| Publicerad: 2007-03-19 | Tipsa en vän | Skriv ut | Textstorlek: |
|
|
Fyra år av bomber och blodig terror
Diktatorn är störtad - men jakten på terrorister håller på att slita sönder landet
I dag har fyra år gått sedan USA och dess allierade anföll Irak.
Landet är fortfarande ockuperat och fortfarande sprängs nästan dagligen människor i bitar i Bagdad.
En diktator är störtad men jakten på terrorister och försöken att skapa demokrati ser ut att slita sönder oljenationen inifrån.
Landet är fortfarande ockuperat och fortfarande sprängs nästan dagligen människor i bitar i Bagdad.
En diktator är störtad men jakten på terrorister och försöken att skapa demokrati ser ut att slita sönder oljenationen inifrån.
Fler artiklar:SÅ KAN DU HJÄLPA - STÖD RÖDA KORSETS INSAMLINGSMS:a IRAK till 72 900.
Plusgiro 900800-4, märk inbetalningen "Konflikten i Irak"  Läs mer på redcross.se |
Nästa dag, tisdagen den 20, gick marktrupperna in i landet.
Irak, ett av världens rikaste länder sett till naturtillgångar, styrdes av den våldsamme envåldshärskaren Saddam Hussein som flydde när anfallet kom.
Den 13 december, ett halvår efter anfallet förde amerikanska soldater upp honom ur den dammiga jordhåla nära staden Tikrit där han legat gömd.
Hans rike sedan 24 år hade då fallit samman, hans fru och döttrar hade flytt, hans söner och närmaste män dödats och hans palats var skadat.
Hans dagar var räknade. Ett och ett halvt år senare hängdes han inför tv-kamerorna.
Direktsända tv-bilder
Den femte april 2003 intog koalitionen huvudstaden Bagdad.
In i det sista stod Saddam Husseins informationschef, Muhammed al-Sahaf, allmänt kallad Bagdad Bob, i tv-sändning i Bagdad och påstod att regeringen hade läget under kontroll. I sändningen sade han samma dag som fienden intog huvudstaden:
”Amerikanarna är inte här. De är inte ens i närheten. Vi slaktar dem i hundratals utanför Bagdads portar.”
Hans propagandistiska uttalande blev istället en fördel för de amerikanska styrkorna.
Det blev även tv-bilderna av rivningen av den sex meter höga Saddam-statyn i centrala Bagdad. De direktsändes över hela världen en av de första dagarna koalitionens intåg i Bagdad och visade hur amerikanska soldater med hjälp av personer som verkade vara civila irakier rev statyn.
Anfallskriget blev ockupation
Den första maj 2003 förklarade USA:s president George W Bush att kriget var över.
Koalitionen inrättade först en provisorisk myndighet som ledde landet. I slutet av 2005 hölls sedan allmänna val i Irak och efter långa förhandlingar bildades en samlingsregering.
Trupperna blev kvar i Irak, anfallskriget övergick till ockupation.
Men motståndet mot de utländska trupperna fortsatte. I det allmänna kaoset kunde rättslösheten bre ut sig. Olika grupperingar av irakier började strida inbördes.
De starka krafter kriget släppte lös ödelägger fortfarande människors liv i Irak.
Ockupationsmaktens soldater dödas fortfarande.
Framförallt har civila i tiotusental, kanske hundratusental, dödats och dödas fortfarande varje dag av bilbomber, självmordsbombare, dödspatruller, kidnappningar och godtyckliga avrättningar.
Diktatorn ett jaktbyte
Saddam Hussein var ett efterlängtat jaktbyte. När han greps i mitten av december 2003 visades den forne diktatorn omedelbart upp för världens tv-kameror på ett sätt som många uppfattade som avsiktligt förömjukande.
Men Saddam Hussein var långt ifrån en bruten man vilket alla inblandade i den kommande rättegången mot honom skulle få erfara.
Fram till dess hölls han fängslad i ett amerikanskt läger utanför Bagdad.
I början av 2004 kom de första uppgifterna om övergrepp och tortyr i Abu Ghraib-fängelset utanför Bagdad där amerikanerna höll krigsfångar.
Där härskade militärpolisen och i april nådde bildbevisen världen.
Skenavrättningar
Personalen i fängelset hade roat sig med att fotografera tortyren och förnedringen av fångarna. De tvingade dem till sexuella handlingar, de hotade dem med hundar och skenavrättningar.
Det mesta fotograferade de. Leende fångvaktare syntes på bilderna tillsammans med de torterade fångarna.
Skandalen blev enorm. Protesterna i världen mot kriget och ockupationen växte. Bushadministrationen lovade att de skyldiga skulle straffas.
Två soldater dömdes 2005 till fängelse som ansvariga för övergreppen. Charles Graner fick tio år och hans tidigare fästmö Lynndie England tre år.
Janet Karpinski som var chef för Abu Ghraib-fängelset gick dock fri från fängelse. Hennes straff blev att hon degraderades i rang från brigadgeneral till överste.
Dömdes till döden
Rättegången mot Saddam Hussein inleddes i december 2005 i en irakisk tribunal sammansatt särskilt för processen mot den forne diktatorn och sju medåtalade.
Åtalspunkterna var brott mot mänskligheten, massaker, folkmord, krigsförbrytelse.
Det tog ett år innan Saddam Hussein kunde dömas. Hans envisa raseri, förnekanden och vägran i domstolen störde de formella processerna så till den grad att det periodvis blev omöjligt att föra förhandlingar.
Men den femte november 2006 dömdes han till döden genom hängning. Då hade man ännu inte behandlat alla brott han stod åtalad för.
Den näst sista dagen på året, den 30 december, verkställdes dödsdomen.
Hängdes framför kameran
Liksom rättegången skedde den framför kameran. Rörliga bilder på hängningen spreds blixtsnabbt över världen. Officiella bilder utan ljud, inofficiella över internet med ljud.
Varje dag under de fyra år som gått sedan invasionen tickar nyhetsbyråerna fram nyheter om nya dödsoffer och våldshandlingar i Irak.
Men den starka kritiken mot ockupationen har vuxit. Italien har tagit hem sina trupper. Storbritannien har börjat ta hem sina soldater. I USA växer protesterna mot kriget i takt med att allt fler unga amerikanska soldater kommer hem i kistor, över 3 000 har dödats och över 32 000 skadats.
Idag vill de flesta amerikaner att deras trupper ska lämna Irak.
President Bush har börjat tala om att lämna Irak. Men först vill USA se till att säkerheten i landet stärks.
Civila lidandet ofattbart
Därför har Bushs regering tagit beslut om att skicka ytterligare 21 500 soldater till Irak. Trots att presidenten för flera år sedan förklarade att kriget var över.
I början av mars i år kom ännu ett beslut om att skicka ytterligare 2 200 militär personal.
Lidandet hos den irakiska civilbefolkningen ser vi glimtvis av på tv så gott som varje dag. Men det är omöjligt för oss att omfatta hur stort det verkligen är.
 |
 Simone Söderhjelm |
Rapporterna om bomber och skjutande tar aldrig slut. Vad som är attentat i protest mot ockupationsmakterna och vad som är inre stridigheter mellan irakiska grupperingar framgår sällan.
Ena dagen har en bilbomb dödat fyra, nästa dag har bomber på en marknad tagit livet av 30, nästa dag har man hittat kropparna efter en mängd lemlästade och avrättade. Sörjande, skrikande människor flimrar förbi på tv-rutan i en ofattbart makaber kavalkad.
Enligt sajten Iraq Body Count kan nästan 65 000 civila irakier dött fyra år efter invasionen.
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11