Karabair
Historia och användningsområden
Karabairhästen kommer från Usbekistan och har ett mycket gammalt ursprung som dock är okänt, men dess utseende tyder på att den härstammar från araben.
Det finns tre typer av karabair: ridhästen som är snabb, elegant och stark, vagnshästen som är mera massiv och har längre rygg, samt en tredje typ som är tyngre och används både till ridning, körning och som packhäst.
Karabairen är väl lämpad för den bergiga terrängen och kan ta sig fram både säkert och fort på de brantaste och besvärligaste stigar. Den är mycket tålig mot köld och kan arbeta länge utan att bli trött. Kabardinen har för sina utmärkta kvaliteter använts för att förbättra andra raser och bidragit till utvecklingen av donhästen.
Exteriör
Mankhöjden ligger mellan 147 och 155 cm. Den kan ha alla fasta färger, men fux, grå eller mörkbrun är vanligast.
Huvudet är ädelt, torrt och ger ett vaket uttryck. Nosprofllen är rak, ganascherna är framträdande, öronen är långa och sitter brett isär, livliga ögon.
Halsen är av medellängd och muskulös, välutvecklad manke, rak rygg, välmusklat sluttande avrundat kors, lågt ansatt svans.
Bröstet är brett och djupt och bogarna är sluttande.
Benen är rejäla med starka senor och hovarna hårda och starka.
Rörelserna är kraftfulla och mycket lätta i alla gångarter.