Aftonbladet

Mika Myllylä - störst när det är svårt

RAMSAU.
Mika Myllylä vann en regndränkt femmil i VM i Trondheim 1995 och en tung tremil i tö i Nagano-OS. Guldtrippeln fullbordades i nollgradigt, ymnigt snöväder.
  - Det här guldet sätter jag verkligen högt. Jag har haft en så svår säsong, sade Myllylä efter ännu en guldtung insats.
  Han påpekade att det inte var väderutsikterna som avgjorde att han bestämde sig för att delta i tremilen. En krasslig vinter, där nästan två månader av säsongsupptakten förstördes av ett virus i lungorna, fick honom att tveka inför ett helt VM. Och i januari var han förkyld och hoppade över världscuptävlingarna i Nove Mesto. Så han tänkte spara kroppen.

Ändrade sig efter seger
  Segern i Seefeld i söndags på 10 km fri stil och de senaste dagarnas formbesked fick honom att ändra sig.
  - Jag är glad att jag tog det beslutet. Igår kände jag mig stark, men det här var en stor överraskning.
  Så Myllylä har klarat sin målsättning, medalj, innan VM knappt hunnit börja. Den klassiska femmilen har i långa tider varit hans stora mål i Ramsau.
  - Det är inte varje dag man vinner ett VM-guld, så det här måste firas. Men sen måste jag glömma det här snabbt och koncentrera mig på resten av VM.
  Mika Myllylä orsakade en del svarta rubriker när han inte kom till prisutdelningen av årets man i finsk idrott utan föredrog träning i hemmaterräng. Han blev slagen i omröstningen av en annan Mika - Häkkinen, formel 1-världsmästaren - men fick priset 1997 och lär bli aktuell i år igen.

Uppväxt i Trollhättan
  Myllylä bodde under nästan hela barndomen i Trollhättan. Men när han var elva år flyttade familjen tillbaka till hans födelseort Haapajärvi en bit utanför Uleåborg. Där har han förlagt mängder av träningstimmar till myren Tervanera, som i somras var extra tung efter allt regnande. Och toppningen inför VM skedde i Livigno, 1 900 meter över havet i de italienska alperna.
  - Jag måste träna mycket, min kropp behöver det. Jag kan inte ställa upp i alla världscuptävlingar på vintern och före ett mästerskap vill jag inte tävla för mycket, sade Myllylä.
  - I VM är det ett så tufft program att man måste ta sena beslut före varje start. Så man vet om man känner sig stark.
  Myllylä visade direkt att han var en medaljkandidat på tremilen. Han ledde redan vid 1,5 kilometer och drygade sedan bara ut försprånget på milaslingan. Guldmarginalen blev 35 sekunder.
  - Vid 27-28 kilometer började jag känna mig säker på guld, sade han. Jag hade en bra period från 20 upp till 27 och det var då jag fick riktigt avstånd till Dählie.

Dählie historisk igen
  Skidkungen Björn Dählie skrev ett nytt stycke historia med att ta sin 28:e mästerskapsmedalj. En makalös bedrift. Men på fredagen fick han nöja sig med brons och blev inte ens bäste norrman. Thomas Alsgaard avskyr dåliga förhållanden och öppnade tveksamt i snöyran men fick snart upp farten som bar ända till silver.
  - Det var inspirerande att höra att jag började ta in på Björn, sade Alsgaard, som aldrig varit så högt upp i ett VM-lopp förut.
  Namn som åttan Per Elofsson, fyran Fulvio Valbusa och femman Alois Stadlober figurerade i tätstriden ett tag. Men sedan blev det en finsk-norsk affär.
Publicerad: 1999-02-19

© Aftonbladet Nya Medier
Tipsa oss!
MMS & SMS: 71000
Mejla: [email protected]
Ring: 08 - 411 11 11