Aftonbladet sport: Hästraser

Nyheter

Chris får berätta samma berättelse tusen gånger Läs Ronnie Sandahls krönika.

Nyheter

Jönssonligans plan hjälper inte ett Europa i skärselden Läs Staffan Heimersons krönika.

Logga ut

Tipsa oss 71000

Logga in Skapa inloggning Tipsa Aftonbladet Aftonbladet Shoppa

MÅNDAG 2011-12-19
Startsidan

Nyheter

Amerikansk Travare

Unghästflock med amerikanska travare.

Foto: EVA ETERNELL HAGEN

Historia
  Den första impulsen till att föda upp snabbtravande vagnshästar utformades genom improviserade löpningar på städernas gator vid mitten av sjuttonhundratalet fram till artonhundratalet. De första amerikanska hästarna som deltog i travlöpningar kallades för Canadian eller Nagansett Pacers. De var inhemska men samtidigt besläktade med de brittiska norfolk- och lincolntravarna. Från de koloniala varianterna kom hingstar som grundade beryktade familjer som exempelvis Copperbottoms och Hyatogas. Men dessa hästar överträffades snart av morganhästar, som de berömda hästarna Green Mountain Morgan, Ethan Allen och Black Hawk. Dessa familjer och champions har sedan haft en framträdande roll i skapandet av den amerikanska travaren.
  Stamfader till rasen är den engelska fullblodshingsten Messenger, född år 1780, som importerades till USA år 1788. Messenger har direkt eller indirekt genom sina ättlingar fått ett mycket stort inflytande på rasen. En annan häst som bidragit till uppkomsten och utvecklingen av rasen var norfolkhingsten Bellfounder, född år l817. Han importerades till USA år 1822 för att tillföra travaraveln nytt blod för att undvika för mycket inavel.
  Det allra viktigaste inflytandet på den amerikanska travarens utveckling hade hingsten Hambletonian 10, mer känd som Rydsyck's Hambletonian, som uppträdde år 1849. Rydsyck's Hambletonian var starkt inavlad på Messenger och går tillbaka på honom både på fädernet och mödernet. Han var en så framstående avelshingst att hela 90 procent av alla amerikanska travare härstammar från honom. Han har hela 1.300 föl efter sig och tre av dem har producerat de fyra nuvarande blodslinjerna: Happy Medium (som Peter the Great-linjen härstammar ifrån), Electioneer (som den numera Bingenlinjen härstammar ifrån) samt George Wilkes (som Axworthy- och McKinney-linierna härstammar ifrån).
  Travarloppen och travaraveln organiserades i början av 1870-talet. År 1871 bildades "National Trotting Association". och år 1887 grundades "American Trotting Association". Dessa sammanfattades sedan år 1938 i "United States Trotting Association". Den officiella stamboken upprättades år 1871 och den heter "Standard Bred Sires and Dams".
  Den amerikanska travaren benämns "The Standardbred" i sitt hemland. Detta kommer sig av att man förr testade ostartade travare för att utröna om de kunde trava en engelsk mil inom en viss "standard" angiven tid innan de kunde få tillstånd att delta i offentliga löpningar. Denna standard ligger idag på 2 minuter och 22 sekunder.
  Inte bara travare utan även passgångare benämns som standardbred. Passgången är snabbare är traven och tillåts därför inte i travtävlingar. I USA arrangeras särskilda löp för passgångare.

Exteriör
  Mankhöjden varierar allt från under ponnymåttet upp till 165 cm. Förekommande färger är brun, fux, svartbrun, svart och i sällsynta fall också skimmel och rödskimmel.Huvudet är ofta oädelt, långt och något stort, ofta med något konvex nosprofil, långa öron, livliga ögon och tydliga käkar.Halsen är lång, platt och rak. Manken är inte särskilt utpräglad men muskulös, lång vek rygg som ofta har otillfredsställande förbindelser med bakdelen, korset är långt, brett, stupande och överbyggt (s.k. trotting pitch), långa tydliga sittbensmuskler, indragen buk, stupande bogar som dock är muskelfyllda i riktig "travarvinkel" till de långa överarmarna. Benen är smäckra, skenbenen är korta och hasarna mycket lågt ansatta, alla fyra benen är ofta dåligt inskenade med långa stupande kotor, hovarna är välformade, och benställningen är ofta kohasig.
  I tävlingstraven och passgången har standardbredden stor bogfrihet, bakbenen träder utvändigt förbi de avtrampade frambenen. Travstegen är långa, flacka, snabba, vägvinnande som är utdragna i en svävningsfas. Skritten är ofta kort i steget och galoppen klumpig och lite ostadig.

Eva Eternell Hagen