I shownumret Air Abowe visade de spanska hingstarna upp rörelserna i den högre skolan.
Foto: Tina Ljungström

Clinic ur den högre skolan

   Rörelserna i den högre skolan fascinerar alla, hästproffs som amatörer. Men hur går det till att få hästar att trampa i piaffer, hoppa på bakbenen och upp i luften?
   I samband med Levade Noble Horse Gala arrangerades seminarier i ämnet ledda av Miguel Rodriguez, utbildad beridare vid Spanska Ridskolan i Jerez. Med sig till Sverige hade Miguel 15 hingstar som deltog i showen.
   - Normalt använder vi vanliga engelska träns och sadlar. Det är bara i show som vi rider på kandar i spanska sadlar och kostymer, inleder Miguel
   Anledningen är helt enkelt att den engelska utrustningen är bekvämare både för hästar och ryttare. I en engelsk sadel kommer du närmare hästen än i en spansk eller portugisisk vilka dessutom är stenhårda att sitta i.
   - Vi börjar träna hästarna för hand, som i spansk skritt, ett steg i taget innan vi gör det under ryttare.
Piaff är grunden för alla rörelser. Den lärs in för hand innan den utförs under ryttare.
Foto: Eva Eternell
   Så går Miguel bredvid hästen med en ryttare på. Sedan får ryttaren själv fortsätta: lyfta i höger tygel och samtidigt luta med vikt och lägga skänkel på vänster sida och tvärt om.
   - Var hästen har huvudet spelar ingen roll. Till en början ser man bara på att rytmen är bra och lägger ej vikt vid hur högt hästen lyfter.
   När hästen lärt sig gå i spansk skritt så rider man bara några steg, så framåt, några steg i spansk skritt, så att man inte förlorar rytmen.
   - När hästen väl kan det tycker de faktiskt att det är kul!
   Miguel lär också piaff först vid hand med samma princip som när han lär hästen spansk skritt: först vid hand, sedan en ryttare på, sedan får ryttaren börja ta över.
   Piaffen är grunden för alla skolorna ovan marken. Alla skolorna utgår ifrån piaffen.
   Till en början kräver Miguel inte så mycket samling av hästen utan det kommer efterhand. Precis som i spansk skritt så är rytmen och att hästen har förstått vad den ska göra det viktigaste i början. Var den håller huvudet och så bryr man sig inte om till en början.
   När hästen har förstått kan man samla mer. Växla alltid mellan att gå fram i trav, samla i piaff och så fram. Vidare eftersträvar man att hästen ska sätta under sig mer och efter mer spektakulära rörelser.
   - Viktigt är att hästen får upp huvudet och inte drar ner det så den får vara fri i bogarna.
   - Hästen ska vara ordentligt uppvärmd när man börjar med piaff. Inte som spansk skritt som man kan börja med direkt hästen kommer ut ur boxen.
   - När man samlar hästen och går på den mer försöker hästen ofta först komma undan, kan gå lite åt sidan och så för att slippa. Det är då viktigt att hålla hästen rak.
   Ryttaren sitter lite lätt i sätet för att få upp ryggen på hästen. En del ryttare trycker ner ryggen på hästen men särskilt i början ska ryttaren sitta lite lätt.
   - Ryttaren ska sitta framåt i rörelsen.
Miguel går bredvid hästen när den ska lära sig passage under ryttare.
Foto: Eva Eternell
   Under inlärning av passage gillar Miguel att växla mellan mellantrav och passage, fram i mellantrav och så passage. Ryttaren ska alltid ha kontakt med skänkeln.
   - Spanska hästar har mycket lättare för dessa rörelser. En andalusier kan gå två varv i passage runt ridbanan medan en hannoveranare kan gå ett halvt. De kan också börja med dessa rörelser mycket tidigare än vad halvblod kan.
   Miguel har jobbat med andra hästraser också, bland annat tyska halvblod, så han vet att kunna jämföra olika raser.
   - I galoppen gillar vi att växla mellan samlad galopp och att rida framåt. Mycket övergångar till trav några steg och så byta galopp.
   Hästen ska alltid galoppera avspänt med huvudet lågt. Den ska ha samma rytm hela tiden i galoppen.
   - Hästen måste ha väldigt klart för sig ryttarens hjälper innan man börjar med galoppombyten, uppmanar Miguel.
   Miguel gillar att rida hästarna i förvänd galopp och så byta till rättvänd galopp, för hästen tycker det är enklare med rättvänd och byter då enklare.
   När hästen har en bra rytm i galoppen börjar Miguel be om piruetter. Han börjar alltid att göra piruetter mitt på banan så att hästen känner sig fri.
   Han börjar med kvartspiruetter, sedan rakt fram, en kvartspiruett och så rakt fram.
   När hästen är utbildad i grundrörelserna går Miguel vidare till skolorna ovan marken. En levad är när hästen sitter på bakbenen i 45 graders vinkel, courbette är när hästen hoppar framåt på bakbenen, capriole är när hästen hoppar upp och sparkar bakut i luften.
I courbette hoppar hästen på bakbenen.
Foto: Eva Eternell
   - Detta är rörelser som hästen gör när den ska försvara sig. Hästen talar om vilken rörelse den bör göra. En levadhäst gör inte courbette.
   Grunden är alltid att börja i piaff.
   - Man bygger upp piaffen så att hästen samlar sig så mycket att den tillslut reser sig.
   Men Miguel vill varna, för vad hästen egentligen gör är att försvara sig själv från den samlade piaffen genom att resa sig.
   - Be aldrig en ung häst att göra en levad. Det måste vara en häst med tillräcklig ålder och styrka, råder Miguel.
   - Först aktiverar du hästen i piaff, sedan ber du att den ska resa sig. Den ska sedan kunna lyfta lugnt och stilla.
   - Det är väldigt viktigt att hästen bara reser sig när Du ber om det och inte när den själv gör det.
   Att göra levad är väldigt ansträngande för hästen och efter vill Miguel att hästen ska lugna ner sig med en piaff innan han ber den igen.
   - När ryttaren är på är det ryttarens jobb att aktivera hästen, sitta djupt och så hålla upp hästen. Men det är viktigt att vara mjuk i handen och hålla upp hästen med skänklarna, aldrig med handen. Sitt still. Om ryttaren drar i ena tygeln kan hästen tappa balansen.
Miguels levad i Aqua a dream
Foto: Gustaf Kaiser

   Positionen av ryttaren måste alltid vara lite framåt utan att luta sig framåt. Likaså om ryttaren ger lösa tyglar så faller hästen framåt.
   I början när hästen lärt sig levad är det vanligt att hästen reser sig och sedan går ner direkt igen för att den tappar balansen. Med tiden lär den sig hålla balansen längre och längre.

Eva Eternell Hagen