Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSport
TISDAG 23 FEBRUARI1999
  

En svart dag – men det är snart glömt
RAMSAU am DACHSTEIN. Inte ofta en svensk förbundskapten utan förbehåll ber svenska folket om ursäkt och kallar sitt landslags insats för ”urusel”.
  Men så var den svenska insatsen på 10 km klassisk stil i Ramsau-VM också exceptionellt dålig.
  Bäste svensk på 17:e plats – och man skulle kunna tro, att måndag 22 februari 1999 är svensk skidsports svartaste dag genom tiderna.
  Faktiskt inte. Vi glömmer snabbt.

Text: Lasse Sandlin   Men nog är det märkligt, att när vi utser Norges vallachef till förbundskapten för vårt landslag, så vallar man omedelbart bort sig.
  Och dom där vallaburkarna som Magnar Dalen påstods ha snott med sig från Norge, borde han väl snarast lämna tillbaka?

Djupdykningar kan mätas på olika sätt. Men vi behöver inte gå längre tillbaka än ett drygt år för att hitta en sämre ”bäste-svensk”.
  Till Hakuba och Nagano-OS förra vintern då motsvarande lopp kördes, 10 km klassiskt torsdag 12 februari 1998. Två svenskar startade. Niklas Jonsson bäst som 25:e man, Henrik Forsberg på 56:e plats.

Det gick inte att analysera
  Den gången var Niklas Jonsson sen näst bäst i fristilen, slagen bara av Alsgaard och gav en föraning om femmilen.
  Nu är läget annorlunda, eftersom Niklas till skillnad mot ifjol också har en misslyckad tremil bakom sig. Med tom blick satt han nån timme efter loppet och försökte analysera. Men det gick bara inte.
  Det har alltså funnits värre dagar, men det värsta med en usel start på en jaktstartshalva är att två dagar blir helt förstörda. Även denna tisdag.
  Detta kommer dock att ändras redan till nästa VM, Lahtis 2001. Då körs både klassisk och fristil samma dag – 10 km vardera – och dessutom blir det inga medaljer i halvtid.

Guldmedalj till Elofsson – en utopi
Liten tröst en dag som denna då jag inser, att mitt tips med guld till Per Elofsson idag är en utopi.
  Denne håller i alla fall humöret uppe.
  – Ska du med på en skidtur? raljerar han med glimten i ögat.
  Per fyller 22 i april, och 22 är något av ett nyckeltal i skidkretsar.
22 var Thomas Wassberg när han slog igenom 1978 men skadades i en bilolycka inför Lahtis-VM.
22 var Gunde Svan när han fick sitt genombrott i Sarajevo-OS 1984.
22 var Thomas Eriksson när han vann tremilen i Oslo-VM 1982.
Den svenska mardrömsstarten på VM gör, att jag inte ser nån annan chans att få fart på det här gänget, än att göra ”en Bosse Alm”.

Nu flyger jag hem – grattis, grabbar
  Bosse Alm var sportchef på Göteborgs-Posten 1978, då VM gick i Lahtis.
  Efter en tremil med Sven-Åke Lundbäck som sexa och bäste svensk och en 15 km med samme Lundbäck som sexa och bäste svensk, så konstaterade kollega Alm, att här var ingen idé att vara kvar.
  For han alltså hem, drog vidare till Kanarieöarna varpå Thomas Magnusson i stafetten gjorde sitt klassiska ryck kilometern före mål och förde Sverige till seger i stafetten, varpå Sven-Åke Lundbäck vann femmilen.
  Så efter dagens jaktstart gör jag ”en Bosse Alm” och flyger hem till Stockholm.
Stafett och femmil återstår – grattis, grabbar!
  Kanske vågar också solen nu titta fram. Eppa woi – sannolikt, på ramsauerdialekt.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: [email protected]
telefon: 08-725 2000
fax: 08-600 01 77


   
 MER SPORT