Murgese

Historia
  Murgesehästens ursprung står att finna i den tid när det rådde spanskt herradöme över Italien. Distriktet Murgese nära Aqulien var under många århundraden känt för sina goda kvalitetshästar.
  Rasens utveckling har starkt påverkats utav berberhingstar och arabhingstar som importerades utav greven av Conversano. Denne sålde år 1874 några hingstar till den Österrikiske-Ungerske kejsaren. En av hingstarna har bidragit till en av stamlinjerna för lippizanerrasen - Conversanolinjen -.
  Intresset för hästaveln avtog nästan helt för en period. Efter denna nedgång börjades återigen uppfödningen av den nuvarande murgese år 1926 efter intiativ av regionstuteriet i Foggia. En uppfödarförening för rasen bildades år 1948.

Exteriör
  Murgesehästarna har en höjd mellan 145 och 155 cm. Färger är svart, skimmel med svart huvud, brun samt fux.
  Huvudet är lätt, har rak eller bockliknande profil, ibland mycket tydlig käkkontur, bred panna, rörliga små öron, samt tjock pannlugg. Halsen är kraftig med bred bas och tjock man. Manken är tydligt markerad, ryggen rak och ibland något konkav, länderna är breda och korta, korset långt och brett och antingen plant horisontellt eller stupande nedåt, bröstkorgen är välutvecklad och fyllig och bogpartiet snyggt sluttande.
  Benen är hårda med stora starka leder medellång underarm, god längd på låren, karlederna och skenbenen är korta, hovarna jämna och starka med bra naturlig ställning.

Avel
  Murgesehästarna föds i stort sett upp i ett område som omfattar Aqulien, Campagna Abruzzi, Basilicata och Calabrien. Aveln regleras på frivillig väg och varje år i december månad anordnas en utställning för hingstar i åldern mellan två och tre år i Matina Franca nära Taranto.
  Rasen föds upp i vilt tillstånd i en rätt så hård naturlig miljö, ganska högt över havet i slättlandskap och blandskog med lite nederbörd. Det är bara under kritiska förhållanden som hästarna tillföres extra foder i form av vete och korn.

Användningsområden
  Murgesehästen är både en rid- och vagnshäst. Men den används mest för lättare sysslor i jordbruket.
  Stona korsas ofta med lättare varmblodshingstar, och då får man fram hårda, sunda ridhästar med goda exteriörer.
Eva Eternell Hagen