Aftonbladet sport: Hästfoder

Nyheter

Chris får berätta samma berättelse tusen gånger Läs Ronnie Sandahls krönika.

Nyheter

Jönssonligans plan hjälper inte ett Europa i skärselden Läs Staffan Heimersons krönika.

Logga ut

Tipsa oss 71000

Logga in Skapa inloggning Tipsa Aftonbladet Aftonbladet Shoppa

MÅNDAG 2011-12-19
Startsidan

Nyheter

Hösilage

Hösilage i storbal. Foto: Eva Eternell Hagen.

Utfodringen av hösilage har ökat under senare år. Agronom Cecilia Müller på SLU i Uppsala arbetar med frågor kring hösilage.

Vad är hösilage?
- Ensilage och hösilage är ett annat sätt att konservera gräs på än hö. Hösilage är en benämning som folk har hittat på i efterhand kan man säga. Hösilage är en sorts ensilage och det finns inga definierade gränser vad som skiljer dessa två åt. Ensilage med högre torrsubstanshalter brukar kallas för hösilage. All ensilering bygger på en mjölksyrajäsning som kräver en helt syrefri miljö. Vid höga torrsubstanshalter kommer den här mjölksyrajäsningen inte att bli så stor. Konserveringen av ensilage med höga torrsubstanshalter bygger alltså mer på en syrefri miljö än på en mjölksyrajäsning, berättar Cecilia.
-Anledningen till att hösilaget blivit populärare är att höproduktionen är väldigt väderberoende. Den här hösten har ju varit väldigt blöt, vilket har lett till att höet har tagit upp fukt från luften. Fukten gör att mögel kan börja växa, vilket i sin tur ger ett dammigt och mögligt hö. Om man ska jämföra med ensilaget med hö finns det lite större möjligheter att kombinera ett högt näringsinnehåll med en bra hygienisk kvalitet i ensilaget. De somrar som det bara regnar och regnar får man ju vänta med höskörden. En sen skörd innebär ett förvuxet gräs med lågt näringsinnehåll och låg smältbarhet. Sena skördar innebär ofta också ökad risk för mögeltillväxt i höet på grund av att det är svårare att torka gräset ordentligt.

Hur ska hösilage hanteras?
   - Lagring av balar ska ske på ett område där det inte finns gräs utan på en avjämnad och gärna grusad yta. Det håller gnagare borta. Det är också att rekommendera att sätta upp ett nät ovanför balarna för fåglarna. Man bör inspektera ballagret då och då och laga eventuella hål så fort som möjligt. En bal som det gått hål på och som inte lagats är i de flesta fall otjänlig som foder. Man får öppna och lukta och titta på den. Ensilaget ska ha en lite grön till brun färg och det får inte vara slemmigt eller ihopkladdat, utan det ska se ut som gräs. Lukten ska vara frisk och lite syrlig. Luktar det som härsket smör eller ammoniak bör man kassera balen för då har det förmodligen skett en klostridietillväxt. Det behöver inte vara den allvarliga bakterien Clostridium botulinum som har utvecklats, men en klostridiejäsning är ett tecken på att något inte står riktigt rätt till i balen.
   - Om man ska ha storbal krävs det minst tio hästar för att en sådan ska gå åt inom tre dagar. Under varma höst och vårdagar är hållbarheten på en öppnad bal kortare än under vintern, och man skall inte räkan emd att balen håller sig längre än tre dagar under de varamare perioderna. Kalla vinterdagar håller sig ensilaget i regel längre än tre dagar. När en bal öppnas får luftens syre fritt tillträde till ensilaget och det sätter igång en förskämningsprocess. Förskämningsprocessen i sin tur går olika fort beroende på luftens temperatur, luftens fuktighet, ensilagets torrsubstans samt ensilagets hygieniska kvalitet från början.. Ett bra hösilage luktar inte illa, det ska lukta friskt och gott. Ensilage är precis som hö, det finns bra producerat och mindre bra producerat. Se till att köpa vallfodret från en seriös foderproducent.
  - Det finns mindre förpackningar också, som passar bättre till stallar med få hästar. Tyvärr är det inte så många som producerar just de små balarna, det är dyrare att producera dem och det är därför ett högre pris på småbal än på storbal. Men det är på gång det här med småbal, säger Cecilia.

Hästar som äter hösilage ute i hagen. Foto: Eva Eternell Hagen.

Vad säger du om botulism och vaccination?
- Det är ett avgörande som varje hästägare måste ta. Det går inte att ge någon generell rekommendation, tycker Cecilia.
- Botulism är en förgiftning som är obotlig. Man kan inte rädda en häst som fått det. Det som hästen förgiftas av är ett bakteriegift, det giftet produceras av en bakterie som heter Clostridium botulinum. Bakteriens sporer finns i jorden och jord kan ju lätt komma med i ensilaget. När bakterien kommer med i ensilaget kan den börja tillväxa och producera giftet botulin. Att det är syrefritt är en förutsättning för att bakterien ska leva. Men det är också så att botulism är en väldigt ovanlig sjukdom. Den här bakterien begränsas också av höga torrsubstanshalter. På grund av detta vill många hästägare ha ett hösilage med så hög torrsubstans som möjligt. Det finns dock begräsningar även "uppåt" - ett hösilage med mycket höga torrsubstanshalter är mer utsatt för mögeltillväxt, framför allt på våren när utetemperaturen börjar pendla ganska ordentligt mellan natt och dag. En torrsubstanshalt mellan 50-65 % är därför det optimala.

Hur ska hösilage utfodras?
- Ensilaget innehåller mera vatten än höet gör, därför måste man ge mer ensilage än hö. Hur mycket mer ensilage eller hösilage man skall ge beror på vilken torrsubstanshalt ensilaget/hösilaget har. Om man kommer i det läget att givan av ensilage ger för mycket näring, för mycket energi och protein, byter man ut något kilo ensilage mot något kilo halm istället.
- Ett foderbyte måste ske enligt konstens alla regler så att tarmfloran hänger med, dvs långsamt och successivt. Begär alltid analys när man köper så att man vet protein- och energiinnehåll och kan anpassa kraftfodret efter det. Ensilage eller hösilage innehåller ofta mer näring per kg torrsubstans än vad hö gör, vilket i praktiken innebär att kraftfodergivan kan och bör sänkas.

Är hösilage bättre för hosthästar?
-Hösilage är ett bra och dammfritt foder och rekommenderas till hosthästar. Givetvis måste hösilagets hygieniska kvalitet vara utan anmärkning, det får inte finnas mögel i det.

Hösilage äter hästarna upp fortare än höet, sedan står de och har inget att göra. Vad säger du om det ?
- Hästar har ett behov att få tillräckligt mycket fibrer i sin diet. Eftersom hösilage och ensilage innehåller mer vatten och mindre torrsubstans än hö per kilo, måste man ju ge mer ensilage än hö eftersom det är i torrsubstansen näringen finns. Givan blir alltså större och kompenserar därmed till stor del att hästarna äter upp ett blötare material fortare än ett torrare. Hästar som äter upp fort i alla fall och blir rastlösa bör man sänka kraftfodergivan och öka hösilagegivan till istället. Man bör också komplettera med halm om det är möjligt (ej till hosthästar).
-Se till att få ett ensilage eller hösilage som näringsmässigt är anpassat för den hästkategori som skall äta fodret. Ett digivande sto med föl har ett mycket högre näringsbehov än en ponny som motionsrids, något att ta hänsyn till i valet av grovfoder, säger Cecilia.

Eva Eternell Hagen
ridsport@aftonbladet.se