Aftonbladet sport: Hästraser

Nyheter

Chris får berätta samma berättelse tusen gånger Läs Ronnie Sandahls krönika.

Nyheter

Jönssonligans plan hjälper inte ett Europa i skärselden Läs Staffan Heimersons krönika.

Logga ut

Tipsa oss 71000

Logga in Skapa inloggning Tipsa Aftonbladet Aftonbladet Shoppa

MÅNDAG 2011-12-19
Startsidan

Nyheter

Svensk ardenner

Historia
Den svenska ardennern härstammar ifrån den belgiska. De första ardennerhästarna fördes in i landet år 1873 av den välkände hippologen C.G. Wrangel. Dessa hästar var de tre hingstarna Ardenne, Earo och Railleur. Året efter importerade han ardennerstona Rigolette och La Mere till Blomberg i Skaraborgs län. Dessa importer lade grunden till Sveriges första och äldsta ardennerstuteri.

Hingsten Junid 11546 på Elmia 1998 där hon blev tvåa i klassen Årets Kallblod.

Foto: EVA ETERNELL HAGEN

  Dessa första importer kom från Ardennernas högland, vilket är i sydöstra Belgien vid gränsen, mot Frankrike. Dessa ardenner var små, hårda, sega och rörliga. De korsades med mycket gott resultat med de svenska inhemska hästarna. De lyckade korsningsprodukterna parades med varandra och man tillförde ytterligare ett antal belgiska ardennerhästar. Den svenska ardennern blev på mycket kort tid en konsoliderad ras och blev så efterfrågad att den helt kom att dominera svenska hästavel under årtionderna omkring sekelskiftet.
  År 1901 bildades "Stamboksföreningen för Svenska Ardennerhästen" under ledning av främst godsägare Erik Abransson från Hagelsberga. Från och med år 1904 finns alla ardennerhästar stambokförda. År 1923 ombildades och utvidgades stamboksföreningen och bytte namn till "Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen". Föreningen har hand om stamboksförning och fölregistrering och står till tjänst för uppfödarna med upplysningar och råd.
  Den svenska ardenneraveln har som avelsmål att hålla rasen ren från främmande blod, förbättra dess exteriör och hälsotillstånd samt bibehålla de goda bruksegenskaperna. Den svenska ardennern utmärker sig med just dessa egenskaper och inget land i Europa har så sunda och friska hästar som Sverige. Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen skriver i sin information om rasen att
  "Just sundhetstillståndet och lynnet har varit och är det viktigaste egenskaperna hos en god arbetshäst och med detta som främsta riktmärke har sentidens ardennerhäst avlats fram.
  Dessutom har vi arbetat för en rastypisk och medelstor häst."

Exteriör
  Mankhöjden varierar men är i genomsnitt runt 155 till 165 cm. Alla fasta färger, men vanligats är brun och fux.
  Stort fyrkantikt huvud, bred panna, stora ganascher, stora uttrycksfulla ögon, små fina öron, stora näsborrar.
  Bred böjd och kolossalt muskulös hals med väl tydlig nacke och mankam. Väl ansatt och bred i basen.
  Väl välvda revben, rymlig kroppsbyggnad, kraftfulla kompakta bogar, kort stark rygg, stort bröstomfång, avrundat, brett stupande kors.
  Korta, jättelika muskulösa ben. runda kraftiga ledgångar, stora tunga hovar. Det är oblogatorisk hovbroskröntgen av hingstar som ämnas visas vid hingstpremiering.
  Ardennern är oerhört dragstark, den är lugn och from i lynnet men inte slö utan arbetar energiskt. Den har energiska rörelser i skritt och trav. Traven är ofta bra och vägvinnande. I avelsarbetet anses det viktigt att benen är rättställda, att rörelserna är vägvinnande och att lynnet är gott.

Silvertallriken
  Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen har sedan år 1919 delat ut ett hederspris till 3-åriga svenskafödda hingstar. Priset utgörs av en silvertallrik. År 1993 hade sammanlagt 370 hingstar mottagit detta pris.

Frisyren
  Ardennern skall visas upp i en stilig flätfrisyr. Konsten att pryda sina hästar är en tradition som följt med rasen från kontinenten. Liknande flätfrisyrer förekommer på andra tunga kallblodshästraser som brabant och shire.
  Manen och svansen flätas med bast. Idag kan man använda bastband, men förr användes aspremsor som först legat en vecka i rinnande vatten. Syftet med att fläta manen är att framhäva hästens hals och manke, och svansflätningen framhäver ardennerns välutvecklade bakparti. Ibland dekoreras flätorna med rosetter eller bastklockor.

Eva Eternell Hagen