|
|
|
|
|
1955: Gösta Löfgren, Motala AIF
Gösta Löfgrens fotbollskarriär är en av svensk fotbollshistorias allra märkligaste. Han debuterade i allsvenskan som 35-åring då han lyckades föra upp Motala i högsta serien. I kvalet 1957 slog man ett stjärnspäckat Örgryte med Gunnar Gren, Agne Simonsson och Rune Börjesson. Innan dess hade han hunnit bli bronsmedaljör i OS 1952, delaktig i VM-silvret 1958 och spelat 40 landskamper. Debuten i landslaget ägde rum i Florens mot Italien. Sverige lyckades mycket överraskande få oavgjort och målskytt var Gösta ”Lövet” Löfgren. Gösta Löfgren var med i VM-slutspelet i Sverige men spelade bara en match, 0-0 mot Wales på Råsunda. När Motala misslyckades att ta sig tillbaka till allsvenskan flyttade Gösta Löfgren till IFK Norrköping där han debuterade våren 1960. Där fick han också sin första och enda guldmedalj - som 37 år gammal. I laget fanns även Guldbollen-vinnarna Åke ”Bajdoff” Johansson, Bengt ”Zamora” Nyholm och Torbjörn Jonsson. Gösta Löfgren gjorde sig känd under sin karriär som en teknisk, snabb och målfarlig spelar som sköt hårt med båda fötterna. Många minns hans genomskärare och crossbollar. Den enda påtagliga svagheten han ansågs ha var huvudspelet men det förklarade han med ” Är det inte f-o-tboll det heter?” |
Gösta Löfgren.