Mätning
När hästen skall stambokföras mäter man hästen och måtten tas upp i rasstamboken. Måtten tas för att man skall få en uppfattning om hur stor hästen är, vilka proportioner den har och hur grov den är.
De vanligaste måtten man tar är mankhöjd, bröstomfång, framknäets omfång, framskenans bredd och framskenans omfång. Andra mått kan också förekomma. Alla mått skall tas från hästens vänstra sida och anges i centimeter. Hästar och ponnyer växer länge och hur länge de växer är individuellt och beror också på vilken ras hästen är utav. Därför slutmäter man inte ponnyer förrän de är sju år. Det är särskilt viktigt att ponnyer får en riktig slutmätning eftersom de är indelade i kategorier i tävlingssammanhang.
De hjälpmedel man använder är stångmåttet som man mäter hästens mankhöjd och eventuellt korshöjden med, ett måttband för att mäta alla omfång med och ett klavmått för att mäta bredden på skenbenet.
Mankhöjden
När man skall mäta mankhöjden måste hästen först ställas upp på ett jämnt, hårt och icke sluttande underlag för att måttet skall bli så exakt som möjligt. Faktorer som marklutning, ojämnheter i marken, hästens hållning, hur den står uppställd med benen, muskelspänning och annat kan inverka på mätresultatet. Man kan därför få olika mått på samma häst. Om hästen har skor på sig drar man av skornas tjocklek på mätresultatet.
Ställ stångmåttet lodrätt och läs av höjden från amnkens högsta punkt. Gör gärna om mätningen ett par gånger för att kontrollera resultatet.
Bröstomfånget
Bröstomfånget mäter man med måttband som dras runt bröstet strax bakom manken och i sadelgjordsläget. Se till att bandet är rakt, väl sträckt och inte ligger i en båge på högersidan.
Hästens längd
Hästens längd mäter man från bogspetsen till sittbensknölen.
Framknäets omfång
Omfånget runt framskenan mäts med måttband direkt under knäet.
Framskenans bredd
Bredden på framskenan mäts med ett klavmått på skenans smalaste ställe. Klavmåttet skall tryckas ihop ordentligt runt skenan.