|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Ett VM-brons är helt...underbart
Om loppet är kanske inte så mycket att säga. Ludmila kom efter i starten. Det skilde en meter vid första häcken, två meter vid tredje. Hon hann ta in det mesta men inte de sista centimetrarna. Dessutom hade ju Gail Devers en sensationell tid. VM:s mest nervösa stund Jag kommer tillbaka till er, i kväll har jag tid att babbla, sa Ludmila till pressen och gick till nån dopingkontroll eller nån tv-studio efter loppet. Så ser en lycklig människa ut, tänker jag. Så ser en kvinna ut som vunnit brons men det är ett guld eller en bragd eller en miljon dollar eller några miljoner människors kärlek. Ludmila är en ytterst speciell känslomänniska. Jag har beskrivit det några gånger. Hon kan berätta fullständigt förtjust på en presskonferens, jag tror det var i Atlanta, att hon är så förundrad över den svenske mannen och hans egenskaper. Hon grät av lycka Jag älskar att prata men Johan, han tycker bäst om att tiga... men jag har förstått att det är så det är i Sverige. Sanna ord, antar jag. Och att Ludmila älskar att prata är inget vi som följer henne i mediekåren kan undvika att se. Det gäller bara att nagla fast henne i ett hörn och ställa ett par frågor så är hon fast och slutar aldrig förrän hennes man Johan rycker undan henne. Kanske vill han tiga en stund ihop med henne. Kanske vill han bara skydda henne från att tömma ut alltför mycket energi på att prata. Men Ludmilas känslighet kunde alla tv-tittare se efter semifinalen i fredags när hon storgrät av lycka. Jag fick en personlig upplevelse av hur hon fungerar när Johan direkt efter Stadiongalan tog mig avsides och tackade för vad jag skrivit om hennes cancer. Jag hade bland annat skrivit: Ludmila ville inte att artiklarna om hennes sjukdom skulle bli några snyfthistorier. Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig, sa hon. Nu väntar ett annat race... Kanske inte. Men vi vill gärna delta en smula i din kamp för att komma tillbaka, Ludmila. Johan berättade att när Ludmila fick tag på Aftonbladet i Spanien och läste de här raderna så började hon storgråta. Kanske anade hon inte det stöd hon har. Kanske anade hon inte den massiva kärleken hon fått de senaste dagarna från Sverige. Ett stöd som blivit till ett slags Ludmila-feber och gav tv rekordsiffror i går kväll.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 |
|
DAGENS SPORTFRÅGA: Tycker du att Ludmila Engquist ska få Bragdguldet i år? Skriv själv: En hälsning till Ludmila | Tyck till om VM
|