätt mot de drabbade att lämna ut dem på det viset. Låt dem sörja i frid och ge dem en chans att gå vidare i livet. Rimligtvis är det väl så att vi ska ha en rättsligstiftning och rättsprocess som bör klara av att fatta rätt beslut.

Jag träffade Bosse Ringholm i tv-studion. Han verkade på bra humör. Det är säkert befriande nu när opinionssiffrorna verkar ha vänt. för socialdemokraterna. Han sa att han hade en sådan lust att svara på mina inlägg. Hoppas han gör det!

Det har varit en ganska tuff vecka. I morgon bitti ska jag upp tidigt för att hinna till Sthlm och SVT. Det är nyhetspanel igen. Det är roligt och mer spännande för politiken att opinionssiffrorna vänder för socialdemokraterna. Det har varit tufft för Göran Persson ett tag. Allt han gjort har blivit fel. Folk har skällt och kritiserat honom. Om vi jämför med hur FI har agerat utifrån den granskning de utsatts för av media och ser till hur Göran Persson ständigt är utsatt finns det anledning till eftertanke. Klarar de pressen att vara politiker idag. Det är inget lätt jobb. Det vet ju Gudrun.
Det blir lite små fånigt att det för första årsmötet hålls inför stängda dörrar.

Tidig mogon och jag har på vad jag ska säga till medlemmarna i Sveriges Kommunaltekniska Förening.
Jag åker mot Sundsvall nu.

I morgon ska jag till Sundsvall och tala inför Sveriges Kommunaltekniska Förening.
De organiserar alla kommunerns tekniska nämnder.

Här kommer ett långt brev från Incan. Men jag tyckte det var värt att publicera detta i sin helhet. En berättelse från en arbetslös ensamstående fembarnsmamma som politiker som anklagar folk för att fuska borde läsa.
"Hej!
Jag är ensamstående fembarnsmamma och arbetslös. Jag bor i Nynäshamn, på Södertörn, där alla jobb bara försvinner. Jag känner en fruktansvärd sorg i mitt hjärta när jag hör av Lars Lejonborg att jag inte vill jobba. Jag hade turen att få ha ett sommarjobb men nu är det slut och jag söker jobb för fullt. Men vem vill ha mig...?
Bara det att jag är ensamstående fembarnsmamma... VAB-dagar, sen ankomst, sjukfrånvaro, m.m.
Det känns som om det är vad arbetsgivare tänker när jag söker en tjänst.
Sedan det faktum, att jag inte varit borta en enda dag, vare sig jag eller barnen har varit sjuka, från sommarjobbet eller det jobb jag hade förra hösten, ja, det kan ju inte dom veta.
Jag vill inget hellre än att få jobba. Förra hösten jobbade jag heltid med att köra betongbil, vilket jag stormtrivdes med. Började ofta halvsex, sex på morgnarna.
Frågade kommunen om jag kanske kunde få hjälp en timme på morgonen med att få barnen till skolan, (dom var då, 4,6,8,10 och 12) så att jag kunde, utan med en nervös klump i magen av undran om barnen skulle fixa själva att gå till skola och dagis, åka till mitt jobb, jobba och göra rätt för mig.
Men någon sådan hjälp fanns inte att få.
Ja, då löste jag det själv, jag tog ur egen ficka och betalade en flicka för den hjälpen. Bara jag fick jobba.
Har tagit ströjobb där jag kunnat. Fick i våras anställning på ett bemanningsföretag, där jag körde styckegods.
Det var helt okej och jag trivdes, även om arbetstiden kunde bli både 10 och 12 timmar per dag. Men jag löste alltid det problemet, med barnpassning alltså.
Tyvärr så var jobbet inte kontinuerligt, utan jag kunde ha jättemycket att göra några dagar, för att nästkommande dag vara helt utan arbete. Jag hörde mig för med min A-kassa om jag fick stämpla upp till fulltid. Men det fick jag inte, så vad göra? Eftersom jag försörjer fem barn så måste jag ha en viss inkomst för att pengarna ska räcka, så jag var helt enkelt tvungen att säga upp mig för att få stämpla!!! Snacka om motarbetad...
Behovet av att få vara ute på arbetsmarknaden är enormt stort. Att få jobba, tjäna sin egen lön. Idag känns det som om, att om jag måste gå hemma en enda dag till så blir jag tokig. Depressionen hänger som ett stort regnmoln, redo att falla ned över mitt huvud. Jag försöker att aktivera mig, för att inte hamna där. Men ibland är det svårt att komma ur morgonrocken när jag vet att jag ändå inte kommer att gå utanför dörren på hela dagen. Bara plocka tvätt och disk efter barnen.
Är inne på AMS:s hemsida flera ggr om dagen, för att kolla uppdateringarna.
Jag åker ut till mina gamla arbetsplatser för att se om dom behöver folk, hör mig för med gamla arbetskamrater om jobb. Jag gör verkligen allt man kan för att få ett jobb. Så, Lars Lejonborg, kom inte och kalla mig för arbetsskygg, för då är du helt ute och cyklar.
Ge mig hellre ett råd om hur jag ska kunna få ett jobb.
Incan i Nynäs"

Idag har det varit hektiskt. Dessutom har jag blivit förbannad över flera nyheter på Ekot. Mest arg blev jag av larmen från Jordbruksverk och Livsmedelsverk. De har idag meddelat att barn under fem år inte bör ha någon kontakt med djur. Vilket skitsnack! Hur länge ska sådana myndigheter få sprida skräck och okunskap bland folk undrar jag? Chansen är en på miljonen att ett barn blir smittat av en ko.
Själv har jag en dotter som är 2,5 år. Hon växer upp med hästar och dynga, med katter och hundar. Vi har får i närheten och bävrar och rävar och älgar, Kor på ängarna och kalvar. Vad ska jag göra, vad rekommenderar Jordbruksverket ? Flytta? Sälja alla djuren och kräva att bönderna tar bort korna?
Jag så innerligt trött på dessa larmrapporter. Förra gången det begav sig gick Livsmedelsverket ut med att det var farligt.att äta chips. Folk slutade köpa chips i panik tills det kom fram att vi behövde äta en si så där 3 000 kg.
Sjuk kan man bli överallt. Det är farligt att bli född också, du kan dö i födseln. Det är farligt att gå på gatan - du kan få en tegelsten i huvudet. Att leva i vårt samhälle är också farligt. Vad finns det vi inte kan dö av? Jag hörde en man som drunkande i badkaret.

Här är ett svar från Maria till den kvinnan som ville vara anonym.

"Ville bara tala om att den anonyma mejlande kvinnan? som skriver om den höjda a-kassan har alldeles rätt i sina åsikter. Röstfiskeri och inget annat! Som arbetssökande skulle jag vilja ser lite mer av hopp för oss i Sverige oavsett om vi arbetar eller inte. Det är så lite hopp och tilltro som basuneras ut utan mer skräck som gäller just nu och det bryter ner i stället för att bygga upp oss som individer. Det måste finnas en tilltro till vårt land för att saker och ting ska gå framåt. Inte skapa en offerroll om att vi inget kan göra än att vänta på att alla företag ska flytta ut eller att vi som är ekonomiskt svaga i samhället ska få gå till socialen. En instans som styr upp livet mer än vad arbetsförmedlingen med sina krav gör i dag…
När det gäller kroppsspråket är det oerhört avslöjande och säger en hel del till oss om vi orkar se och lyssna på oss själva…"

Ett nytt inlägg om Persson:

"Hej Lotta!
Jag gillar din blogg mycket, det är intressant och vasst. Jag som norrbottning känner också igen dig från din tid på NSD.Numera är jag utflyttad till Stockholm för universitetsstudier.
Jag blir så frustrerad över Göran Persson utspel om att höja taket i a-kassan eftersom jag tycker det är absolut fel prioritering att göra.Jag har genom jobb mm sett så stora behov av olika saker i vården, skolan och bland arbetslösa och ensamstående att jag ser utspelet som ett hån mot de svaga som behöver sina medmänniskors solidaritet. Dessutom skapar Persson en subtil skräck och ångest med sin retorik snarare än eftertanke och engagemang över det samhälle vi lever i. Det är inte konstigt att det jäser bland folket och forskning visar att svenskarna är ett ångestladdat folk när alla vill ha visioner och framtidshopp men bara matas med skräckscenarier och domedagsprofetior om Sveriges politiska framtid. Den som visar folket "ljuset" vinner valet 2006.
Höja taket i a-kassan är en ren muta till de medelklassväljare som socialdemokraterna redan förlorat till stor del och som Persson hoppas ska rösta på sossarna av egoistiska skäl. Det är hemskt eftersom det inte är budskap om solidaritet som styr de politiska budskapen utan ett kall på egoism med en skräckblandad rysning om arbetslöshet och misär som basuneras ut av det regeringsbärande partiet. Persson flörtar inte med reformer för de svaga grupper han redan tror att han har i sin hand. Är det bara jag som tycker att detta är skandalöst att den politiska retoriken bygger på skräck och egoism och inte visioner och hopp?

Med vänliga hälsningar
(vill helst vara anonym, men hoppas gärna på svar i någon form)"

En sak är säker. Visioner och hopp är det ont om i dagens politiska debatt. Arbetslösheten är vårt största gissel men samtidgit blir det fel om politiken helt inriktar sig på de arbetslösa och missar huvudpoängen nämligen de näringsliv som ska skapa de nya jobben. Där finns ju inga svar. Småföretagarna snackas det mycket om, men vi vet av erfarenhet att när det gäller så struntar politiken fullkomligt i den lilla företagaren. De små företagen är inte tillräckligt viktigat för att prioriteras.
Nu kör alliansen småföretagarens visa. Det har de gjort förr utan några konkreta resultat. Maud Olofsson som kanske snackade mest om den lilla företagaren i gårdagens debatt kom heller inte med några konkreta lösningar. Istället lyckades hon få oss att förstå att det stora företagen skulle flytta hem igen bara vi fick en ny regering. Suck! Tänk att de tror sig inom alliansen också kunna påverka den stenhårda världskonkurrensen som driver storföretagen till Asien och andra låglöneländer.
Låglönesverige är kanske visionen?

Om persson och sossarna kom detta;


"Jag vet inte i vilken utsträckning Socialdemokraterna använder sig av tankesmedjor, men uppenbart är att borgligheten som är flitiga användare av dessa lyckats väl så här långt. Jag som själv är en stor beundrare av Göran Persson trots alla hans fel och brister kan bara slå fast att i Sverige idag finns det bara en politiker av format och det är Göran Persson. I debatt efter debatt smular han sönder motståndarna som alls inte kommer i närheten av den enorma kunskap Persson besitter. Däremot tror jag Göran Perssons ledarstil måste justeras för i annat fall lyssnar inte folk till vad han har att säga.
Nåväl, visst kan det tyckas märkligt att en tungviktare som kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson inte blir lyssnad till och utestängs från viktiga sammanträden, men även här anser jag Persson gjorde rätt. Det skulle faktiskt vara en omöjlighet för statsministern att ta emot och lyssna till alla kommunalråd i landet och deras synpunkter på försvarsnedläggelser. Naturligtvis pratar alla kommunalråd i egen sak och ur det perspektivet skulle det bli en tämligen handlingsförlamad regering. Hur mycket det än svider i de kommunala skinnen så måste regeringen visa handlingskraft även när det går egna emot.
Avslutningsvis, jag undrar hur Persson tänker nu när alla oppinonssiffror viker neråt? Förhoppningsvis har han ett eller flera ess i rockärmen när slutstriden avgörs om ett år! Visst, borgarna leder i nuläget, men det är ju inte någon större vits att leda ett maratonlopp i början! Jag hoppas innerligt att regeringen Persson lyckas tränga igenom den politiska kosmetika som borgarna anlagt. Om inte, ja då går menigheten en hård tid till mötes!
MVH Göran "

De gamla grekerna talade om människans hybris och det innebär att hon överskriver sina befogenheter, förhäver sig och rubbar naturens jämvikt. Att bryta mot naturlagen ledde alltid till vedergällning eller straff från gudarna.
Naturen är ett system där olika delar påverkar varandra. Vi har sett vad som händer när vi rubbar systemet. När regnskogar skövlas, när arter dör ut och när koldioxidutsläppen värmer upp jordens klimat. Just nu är ozonhålet större än någonsin. Vi upplever och vi noterar den ena naturkatastrofen efter den andra. Vi ser att vädrets makter rår vi aldrig på oavsett hur modert samhälle vi har eller vilka skydd vi försökt bygga upp. Naturkrafterna är skoningslösa.
Men vi tar egentligen inget ansvar för våra handlingar. Miljöfrågorna är inte i fokus och vid varje toppmöte så dagtingar politikerna med sitt samvete och de svåra besluten som skulle kräva vår egen bekvämlighet.
Så har vi det där med pengar! Bilindustrin är nu i Indien och Kina och vädrar morgonluft. Folkbilen i dessa länder räddar en hårt ansatt bransch ett tag till. Det är ju bra att kunna sticka till Asien istället för att tvingas tillverka miljövänliga motorer i väst.
Själklart kommer folkbilarna i Indien och Kina att påverka klimaten. Ingen av oss kommer undan. Vi är en del av systemet. Vi sitter i samma båt.
Men erkänn att det är förvånande att vi tänker så kortsiktigt när det gäller miljön. "Om hundra år kanske", är en vanlig fras i dessa sammanhang när vi befarar allvarliga förändringar. Många av oss kan ha barnbarn som lever då. Det är ändå inte så långt borta. Världens äldsta som dog nyligen var 115 år. Hon var född på 1800-talet.
Jag har svårt att förstå att vi är så ansvarslösa.

Det är sorgligt och bedrövligt att skåda katastrofen i New Orleans i USA. Orkanen Katrina som ödelade allt i sin väg och tillråga på allt viisade upp för världen och amerikanerna att det är klasskillnader också i eländet. Större delen av den vita befolkningen satt sig i sina bilar och åkte från katastrofområdet. Den fattiga svarta befolkningen blev kvar. Där fick de vara och ingen hjälp nådde fram. Bedömare gissar att över 10 000 människor omkommit i delstaten Louisiana. Kritiken är stark gentemot president George Bush. Borgmästaren i New Orleans anklagade Bush för att ha övergivit både staten och de invånare som råkade bli kvar.
Världen största demokrati var det någon som sa. Det låter fint med samtidigt klingar det så tomt. Tänk vad ordet demokrati missbrukas. Inte bara i USA utan också här hemma.
På gatorna i New Orleans ligger liken kvar. Dag efter dag. Förtvivlade människor skriker på hjälp men ingen hör dem. Gamla människor lämnas att dö och människor bara går förbi.
En ögonblicksbild från de som kallar sig världens största demokrati.

Ytterligare en röst om bloggen:
"Hej Lotta!
Det var intressant att se vad som hände när jag klickade på din blogg om Försvaret. Tomt! Ingenting!
Och det är ju ganska träffande. Det finns inte, men kostar fortfarande 40 mdr.
Konstigt va?
H-n
Hans"

Så här skriver Olle om Tina Rosenbergs och Göran Perssons utspel om jobben i veckan.
"Återigen någon som tror att jobb är något som finns i en förutbestämd begränsad mängd och som sedan tar slut. Det är svårt att förstå varifrån en sådan tanke kommer. Något liknande hördes från Tina Rosenberg häromdagen när hon tyckte att världen inte har råd med mera tillväxt.
Det skulle alltså vara dags att stanna och ge människor lön bara för att finnas till. Man kan undra var pengarna skall komma ifrån? Pengar är ju i själva verket bara allt det där som vi tillsammans producerar varje dag. Tillväxt betyder endast att vi lär oss att göra saker bättre och billigare.
Lotta, jag tror att den verkliga tillväxten i framtiden, alltså den som kan utveckla livet; ligger i att befria individen från nyfödd till gammal. Att ta bort fyrkantiga , hämmande och frustrerande hinder som makthavare, vare sig de nu är politiker, fackföreningspampar eller näringslivs direktörer, som vill behålla sin kontroll; för att i stället plocka fram potentialen och självförtroendet hos den enskilda människan. Glömma de kollektivistiska tvångslösningarna och i stället - på livets alla områden - låta individen skapa de kollektiv man själv behöver och vill ha; bygga upp egna nätverk dit företag och myndigheter får vända sig och föreslå möjligheter för att få pass, sjukgymnastbehandling, köpa kyckling osv.
Vänd på pyramiden och sätt individen i centrum så skall du få se på tillväxt, Tina och Göran!
Jag lär återkomma i ämnet.
Hälsningar
Olle Reimers"

Det ligger mycket i detta! En viktig diskussion som behöver fortsätta.

Det är slut i Bankeryd! Mötet var en succé. Familjefesten som hölls på kvällen där barnen fick hink och spade och bjöds på grillkorv. Journalisterna som belägrade Göran Hägglunds trädgård och sände direkt under fönstret till rummet där Lars Lejonborg låg och sov. Jag tror det var K G Bergström. Han som aldrig ids åka till Gotland eftersom det är ett sådant spektakel.
Så till huvudpersonerna själva - Alliansens partiledare som säger sig ha kommit överens om den ekonomiska politiken. Vi har visserligen inte sett det i verkligheten än, men vi får väl lita på deras ord. Politiker talar väl alltid sanning! Jag tror att möjligheten att nå makten, som just nu tycks vara så rimligt, torde få de enskilda partierna att lägga band på sin partipolitik. Enighet är bättre än splittring. Göran Hägglunds egenhändigt plockade Lejongap torde ha smickrat folkpartiledaren.
Ändå är det mycket som kan hända, inte minst upp och nedgångar i opinionssiffrorna för de enskilda partierna. Dåliga siffror är stressande och bra siffror kan lätt stiga en åt huvudet.
Det finns en oerhörd målmedvetenhet inom alliansen. Men trots det är det mycket som ska falla på plats.
Jag kom att tänka på en monolog med Hans Alfredsson där han talar om att livet är som en påse. Tomt och innehållslöst om man inte fyller den med något. För alliansen är förmodligen poliitken som en hink och en spade. Också den tom än så länge, eller kanske i alla fall fylld så botten täcks. Nu väntar vi med spänning på helheten. För den som vill läsa lite om vad de hittills kommit fram till är det bara att gå till hemsidorna.

Allt medan Bankerydsmötet fortsätter framgångsrikt har det brutit ut ett gerillakrig inom socialdemokratin. Striderna sker i olika fraktioner. Kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekul har gett sig på partisekreterare Marita Ulvskog om föräldraförsäkringen. Det är ett ovanligt grepp må jag säga. Oeningheten handlar om tolkningen av ett partistyrelsebeslut när det gäller kvoteringen i föräldraförsäkringen. Nalin Pekul har fått understöd också av Annika Billström.
Marita Ulvskog gjorde några uttalanden i frågan i Ekot där hon bland annat sa att kvoteringen av fler pappamånader skjuts på framtiden. De skulle hon inte ha sagt.
I normala fall skulle kvinnoförbundets ordförande slagit partisekreteraren en signal och försökt reda ut frågan internt. Men icke. Kvotering av fler pappamånader i föräldraförsäkringen är visserligen en av de annars så profillösa kvinnoförbundets kärnfrågor just nu. Det kanske är därför som frågan blev så het.
En än värre strid är den som tycks pågå mellan Göran Persson och Göran Johansson. Göteborgs starke man Göran Johansson hoppar av verkställande utskottet och partistyrelsens i protest mot Göran Perssons maktfullkomlighet. Det är inte första gången Göran Johansson är förbannad på Persson. Hans missnöje har grott under en längre tid och anledningen är att han inte tycker sig få tillräckligt gehör för kraven från Göteborg. I den kritiken får han också medhåll av Malmös kommunalråd Ilmari Reepalu. Han hävdar att politiken är för centrerad på mälarregionen, och att ministrarna mest kommer från stockhomsregionen.
Göran Johansson är inte vilken politiker som helst. Han har länge tillhört partiets innersta cirkel. Han var med redan på Olof Palmes tid och har varit en mycket tung röst i rörelsen. Han representerar både metallfacket och Göteborg och det vill inte säga lite.
Göran Johansson är bitter på Persson. Det som fick droppen att rinna över bägaren var tydligen försvarsbeslutet och nedläggningen av regementet i Göteborg.
Enligt Expressen säger Göran Johansson att han känt sig maktlös och att partistyrelsearbetet är en enmansshow. Till tidningen säger också Göran Johansson själv; -Varför ska jag hålla på och åka på möten när det man säger inte har något större värde.
Det är givetvis besvärligt för Göran Persson som försöker tona ner hela affären. Göran Persson beklagar Göran Johanssons avhopp: Enligt TT har Göran Persson sagt att"
- Göran Johansson är en färgstark politiker men han fyller 60 år i dag och vi kommer alla till den tidpunkt där vi ska göra något annat, sade Persson.
Det uttalndet visar allt hur sur Persson är på Johansson. " Vi kommer alla till en tidpunkt där vi ska göra något annat."
Det är tufft att heta Göran Persson just nu. Interna bråk, missnöje från väljarna och en stark personlig kritik från nästan alla håll. Uppenbarligen börjar slitningarna nu bli så stora att de inte längre kan hållas internt. Det bådar inte gott inför framtiden.

"- Jag hoppas att vi kan komma ett bra stycke när det gäller den ekonomiska politiken. Vi kan inte gapa över allt på en gång för då kommer vi inte att komma någon vart, utan nu är det ekonomisk politik som gäller. Det handlar om skatter, socialförsäkringarna. Framförallt är syftet att få fram resurser för att skapa ett nytt företagsklimat i vårt land. Det behövs nya jobb, sa Göran Hägglund.
Det vilade en viss allvarstyngd över de fyra partiledarna när de efter en halvtimmes kaffemingel med det stora medie-uppbådet i Göran Hägglunds trädgård stängde dörren om sig."

Citatet är från Ekot. Det säger egentligen allt om toppmötet i Bankeryd. Grattis alliansen vilken ypperlig mediastrategi.En inte oväsentlig del av landets journalistkår står och häckar i trädgården bara för att konstatera detta. Tänk hur det var förr. Då räckte det med ett rum i riksdagen för 50 personer när ni bjöd in till presskonferens, Sannerligen är det nya tider!

Vissa dagar blir det få inlägg på bloggen. Så är det att vara bloggare. Ibland händer så mycket att tiden inte räcker till. Nyss såg jag en bild på hur Göran Hägglund stod hemma i vardagsrummet och dammsög. Han hade visning av villan och luktade på blommor han själv handplockat. Det är toppmöte i Bankeryd. Lite roligt är det dock med dessa alliansträffar. Det händer i alla fall något i svensk politik. Vi är så vana vid att socialdemokraterna alltid håller i taktpinnen. När de ingenting gör blir vi lite handfallna. Vi sitter mest och klagar över att sossarna ingenting gör. När alliansen agerar då klagar vi också över att sossarna ingenting gör. Vi har blivit sosseberoende i Sverige. Det är kanske därför många är så arga på Göran Persson. Förväntningarna på honom och partiet är så stora att han aldrig kommer att kunna leva upp till dem.
Alliansen då? Ja vi jublar åt dem i brist på annat. Granskar vi alliansens arbete finns det väldigt lite att jubla åt. Att de kanske lyckas få fram ett trovärdigt borgerligt regeringsalternativ? Att de bildat arbetsgrupper? Att moderaterna gått till vänster i sin jakt på makten? Tveksamt.
Det är med andra ord lite torftigt i svensk politik, tycker ni inte det? Inga djupgående samhällsanalyser, inga visionära strategier inför morgondagen. Nog önskar jag några nya partier. Det gamla etablissemanget behöver utmanas. Det är säkert.

God Morgon! Jag har varit vaken sedan kl 6.00. Jag är på väg till Västerås och till slottet där. Jag ska träffa Mats Svegfors som är landshövding och några talmän från USA och Tyskland och prata EU och demokrati. Jag deltar i en paneldebatt och demokratifrågan har jag fått som mitt ansvarsområde. Det ska bli intressant. Andra som deltar kommer från riksdagen, från organisationen Svenskt Näringsliv och Länsarbetsnämnden. Få se om vi kan ge en rättvis bild av Sverige i EU.

Så här skriver KAS som Göran Persson och gardinerna;

Jag läser din blogg i stort sett varje dag,
I Huskvarna gör det ett hundratal arbetslösa år efter år och gör ingenting.
Jag skulle tro att det åtminstone finns minst en gammal Dam (oops eller herre) som haft samma gardiner mer än ett par år av den enkla anledningen att ingen har hjälp henne eller honom att byta. Kommer ihåg att varje midsommar som frugan och jag hälsade på min gamla kära mormor, så ville hon byta ut vintergardinen mot sin sommargardin. Det var naturligtvis frugan som gjorde det. Hon kunde eller ville inte följa oss till parken och fira. Men jag tror att bytet av gardiner och en vas med nyplockade sommarblomster var hennes midsommar i livets slutskede. Och besöket förstås.
Vad är det för fel med att en manlig statsminister som verkar ha lite empati?

Den vackraste blomman av alla
Sök Dig ensam till en trekorsväg,
vid den ena en kyrkans gård,
vid den andra en äng med nattens dagg,
vid den tredje den klaraste källa.
Där söker Du och där skall Du finna
nio sorters blomster
Du vackra midsommarkvinna.
Vid den ena vägen, den där våra gamla är och redan plockade blommor stå.
skall Du finna prästkrage, blåklint och gulmåra.
Akta så ingen Dig ser och rör inte pionerna vid stenmurens kant,
då Du av dem sjukdom kan få.
Skynda sen till ängen vid den klaraste källa, Du får ej bli sen,
här skall du finna tjärblomster, käringtand och blåklocka.
Här kan Du släcka Din längtans törst,
dricka det klara ur en skopa av finaste ben.
Vid den tredje vägen skall du samla nattens dagg
till den finaste deg och till den gamle som är sjuk.
Här skall du finna smörblomma och förgätmigej och den vackraste blomman av alla,
och gör Du detta i rätt tur och ordning ska Du i den skönaste dröm falla.
kas

Jag kör mycket bil. Jämt får vi av trafiksäkerhetsexperter höra att farten är orsaken till de flesta olyckorna. Det ligger något i det. Men det räcker inte som förklaring! Vad orsakar farterna då? Visst finns det många som älskar att köra fort och testa gränser. De kan leva farligt. Sedan finns det många som kör för sakta och leker poliser och stoppar all övrig trafik. Dessa "trafiksniglar" är väldigt farliga. De orsakar stress, ilska och till slut idiotiska omkörningar. Det är gräsligt att hamna bakom sådana som ser till att köerna växer och att irritationen ökar i de bakomliggande bilarna. Ofta är det en sådan där självgod person som brukar sucka tungt över alla andra och rappt konstatera att de aldrig råkat ut för en olycka.

Det borde också vara förbjudet att köra för sakta. I USA finns det vägar som förbjuder fordon att hålla för låga hastigheter. De blir istället hänvisade till alternativa vägar. Vad skönt det vore om vi hade så i Sverige också.

Nu är det problem i FI! Ebba Witt-Brattström en av grundarna till det feministiska nätverket och som också varit aktuell som ett av språkrören hoppar av sitt uppdrag. Mitt arbete som litteraturprofessor tar för mycket tid säger hon. Är det sant månne? Det visste hon förmodligen sedan tidigare att hon hade ett krävande arbete. Med Ebba Witt-Brattström borta lär det blir problem för FI. Många socialdemokratern som hoppat över till Feministiskt initiativ har gjort det mycket på grund av Ebba Witt-Brattström. De är lite rädda för den starka dominansen från Gudrun Schyman och vill inte se FI som ett avknoppat vänsterparti. Det ryktas om samarbetssvårigheter inom styrelsen. Det är i så fall tråkigt. Men onekligen är det många färgstarka kvinnor med egen vilja som ska samsas i styrelsen. Alla vill de synas.

Det är bara några veckor kvar innan FI ska presentera sin politik och förmodligen sitt parti. Vi får se vad som händer.

Nu har de gjort det igen, folkpartisterna, kommit med en lysande idé. Nu vill de införa en fuskminister. En person som ska jaga medborgare och se till att de sköter sig. Lejonborgs pack - torde vara folket. Uppenbarligen har partiet stora problem med medborgarna oavsett ålder. Förutom fuskministern har vi jakten på alla invandrare som inte sköter sig och läser svenska. Vi har alla rasister i skolarna som ska få Säpolärare. En liten agent som kan övervaka vad de säger och gör. Vi har minderåriga - småbarn som ska kunna ställas inför rätta. Nu alltså en fuskminister med rätt att döma!

Vilken människosyn folkpartister börjar anamma. Annat var det förr - på Bengt Westerbergs tid. Han hade en nalle som mascot och var mjuk och omfamnande i sin framtoning. Han är ju också hedersfeminist numera.

Suck vad tiderna förändras.

Så här skriver Göran om spritskatten;

"Lotta det är klart att spritskatten skall sänkas! Det var ju tack vare billig sprit vi blev med i EG och senare EU. Utan löfte om billigare sprit hade det blivit ett lika klart nej som det blev i röstningen om EMU.
MVH Göran"

Bävrarna i byn har jag låtit vara ett tag. I sommar hyar vi haft drygt 40 kanadagäss som nu har fått ungar. De två tranorna som bott här har blivit tre. Nu har det kommit nya djur till byn. En granne berättade att när han skulle åka in till samhället såg han något som låg på vägen. han trodde det var ett stort djur som blivit påkört. Men ju närmare han kom desto mer såg han förstås. Det var tre Lo-djursungar som låg och solade sig på vägen. Häftigt va! Sedan såg vi också en kattmamma som kom promenerandes efter vägen med fyra ungar. Det händer lite på landet också!

Gerard skriver om sänkningen av skatten på sprit:
"Jag läser en rubrik som du lär ha skrivit: "Att sänka spritskatten är ett populistiskt frieri, inte ett sätt att komma till rätta med alkoholmissbruk" Att komma tillrätta med alkoholmissbruk och att sänka alkoholskatten är TVÅ olika saker som INTE BEHÖVER ha med varandra att göra. Skatter är som lagar: De ska drabba alla lika. Det är en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Den dagen en skatt eller en lag är orättvis bör den avskaffas. Jag hoppas du håller med mig. Alkoholskatten drabbade alla i Sverige lika så länge svenskarna MÅSTE handla sin sprit på Systemet. I och med att detta tvång har avskaffats, i och med att svenska FÅR köpa hela billaster alkoholvaror i exempelvis Tyskland, helt lagligt, drabbar den svenska skatten befolkningen oerhört orättvist. De som bor i södra Sverige kan handla sin sprit mycket billigare än dem i Stockholm.
DETTA ÄR EN STOR ORÄTTVISA.
Lösningen är att sänka den svenska skatten till tysk nivå så ALLA drabbas lika igen.
Beträffande "att komma tillrätta med alkoholmissbruk" så kan man gå tillväga på olika sätt. JAG föreslår att staten/landet erbjuder gratis information om riskerna med alkoholmissbruk samt erbjuder gratis avgiftning till dem som vill/behöver det. I övrigt bör alla skador som orsakats av alkoholmissbruk lyftas bort från den allmänna sjukförsäkringen och särskilda "alkoholförsäkringar" erbjudas.(Det finns redan i dag särskilda (tilläggs)försäkringar för aktiviteter som innebär stora risker.)"
Gerard T

Rättviseargumentet som du för Gerard håller inte tycker jag. Det går inte att sänka skatten på sprit så mycket att den kan kunkurrera med svartspriten. Dessutom kommer det alltid att finnas och har alltid funnits människor som kan handla sprit billigare. Givetvis beroende på var de bor i landet. Andra bränner hemma. Det enda rimliga för rättvisans skull vore då att begränsa införseln av sprit i landet. Men det vet vi aldrig kommer att ske.
Synen på alkoholen bör ha ett helhetsperspektiv. Vad kostar de ökande alkoholskadorna samhället? Framför allt vad vill regeringen nu när de har tappat greppet om frågan? Det vore intressant att få en analys av läget som är mer än populistiska uttalanden.

Under senare år har den svenska lagstiftningen gång på gång förvånat oss. Människor sparkas ihjäl infför människors ögon men ingen kan dömas för brotten. Gruppvåldtäkter där kvinnor hålls inlåsta och förnedras men ändå inga domar om väldtäkt. Hon var utmanande klädd brukar det heta. Nu har ånyo en dom fallit denna gång handlar det om barnpornografi. Det är högsta domstolen som behandlade ett fall med underåriga flickor som var med i en porrfilm. Men de ansågs av domstolen se så mogna ut att filmen inte bedömdes som barnpornografisk. Polisen är förvånad. Om en trettionåring ser mogen så är det alltså inte barnporr. Det innebär att polisen måste ändra sina tolkningar när de utreder barnpornaografiska brott.
Lagstiftningen är helt absurd. Hur länge har det inte snackats om att den ska ändras. Det har varit stora och vackra ord från Tomas Bodström. Vi måste ha en lagstiftning som också skyddar offren. Här handlar det ändå om sexuellt utnyttjade av barn.

Konsekvenserna av att vi har en lagfstiftning som aldrig kan döma de skyldiga får allvarliga konsekvenser. Det är lätt att räkna ut vad man ska göra för att slippa straff. Moralen den åker i botten.

Idag har jag tagit hästarna till hjälp att leta kantareller. Jag läste ju om kantarellkatten som jamade på ett visst sätt när han lokaliserat svampen. Mina hästar stannade och åt gräs och sedan fick jag passa svampen. De verkade tycka om kantareller. Jag hittade i alla fall några. Man har ganska bra utsikt där från hästryggen.

Jag såg att arrangörerna ställer in demokrativeckan i Sundsvall. Är det månne tidsandan? När demokratin fungerar illa och de etablerade partierna är ointresserade av frågan då lär intresset vara svalt för sådana arrangemang. Det är ju mest partifolk och lite ditkommenderade studenter som kommer till demokrativeckan. Är inte föreläsarna tillräckligt intressanat då kommer inte massmedia heller.

Erik Wagner skriver också om spritskatten som tycks bli en het valfråga. Han hänvisade till sin blogg i ett mejl. Den läste jag!

KAS skriver också om Perssons hus

"Kommer från en liten by i hälsingland Där ser vartenda hus ut att var i den storleken. Inget konstigt med det, man hade timmer och man var duktiga på att bygga.
Om man har intresse av att borgarna skall vinna och få tillfälle att förstöra vår ekonomi ytterligare, utöver vad dom redan gjort, så skall man delta i den dagliga jakten på våra nuvarande regeringspartier. Varje timme sen amatörerna lämnade över till socialdemokraterna sist, har kostat svenska folket 4,8 miljoner i blå räntor, på den skuld som de byggde på några få år. På en dag blir det 115 miljoner kronor.
Det motsvarar vad internationella röda korset vädjat till värdens folk om i bidrag till Nigeria.
Mycket ödmjuka hälsningar/KAS
PS låt vår statsminister som haft den förra fyrklöverns handbojor på sig i snart 11 år och sett 625 miljarder rinna ut på golvet från den blå räntekranen bygga sig en rejäl gård där han kan uppleva några trevliga år på livets höst."

Lena skriver ett roligt mejl som ni måste få ta del av.

"Hej Lotta!

Läste i dag intervjun med Göran Persson. Han kommenterar där sitt husbygge med bla;
Jag bygger ett stort hus, som bondstugor (!) såg ut på landet. Från 1600-talet och framåt har man byggt den här typen av hus!!!!!
Har det helt slagit slint hos den mannen? En bondstuga på 350 kvadrat........Ja inte var det så MINA anfäder och mödrar bodde, det är då ett som är säkert.
Och skogsbonde, jo jag tackar, han som låter sin hustru böja sig ner och plocka svampen han pekar på."
Ha det så bra,
Lena

Jag såg att Göran Persson fått ny pressekreterare. En som tidigare hade varit hos Mona Sahlin. Apropå Mona Sahlin så har hon också försvunnit som minister. Hon är inte alls lika framträdande som tidigare.
Etta på linslustoppen i sommar från regeringen är Tomas Bodström.

Jag måste erkänna att jag har funderat över hur dubbelmördaren Eddie Jönsson lyckades rymma med en vässad tandborste. Jag har aldrig hört talas om någon som blivit dödad av en tandborste. Men personalen på ungdomsvårdhem och fängelser är förmodligen inte betalda att vara hjältar. De har order om att inte trappa upp något våld, samtidigt som det brutalaste våldet redan är på våra fängelser. Jag menar tar några en Ak 4 ock kör in genom portarna på en av våra mest hårdbevakade anställer och fritar en person så är det svårt att blunda för det brutala våldet.

Interna ligger före, det har jag tidigare konstaterat. Frågan är hur mycket före de ligger i strategi och planering?

Det är varst vad de rymmer från Sundbo ungdomshem. Samma brottsling tre gånger. Det får åtminstone mig att undra vad de har för rutiner. Men å andra sidan har det varit svängdörrar också på hall och Kumla som ändå är landets mest hårdbevakade anstalter. Det är förmodligen så att interna är långt före personalen när det gäller rymningsstrategier och nya grepp. En tandborste blev ett vapen denna gång.

I morse åkte jag tidigt hemifrån. Satt i SVTs morgonsoffa och diskuterade Reinfeldt kontra Persson. Gissa om det ämnet kommer att vara uttjatat till valet. Där i tv-huset såg jag Staffan Strand höjdhopparen som var där och kommenterade kompisen och konkurrenten Stefan Holms fiasko igår. Märkligt egentligen att höjdhopparna nu börjar kommentera varandra.

Lite konfunderad blir jag av Reinfeldts största budskap i sitt sommartal: Kära alliansbröder nu ska vi vara öppna för kompromisser. Är det månne alliansens nya grepp för att lyckas? Att sätta press på varandra offentligt. Det är inte första gången det händer. Kristdemokraterna brukar skälla på centern och centern på folkpartiet och nu efter Reinfeldts öppna brev lär väl alla skälla på folkpartiet.

I längden kan inte det här vara så bra strategi. Alla partier har sina profilfrågor och att försöka knäcka dem offentligt lär inte lyckas.

Isag har både Fredrik Reinfeldt och Lars Ohly sommartalat. Men det var precis som Göran Persson och hans tal. Några överraskningar blev det inte. Nu gäller det uppenbart att samla krafterna inför valrrörelsen. Fredrik Reinfeldt har haft mycket möda att leta strategin för det fortsatta samarbetet inom alliansen. Det kan i för sig vara klokt. De brukar bli problem när valet närmar sig och partierna måste enas på allvar. Då kommer alltid käpphästar och principfrågor fram. Frågor de inte kan avstå ifrån. Reinfeldt har själv också lite problem inom partiet. Ungdomsförbundet anser att han har sålt ut den moderata politiken och blivit ljusröd.

Fortsättning lär följa.

Lars Ohly upprepar sitt mantra om mera pengar till kommunerna. Det är i för sig nödvändigt.

"Klarvaken är jag fast klockan är tolv

då slår det mig plötsligt att mitt tak är en annans golv"

Det är en rolig tanke och det var Nils Ferlin som skrev den. Godnatt på er!

Det är också många som reagerar på att det inte går att kommentera mina skriverier direkt på bloggen. Det är synd , det tycker jag också. Men det har sina skäl. Allt som står på min blogg är jag ansvarig för och ytterst Aftonbladet. Som ansvarig utgivare måste vi ha kontroll över det vi publicerar. Men vi jobbar och sliter med frågan för att hitta en lösning. På ett sätt går det ändå att kommentera mina inlägg direkt. Det är genom diskuterakontot på webben. Det går det att tycka till om mina inlägg. Jag försöker också publicera mejl jag får på bloggen. Både positiva och kritiska. Jag vill ha en debatt på min blogg och jag vill låta andra människor komma till tals. Det är ju en debattblogg.

Det är roligt att jobba på Aftonbladet. Det är många som skriver och frågar om jag inte saknar mitt dagliga ledarskrivande. Visst jag fyllde en sida om dagen och kommenterade det mesta, men efter tretton år var det dags att göra något annat. Det är insperierande att jobba med debatt även om jag vill kan erkänna att det varit tungt ett tag. Det har varit semester och alla är borta och ingen har tid. Sedan tycker jag också det är svårt att hitta debatterna som lyfter oss. De nya tankarna, människor som spränger gränser och utmanar. Det är så lagom det mesta. När politiker skriver är det så partipolitiskt tillrättalagt. Vi socialdemokrater eller vi moderater. Det är som om enskilda personer inte kan stå för någonting själv. De uppträder som ett kollektiv där alla tycker lika. Det blir så himla trist och till vilken nytta? Allting handlar mest om angrepp på motståndaren eller försvar för den egna politiken. Vem orkar läsa sådant? De blir så förutsäjbart.
Poliitken behöver verkligen förnya sig.

På söndag ska Fredrik Reinfeldt tala. Igen tänkte jag först. Men så är det ju inte. Reinfeldt var smart att utnyttja politikerveckan på Gotland som marknadsföringsplats. Det gjorde inte Persson. Därför känns det som Reinfeldt talar hela tiden. Fortfarande snackas det om hans tal i somras. Nu är det alltså dags igen. Det ska bli intressant att se vad han har att komma med denna gång. I de intervjuer han gjort tycker jag mest han har snackat om skattesänkningar och det är ju sannerligen inget nytt.

Nu ni grabbar som varit med att diskutera sextimmarsdagen på min blogg. Vi har ju haft lite olika åsikter. Jag tror att kortare arbetstid leder till mindre sjukskrivningar och ett effektivare arbetsklimat. Ni trodde tvärt om. Att det skulle bli stressigt och inte alls påverka arbetet positivt.

Hur som helst nu kan vi få svaret! Arbetslivsinstitutet ska göra en stor undersökning i Kiruna. De ska ta reda på hur människor påverkas av en kortare arbetstid. Under två år ska utredningen pågå, så det innebär att vi för vänta på resultatet. I Kiruna har sextimmarsdagen funnits i flera år i den kommunala omsorgen. personalen har varit väldigt positiv. Men det är inte på kommunen som försöket genomförs utan på CSN. Där för halva personalen fortsätta att jobba som vanligt och halva får gå hem med full lön efter sex timmars arbete.

Idag har jag hämtat hem en av mina ston som numera är betäckt. Om ett år ska vi få ett litet föl. Det ska bli fantastiskt roligt. Annars regnar det mest. Det känns lite tungt. Bävern har jag fortfarande inte sett till. Av någon märklig anledning har jag inte förmått mig att gå till deras hyddor och spana. Jag plockar mycket svamp istället.

Jag såg tranorna idag. De har faktiskt bott här hela sommaren tillsammans med drygt 30 kanadagäss. Snart flyttar de väl kan jag tänka.

Jag håller på att läsa lite böcker av Gunnar Myrdal. Han hade ju enväldigt stor betydelse under några decennier på 90-talet för svensk politik. Forfarande är han mycket stor I USA där finns hans skrifter som kurslitteratur på universiteten, men i Sverige håller han nästan på att suddas ut. Det är just ingen längre som tror på hans teorier tydligen. Svenska ekonomer diskuterar inte längre Keynes de är helrt inne på den nyliberalismens idéer.

Har ni tänkt på att i Sverige tycks vi bara kunna diskutera en fråga i taget. Det finns ingen mångfald i debatten. Det slår mig ibland lite chockartat faktiskt. Varför kan vi inte hålla flera diskussioner levande samtidigt? Det är ekot som sätter dagordningen och det som är huvudnyhet på ekot är ofta huvuddiskussionen i ppolitiken och övriga media. Har jag fel?

Enfaldiga Sverige!!!! Det är kanske inte konstigt att vi inte kan uppskatta denna mångfald av småföretag sin finns i landet. Det är lättare för oss att hänga upp framtiden på ett stort företag.

Jag hörde att det skulle bli ett nytt toppmöte i Sverige. Det är inte George Bush som kommer hit igen utan det är alliansen som ska träffas ännu en gång. Sist de skedde i Högfors hos Maud Olofsson var ju uppståndelsen enorm från svensk massmedia. De häckade i dagar i Västerbottens inland och rapporterade varenda steg som togs.

Nu är det alltså dags i gen. Denna gång i Bankaryd hos Göran Hägglund. Ni minns säkert vem han är? Kristdemokraternas ordförande !

Jag såg också att regeringen fortsätter att arbeta för satsningen på det obemannade flygplanet. Det som inte i första hand är en militär satsning utan ett statligt stöd till Saab. Helt otroligt efter den gigantiska försvarsnedläggelsen som just nu genomförs. Snacka om brist på helhetssyn och långsiktighet.

Lite mejlsvar på mina inlägg. Peter skriver om företagarnas tystnad.
En stor orsak till Företagarnas tystnad är att vår organisation lider av svåra slitningar mellan den centrala ledningen och regionerna. Vi har en VD som vill köra sitt eget race och backas upp av en ordförande som inte verkar förstå sig på demokratiska arbetsformer. Vid kongressen förra året försökte vår VD genomföra stora förändringar av organisationen men fick ge sig på alla punkter eftersom dessa åtgärder allvarligt skulle försämra demokratin i vår organisation.
Tyvärr fortsätter vår VD att agera efter eget huvud, i strid med fattade beslut, och detta har lagt en förlamande hand över vår verksamhet som bl a består i att påverka det näringspolitiska arbetet. Det har bl a medfört att det centrala kansliet inte tagit tag i IKS-metoden och fört upp den på den politiska agendan varför jag i stället måste köra ett politiskt förankringsrace här i Norrbotten för att lyfta upp den i dagsljuset.
Hälsar
Peter Hjortberger

Jag har förstått att det är vissa problem. Det är märkligt att småföretagen har så svårt att göra sig gällande trots att alla egentligen lyfter fram dem högst på agendan. Även om det är mycket snack från politikernas sida borde möjligheterna för att lyckas i lobbingen gentemot riksdagspartierna och regeringen vara stor.

Det är som om det ligger en död mans hand över hela frågan. Politiken glömmer snabbt de små när nogon storindustri för problem. De glömmer de små när nya arbetstillfällen ska skapas för vad är tio anställda mot 150? precis som på andra områden finns ingen helhetsbild och ingen långsiktighet.

Den andra företagarorganisationen Svenskt Näringsliv toppade nyheterna i går med att Urban Bäckström är förbannad över att ministrar pratar om ränteläget. Det är ett övergrepp mot riksbankens arbete menade han. Hå hå ja ja, vilket lyft för näringslivet. Så blir det när fd riksbanskchefer sätter agendan.

Jag såg ett pressmeddelande från Företagarna apropå Göran Perssons tal i Björkvik. De frågade helt sonika var företagarna var i Perssons visioner. Det är en riktig notering, men samtidigt kan vi ställa samma fråga till organisationen Företagarna. Var finns ni? Varför är ni så tysta och varför har ni så svårt att påverka politiken?

Många blir förbannade på Göran Perssons gigantiska husbygge. Det blir inte jag. Däremot funderar jag varför man bygger ett nytt hus för 18 miljoner när det finns så många gamla fina för betydligt mindre pengar. Att försöka skapa herrgårdskänsla i ett nytt hus blir svårt. Det ska vara nött. charmigt och gärna ett och annat spöke för att den riktiga känslan ska infinna sig. Men många socialdemokrater har genom tiderna varit mycket för att riva det gamla och bygga nytt. I Luleå finns ett gäng gamla politiker som brukar konstatera att de numera ångrar att de rivit så mycket. Det nya blev ju inte särskilt charmigt. Platta tak och stora lådor och kommuncentra som ser lika ut över hela landet. Det är bedrövligt när man betänker hur många kulturvärden som gått förlorade.

En av mina favoriter är filosofen Georg Henrik von Wright. Han har skrivit många böcker, den första jag läste var "Humanismen som livshållning." Då fick han mig till och med att förstå varför det var dumt att Eva åt av kunskapsäpplet. All kunskap är inte av godo. Viss kunskap i fel händer är tvärtom farligt.

Men von Wright har ett avsnitt där han talar om humanismens kännetecken. Där han menar att ur aktningen av människan följer också en bestämd syn på staten och samhällslivet. Sidan 16. Han talar om renässansfilosoferna som ville ha en samhällsorganisation inriktad på den enskilde individens karaktärsdaning. Särskilt en sats av en filosof som hette Pestalozzi. Han konstaterade; "Vi vill inte att människan ska förstatligas, utan tvärtom att staten skall förmänskligas." Det säger von Whrigt skulle kunna kallas för humanismens formel för förhållandet mellan stat och människa.

I så fall; vad långt vi är från humanismen! Vi gör ju tvärt om i Sverige. Där ska människan passa organisationen och byråkratins arbetsvillkor. Vi har förstatliga människan i små delar. Någon helhetlighet finns ju inte.

Det är så fantastiskt roligt att jag får så mycket mejl. Här kommer ett från Gertie om hur fproblemen ska tacklas. Jag har kortat det något.
"Lotta.
När politikerna prövar nya grepp och försöker lösa olika gruppers basbehov så blir den självklara löpsedeln VAD TJÄNAR DU PÅ DET NYA BIDRAGET, SKATTESÄNKNINGEN, SKATTEAVDRAGET... Hur har det blivit så... Intresset focuseras på den absoluta egennyttan.
Det blir inte en fråga om hur vi skapar ett mer jämlikt samhälle. Det blir ett räknestycke i den privata ekonomin. Självklart är det också fråga om det, men bilden av ett bättre samhälle skyms av plånboksfrågorna. Hur problemen och deras lösningar presenteras i pressen påverkar naturligtvis människors inställning till samhället.
Mitt särskilda hatobjekt är löpsedlarna som för många är det enda lästa.
Samhällsekonomin bygger på att vi INTE minskar konsumtionen för att förbättra vår privatekonomi.
Vi uppmuntras med massiv reklam att låna till det vi inte har råd med. Så blir ju plånboksfrågorna dominerande. Vad vi har i plånboken ska ju räcka till räntor och amorteringar för sådant som redan är uppätet, bortrest och bortglömt ....
Visionen om det goda och jämlika samhället blir ointressant när man har drunknat i sin reklamstyrda konsumtion. Eftersom industrin inte behöver så många händer längre och vi inte kan sysselsätta befolkningen på de gamla arbetsplatserna så ska vi ju satsa på Hjärnorna. Utbildning och kompetens är vad vi ska leva på.
Vad händer på det området ... Akademiker organisationerna signalerar stora problem med arbetslöshet.
Många dignar under stora studielån i arbeten som kräver hög kompetens men är lågt avlönade.
Partiet kan använda arbetslösa samhällsvetare och andra akademiker för att ta fram idéer för hur all den kompetens som nu ligger i träda ska användas för att förbättra samhället - vårt samhälle. Stora bråkiga och kreativa grupper .... Konfrontera deras ideer med ett gäng arbetslösa industriarbetare, kommunanställda landstingsanställda och statsanställda. Det kan bli ett maffigt seminarium...
Gertie Rodmalm

Jag håller med Gertie att det är utbildning och kompetens vi ska leva på. Både akademiker och andra borde få delta mer i utvecklingen av samhället. Det gör de på ett sätt. De lokala opolitiska utvecklingsgrupperna ökar lavinartat. Det är människor som insett att de själva måste fixa sin vardag och utveckling. Det är människor som struntar i partipolitiken. Det går inte att fundera om man är sosse eller moderat om skolan hotas av nedläggning eller om jobben försvinner. Alla måste dra åt samma håll för att lösa problemen.

Jag tycker debatten är lite torftig! Är jag ensam om att tycka det? Jag vet inte vad jag saknar mest, men jag tror det är en konstruktiv analys av det samhälle vi lever i och framför allt vilka förändringar och lösningar som krävs inför framtiden. Ta till exempel problemet med arbetslösheten. Den är mycket hög trots år av god tillväxt. Vilka lösningar finns? Ja hittills har regeringen plockat fram en ny generaldirektör på AMS. Svenskt Näringsliv blåser till politisk strid och facket kräver krafttag av regeringen. Oppositionen säger att allt blir bättre bara vi får en ny regering och skatterna blir lägre. Har vi inte hört detta förr?

Varför kommer inga nya tankar fram? Var är småföretagarnas talesmän? Varför håller de käft och låter industrimagnater föra deras talan? Var är nytänkandet inom facket? Det måste onekligen finnas en stor kunskap och insikt på våra arbetsplatser om hur arbetet kan effektiviseras? Inom offentlig sektor är behovet jättestort, men det är det säkert också inom den privata. Jag snackade med lite folk i byggbranschen om hur de jobbar. Då blev jag nästan mörkrädd. Jag ska inte gå in på några detaljer men arbetsorganisationen tycks lägga locket på kreativitet och arbetsglädje.

Det är som det råder någon slags förlamning i samhället. Biristen på förnyelse inom politiken, demokratin som fungerar illa och det offentliga samtalet om framtiden som avstannat. Blir inte ni också oroliga?

Det är lördag eftermiddag och det regnar. Jag sitter och funderar på om jag ska bege mig ner till Norrköping i morgon och se finalerna i VM för islandshästar. Eller om jag ska svänga förbi Björkvik och lyssna på Persson. Islandshästarna lockar nog mer om jag ska vara ärlig. Perssons budskap lär jag ju i alla fall få reda på. Det är många inom rörelsen som funderar över hur partiledningen tänker och vilken strategi den egentligen
har. De flesta tycks övertygade om att det inte finns någon strategi. Hur hösten ska kunna rädda detta sargade parti råder stor tvekan om.

Ovissheten är med andra ord stor. Det värsta är nog att folk räknar med att socialdemokraterna ska förlora.

Det är en rolig debatt om sextimmarsdagen tycker jag. Det är män som driver den åtminstone på min blogg. Skeptiska män. Här kommer ett inlägg till från Anders Märak Leffler

Hej Lotta,
Du skrev om att försöken med arbetstidsförkortning fallit väl ut när det gäller
sjukfrånvaron. Arbetslivsinstitutet (denna borgerliga bastion) gav ganska
nyligen en annan bild.
Det skiljer sig säkert väldigt mellan olika arbetsplatser, men i en
forskningsöversikt skrev ALI-författarna att "I stort finns inte någonting som
pekar på att den medicinska hälsan förbättras utifrån de
arbetstidsförkortningsförsök som gjorts hitintills."*
Jag ser det inte som något bärande i argumentationen mot 6 tim-dagen (och man
ska vara försiktig med alltför begränsade studier). Men det är ändå tänkvärt.
Det är många som argumenterar som om ökad fritid per automatik leder till ökad
hälsa, och att den ökade fritiden får kosta hur mycket som helst (även när
välfärden är pressad av andra skäl). Det håller inte riktigt.

Mvh
/Anders Märak Leffler

Jag fick ett mejl från Erik;

Hej Lotta!
Hoppas allt är bra med dig. Jag vill bara meddela att även jag har blogg-djur i form av harar som verkar bo utanför mitt fönster i Norrköping. Du har ju dina bävrar och nu har jag mina harar som vi rapporterar om. Härligt! Vill även tacka för en bra blogg - den enda jag följer regelbundet.

Med vänliga hälsningar,
Erik Wagner

Kul med Erik! Läs gärna hans blogg också. Bloggandet innebär att man lär känna nya människor. fantastiskt och få ta del av andras tankar. Mina bävrar har jag inte hunnit med än. Men de har lyckas fälla ganska många aspar. Jättestora träd. Vi har också lyckats lokalisera deras hydda. Men det är skygga vi ser dem inte så ofta.

Nu har jag fått ett rättelsemejl från Karl-Johan Karlsson på högkvarteret blogspot.com. Vad nu det är? Underbart brev i alla fall där han påpekar att jag vid två tillfällan sagt att moderaterna är större än socialdemokraterna. En miss från min sida! I Skops senaste undersökning är socialdemokraterna störst. Om jag inte missminner mig så har faktiskt moderaterna i en underssökning denna vår varit större. Men jag kan ha fel där också. Det kommer så många opinionsundersökningar.
Men Karl-Johan Karlsson mejl var mycket intressant: Så här skriver han:
"Det är det här som är tjusningen med bloggar. Om man slarvar med fakta så är
det genast någon som påpekar det. Tyvärr hindrar vissa bloggare den här
demokratifrämjande mekanismen genom att inte lämna utrymme för kommentarer.
Om dina uppgifter är felaktiga så bör du enligt god bloggsed redovisa det i
din blogg, precis som man gör i dagspressen. "
Karl-Johan Karlsson
http://hogkvarteret.blogspot.com

Hoppas att jag nu följt den goda bloggseden genom att erkänna mitt misstag. För socialdemokraterna var det ju poistiva nyheter. Denna gång var inte moderaterna större. Detta med goda bloggseder är intressant. De vill jag lära mig mera av. Högkvarteret Blogspot låter lite misstänksamt. Mina tankar går genast till någon sorts kontrollmyndighet, men så är det givetvis inte. Vi bloggare är själva ansvariga för det vi skriver. Blogghögkvarteret ska jag genast ta reda på lite mer om

Jag har fått ytterligare mail om sextimmarsdagen. Det är Sune som får medhåll.

"Jag är nog inne på samma linje som Sune. Jag har överhuvudtaget svårt för denna rädsla för att jobba. Att försöka avklara jobb-biten så fort och effektivt som möjligt tror jag är väldigt ohälsosamt. Jag tycker man istället borde satsa på att göra jobb mindre dyrt så att man inte behöver vara så fruktansvärd dyr i drift så man slipper jobba übereffektivt för att vara något värd som anställd. Att ha ett hälsosamt tempo på jobbet gör att det också är lättare att njuta av fritiden istället för att ha ångest för att man inte hann med tillräckligt osv."

Mvh Ronnie Persson

Jag tror inte att det finns någon större rädsla för att jobba. Möjligtvis i de tunga och utslitande jobben, men där bör sextimmarsdagen verkligen vara en befrielse. I de kommuner där försök har gjorts har det visat sig att kortare arbetstid ger färre sjukskrivningar. Men jag tror att vi kanske skulle vara effektivare om vi bara jobbade sex timmar. Det behöver inte vara negativt. Kanske färre långa fikapauser och lite kortare luncher. Det jag däremot inte förstår är denna rädsla för kortare arbetstid.

Jag fick frågan av en annan journalist; vad är veckans händelse? Det var inte så lätt att svara på. Jag fick hjärtklappning av ilska när förslaget om en ny myndighet för jämställdhet kom. Nu väntar jag bara med spänning på regeringens svar. Det är nog inte så lätt för Persson och Orback. De borgerliga partierna har ju sagt nej och skulle regeringen säga ja blir det säkert en valfråga. Vinner de borgerliga rivs nog beslutet upp. Något annat har inte varit särskilt upprörande. Att de borgerliga nu leder stort över samarbetspartierna är inte heller särskilt uppseendeväckande. Det har de gjort i åtskilliga undersökningar de senaste månaderna. Alltså knappast veckans händelse.

För mig helt klart är veckans händelse att det är VM för islandshästar i Norrköping. Det händer inte ofta att Sverige får ordna världsmästerskap i tölt och flygande pass. Häftigt med så mycket vackra hästar!

Den borgerliga alliansens ledning över vänsterblocket ökar. Moderaterna har i en opinionsundersökning varit Sveriges största parti och Fredrik Reinfeldt fyller 40 år i dag.

Det är tufft för Göran Persson. Å andra sidan har inte socialdemokraterna gjort någonting för att minska förtroendekrisen. De är borta och tysta. De har inte ens släppt loss några visionerer eller strateger. Det mest konkreta är att de utsett Bose Bylund som GD för Ams. men vad kan han göra egentligen? En myndighet kan inte lösa strukturproblemen i landet.

En reaktion på sextimamrsdagen fick jag från Sune

"Jag har nog tidigare varit för 6 timmarsdag men sedan jag fick mycket att göra med "personer i arbete" som företagsläkare så ändrade jag mening. I varje fall om det skall göras på det sättet att man arbetar kortare tid men skall göras samma mängd uppgifter. Jag anser att det är fel av fack att driva arbetstidförkortningar för att det leder till en ökad stress på jobbet, mindre raster etc, och besvär av olika typer riskerar att öka( och jag är ganska säker på att de kommer att göra det). Det är bättre att man får mindre stress i vardagslivet i stället, mer tid för kontakter med familj, vänner, samvaro ( och eftertanke) Och hur får man denna goda karamell- ja, det har jag inget svar på."
Hälsningar
Sune Överhagen.

Jag har fått lite synpunkter från Svenskt Näringsliv när det gäller Urban Bäckström. Jan-Erik larsson skriver så här: "Jag läste vad du skrev om min chef Urban Bäckström. "Klimatförsämringen" du beskriver handlar om ett antal inlägg riktade mot Svenskt Näringsliv signerade Thopmas Östros och Per Nuder. De har framfört anklagelser mot Bäckström för något han påstås ha gjort sedan han tillträdde sin tjänst. Alla fakta i målet finns på Svenskt Näringslivs hemsida. Det handlar om två saker:

- dels en fråga relaterad till det s k Vaxholmsmålet. Under Ebba Lindsös tid som VD har Svenskt Näringsliv givit ett bidrag för att detta principiellt viktiga mål - som berör många av våra medlemsföretag - ska bli fullständigt utrett av de rättsvårdande instanserna: arbetsdomstolen och EG-domstolen. Urban Bäckström har i olika sammanhang förklarat detta beslut.

- dels en rapport från Svenskt Näringsliv som publicerades innan han utsetts till VD (han är VD, inte ordförande) som i 7 punkter föreslår förändringar i medbestämmandelagstiftningen som bl a reglerar fackliga organisationers rätt till stridsåtgärder. Du hittar all info om detta på vår hemsida.

I en debattartikel i DN den 1 juni redovisade Bäckström sin syn på den utmaning som svensk ekonomi står inför."

Det är bra att Svenskt näringsliv ändå lyssnar på kritiken. Om jag inte minns fel fanns det kritiska röster inom organisationen mot Urban Bäckströms utnämning. Anledningen var precis det som jag har kritiserat nämligen att han inte är en entreprenör utan mer en politruk. Jag vill än en gånpoängtera att jag tycker Urban Bäckström är skicklig på många olika områden. Men det är olyckligt för företagsklimatet i landet om vi återigen ska få en partipolitisk träta utan några som helst kontruktiva förslag till förbättringar. Det handlar inte om att inte diksutera det som upplevs som problem såsom debatten om kollektivavtalen. Självklart ska också sådana frågor upp på bordet. Men Svenskt Näringsliv måste fundera över vilket syfte de har med sin organisationen. Är det att verka för ett bättre företagsklimat eller handlar det bara om att synas?

Det har hänt alldeles för lite för att stimulera och förnya näringslivet. Svenskt Näringsliv är delaktig i att det har gått så långsamt. Hellre politiska trätor än konstruktiva förslag. Hellre omhulandet av stora industriföretag än av nya branscher och de små företagens tillväxtmöjlgheter.

Det är för mycket gamla makteliter och ingrodda strukturer som sitter och styr. Det inenbär att ingenting händer. Det första Urban Bäckström gör är att politisera frågorna och blåsa till strid.

Regeringen är inte bra i näringspolitiska frågor. Det erkänner jag villigt. Det finns för lite kunskap och kompetens. Inte heller där några entreprenörer som vet hur verkligheten ser ut. Det behövs nya grepp och utmaningar. Det gör man inte genom att leka moderatpolitiker och ge regeringen anledning att skälla på högerspöket. Av detta blir det ingenting.

Det är tidigt på morgonen och jag är uppe för att jag har skaffat en katt till. Nu har vi två. Dom är jämgamla si så där en 14 veckor, men de kommer från olika kullar. Jag trodde de skulle bli kompisar direkt. Men icke de sitter och fräser åt varandra. Den nya skriker lite efter sin mamma. Jag kunde inte sova.

Jag ska också till radion och God Morgon världens panel. Det kräver också förberedelse att fundera över frågorna och tänka ut några kloka svar. Diskussionen går aldrig att förutsätta givetvis och det blir nästan aldrig som jag tänkt i förväg.

I fredags i SVTs nyhetspanel ville Ingela Agard ha en mera ostrukturerad diskussionen. Vi tar det som det kommer vädjade hon och vi paneldeltagare skrattade och snackade om anarki. Det bölev allt lite anarki där på fredagsmorgonen. Vi kom så i gasen att programledarna fick skriva högt för att vi skulle förstå att det var dags för nyheter. Samtidigt diskuterade vi den eventullet nya jämställdhetsmyndigheten. Jag kan bli upprörd för mindre.

Jag tror jag blir tokig! Först behövde bloggservern lite underhållning av tekniker. Sedan bröt telefonnätet samman och bredbandsuppkopplingen dog. Jag har helt klart fått semester. Nu gör jag ett nytt försök med min dagbok på nätet.

Det är vissa som är uppröda har jag förstått över att Göran Persson fortsätter att ha semester och inte talar på SSUs kongress. Det är ingenting som jag upprörs över, däremot undrar jag hur hela det socialdemokratiska etablissemanget vågar vara så frånvarande med tanke på opinionssiffrorna. Men de kanske tänker sossetoppen, tänker på hur väljarna ska övertygas. Problemet är att politikerföraktet ökar så förskräckligt, Det blir inte mindre av regeringens förkärlek till nya myndigheter. Jämst'älldsmyndigheten som alla tror presenteras på måndag är bara ett i raden av skräckexempel. Politiken över lämnas till generaldirektörer som får lekpengar att satsa på goda projekt och se till att alla upprättar jämställdhetsplaner. Fy fabian, jag mår faktiskt illa. En del säger att det är Gudrun Schymans fel. Att regeringen ska slå undan fötterna på det nya feministiska partiet. Visst Gudrun vill nog både ha myndighet och ett särskilt departement. Det stora problemet är inte bristen på organisationer utan snarare bristen på politisk vilja. Jämställdet kräver mer än en generaldirektör.