Dressyren är grunden för all ridning och det är ett måste att kunna grunderna i dressyr för att kunna rida de andra ridsportsgrenarna. Dressyr kan delvis jämställas med hästens lydighet för ryttarens hjälper, därför måste alla hästar, oavsett vilken ridsportsgren de rids i, tränas i dressyr. Dressyren lär inte bara hästen att bli lydig för ryttarens hjälper utan den gymnastiserar också hästen så att den bygger upp muskulaturen och samtidigt blir smidig. Dressyr är inte bara en sport utan på sätt och vis också en konst. Häst och ryttare ska vara så samspelta att man helst inte ska kunna se de hjälper som ryttaren ger hästen. Riktigt utförd ska dressyr se väldigt lätt ut, men inte bara det, röreslerna ska också kännas lätt för både häst och ryttare. Vägen dit är dock inte lika lätt utan kräver mycket träning. Både häst och ryttare måste vara helt i balans i alla moment. Hästen måste vara mjuk, lösgjord och trampa under sig med eftergift i nacken. Vid dressyrtävling bedöms samspelet mellan häst och ryttare. Ryttaren skall rida ett bestämt program på en 20x40 eller en 20x60-bana. En eller flera domare bedömer hästens gångarter, lydnad och hur rörelserna utförs. Viktigt vid bedömning är ryttarens sits och inverkan. Rörelserna i dressyrprogrammet är indelade i olika bedömningsgrupper med betyg i skalan 1 till 10. Betyg 5 är med tvekan godkänt, betyg 6 är godkänt. Om ryttaren överskrider maxtiden får denna poängavdrag. Också vid felridning får ryttaren poängavdrag. Klasser i dressyr finns från Lätt C till Grand Prix. Det finns också kür där ryttaren rider ett eget fritt program till självvald musik.