Vi vill ha en grön skolgård
132 DET FINNS INGET ATT GÖRA ”Min kompis och jag brukar gå över gården, sen går vi tillbaka och vet inte vad vi ska göra”, säger Alice Bohlander, 9. Kompisarna Rosanna Endre, 9, Erik Pucek, 9 och Leo Myrberg, 9, på Hedvig Eleonoras skolgård håller med. Där finns bara ett par enstaka träd som på de flesta av Stockholmsskolornas gårdar.
Foto: BJÖRN ELGSTRAND

TYCK TILL:
Vad är bra på din skolgård?
Hur ska skolgårdarna bli bättre?


Ny studie: Träd och blommor gör eleverna friskare
Barn blir friskare och klarar skolan bättre om de får leka på gröna och levande skolgårdar.
  Ändå belägrar öde asfaltsplaner marken utanför skolorna i stan.
  – Det är värre i Stockholm än vad jag har sett på några andra håll, säger Patrik Grahn docent vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp.
  Värst är skolgårdarna i Stockholms innerstad.
  På Hedvig Eleonoras skolgård trängs många barn på litet utrymme. Utan spännande natur att utforska och leka av sig i.
  – Det är tråkigt på rasterna.
Vi brukar vara inne för det finns inget att göra ute, säger Leo Myreberg, 9.

Jämförde två skolgårdar
  Rosanna Endre, 9, vill ha mer gräs och blommor. Och det är just det skolgårdarna behöver enligt Patrik Grahn, docent vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp.
   I en ny studie jämför han två olika skolgårdar.
  Den första med två olika delar. En vildvuxen del där barnen kan klättra i träd och krypa bland stenar. Och en del med naturliga uterum att dra sig undan i.
  – Den här skolgården var en plats för vilda lekar där barnen kunde rasa ut. Där fanns också plats för att ta det lugnt och hämta nya krafter, säger Patrik Grahn.
  Barnen som fick leka här hade 50 procents högre koncentrationsförmåga än barnen på den dåliga skolgården.
  Den var i vuxnas ögon ordentligt skött. Med raka planteringar och stora öppna ytor. Men visade sig vara sämre för barnen.

Sjuka tre gånger så ofta
  De var 10 gånger mer rastlösa och hemma på grund av sjukdom tre gånger så ofta som barnen med den bra skolgården.
  De som kunde klättra och krypa i buskar på rasterna var också betydligt smidigare och starkare och hade bättre balans.
  – Väldigt många skolgårdar är öde och nakna och det ska de inte behöva vara. Stockholm har alla förutsättningar med en fin natur, säger Patrik Grahn.
  En färsk Sifoundersökning visar att skolgårdarna börjar prioriteras mer.
  300 rektorer har svarat på vad de har för inställning till skolgårdarna.
l 97 procent tycker att skolgården har stor eller mycket stor betydelse.
l 8 av 10 rektorer uppger att de börjat projekt på skolgårdarna.

Därför behöver barn en trivsam skolmiljö
Förklaringen till att barn mår bra av natur finns i hjärnans innersta rum.
  Det visar forskning om miljön på skolornas gårdar.
  – På en bra skolgård med mycket natur behöver barnen inte ödsla hjärnkapacitet på att sortera intryck, säger Patrik Grahn vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp.
  Han jämför hjärnan med en dator, som bara kan ta emot och sortera en viss mängd information åt gången.


Filtrerar bort buller
  Hjärnan system till att sortera och bearbeta intryck kan liknas vid en ”spärrvakt” som:
1. Bromsar och sorterar information.
2. Håller bort buller och annat störande.
3. Håller problem i bakgrunden.
4. Gör det möjligt att arbeta koncentrerat med en prioriterad uppgift.
  – Vår forskning visar att det finns mycket i den tillrättalagda utemiljön som bryter ner förmågan till koncentration, säger Patrik Grahn.
  Naturen gör oss däremot avkopplade och harmoniska.
  I den inre delen av hjärnan finns lagrade medärvda minnen från tiden då vi levde närmare naturen.
  Grönska och vatten passerar snabbt genom ”spärrvakten”.
  Mer av hjärnans kapacitet kan då användas till koncentration och hantering av problem.

jenny.kallin@aftonbladet.se

Bra skolgårdar har:
Fantasifulla skulpturer.
Ihåliga stockar och stora stenblock.
Träd och buskar.
Lianer.
Gräskullar.
Buskage och skogspartier som delar in skolgården i zoner och revir.
En riktig lekstuga eller annat hus att utveckla lekar i.
Små naturliga uterum.
Pampiga entréer, plattor fram till ingången.
Ombonad samlingsplats.
Harmoniska konstverk som vänder sig till barn.

Dåliga skolgårdar har:
Klotter.
Slitna plank.
Aggressiva konstverk.
Fantasilösa klätterställningar.
Asfalt.
Träd med avklippta grenar.
Kala ytor.
Skräp.
Ytor utan sammanhang och harmoni.
Ogräs.
Slarvigt lappade asfaltsytor.
Tillrättalagda lekplatser.
Trängsel.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00