15.42: ”Ibland är det snurrigt”. Från morgon till kväll jagas svenskan av journalister och autografjägare. Foto: BJÖRN LINDAHL

I den lilla byn inte långt från gränsen till Österrike har världens bästa skidskytt sitt andra hem. Varje försäsong tillbringar Magdalena och de andra landslagsåkarna en dryg månad hos sin tyske tränare Wolfgang Pichler.
  – Första gången jag bodde här var 1996. Det känns lite som hemma, säger hon.
  Men det är inte bara Magdalena Forsbergs röst som hörs i Feriehaus Bautz. Totalt befinner sig tio aktiva, ledare, tränare och vallare på samma adress.
  De hjälps åt med maten, tvätten och att sprida ut kläder där de helst inte ska ligga.
   Vilken är din roll i skidskyttefamiljen?
  – Jag tycker det är kul att laga mat. I går gjorde jag pasta med en sås av tonfisk, kapris och vitlök. Mammarollen? Ja, kanske det.
  I sällskapet är det svårt att få en lugn stund för sig själv, men Magda hittar en lucka på fredagskvällen. Det är då hon utför sina ritualer.
  – Jag har aldrig berättat det för någon, men jag äter alltid mjölkchoklad och målar naglarna kvällen före en tävling, säger hon och bjuder på en bit Milka.

Det har blivit tävlingsdags. Klockan närmar sig nio när Magdalena motvilligt lämnar sängvärmen för att ta plats vid frukostbordet. Landslagskompisarna har nästan ätit klart.
  – Jag har en förmåga att vara uppe för sent, ursäktar hon sig.

19.14: Magdalena Forsberg laddar upp på sitt eget speciella sätt dagen före tävling. Inför varje tävling i världscupen målar hon naglarna och äter choklad. Foto: BJÖRN LINDAHL

Skidskytte är en lika publikvänlig som märklig sport. När Magda kommer in till den andra, stående skjutningen sätter hon de fem skotten på bara några sekunder.
  Med vetskapen om att hon har 160 i puls borde det vara lättare att sätta fem straffar i basket under ett pågående epilepsianfall.
  – Jag tvingar mig att andas lugnt, säger Magdalena.
Hur tusan lyckas du med det?
   – Träning, träning, träning. När jag började med det här var jag rädd för att missa, men nu finns inga sådana tankar.

Magdalena har inte hunnit lämna stadion förrän den stora segerfesten är i gång. Men det är bara åskådare som deltar. I ett stort tält på den ännu större parkeringen spelar ett band. Thomas sjunger med. Han har åkt från Frankfurt med sina polare.
  – Jag gillar skidskytte – och inte minst festen efteråt. Det blir så här i kväll, säger han och lyckas på något märkligt sätt vingla med armarna.
Vad tycker du om Magdalena Forsberg?
   – Hon är bra – och en mycket vacker kvinna.
  Hela stället andas pilsner, glühwein och jägermeister. Det starkaste Magdalena kommer i kontakt med är vapenfett. Trots att hon just har skrivit idrottshistoria hinner hon inte fira.
  Prisutdelningen följs av intervjuer, dopningsprov, fler intervjuer, hemtransport, mat, ännu fler intervjuer, löprunda, dusch, vapenvård, och om möjligt ännu fler intervjuer.
  – Det har varit väldigt mycket ståhej. Jag får knappt någon tid över för mig själv, säger hon.
  Telefonen ringer i ett. Till slut tröttnar Magdalena och ber den som svarar att säga att hon är upptagen. Det är hon i och för sig. I sovrummet sitter hon på golvet och rengör sitt vapen.
Får någon annan röra din bössa?
   – Ja, det gör inget. Men så fort pipan har fått rumstemperatur gör jag alltid vapenvård själv. Jag är inte så rädd om den som jag borde vara. Den ser lite skamfilad ut.
  Magdalena har så mycket att göra att hon får skynda sig till prisutdelningen i centrum. Hon tar sig ändå tid för några av fansen.
  – Super!
  Den gamla kvinnan skiner upp när hennes bratwurstsvullne make stapplar fram och visar sitt programblad.
   Magdas namnteckning är orsaken till den stora glädjen.

18.07: Magdalena har just blivit den första skidskytten som vunnit sex raka världscupsegrar. Men när hon sätter sig för att rengöra bössan ser hon mer trött än lycklig ut. Foto: BJÖRN LINDAHL

Stefan Holm

Magdalena avslutar kvällen med middag med tre sponsorer. Men det sker inte problemfritt.
  Middagarna äger rum på tre olika restauranger och prisutdelningen drar ut på tiden. Funktionärer håller undan fansen så att svenskan ska kunna ta sig till bilen där Wolfgang Pichler och Henrik väntar.
  Hon är redan försenad när hon tar plats i baksätet.
   Festblåsan som väntar därhemma får komma till användning en annan gång.
  Men naglarna är ju trots allt målade.