Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSport
LÖRDAG 4 NOVEMBER 2000
 
  

Råsunda 5
oktober 1941

Tyska landslaget poserar med Hitlerhälsning på Råsunda. Landskampen spelades mitt under brinnande världskrig i oktober 1941. På läktaren fanns bland andra statsminister Per Albin Hansson och kung Gustav V Adolf. ”Säsongens stoltaste ögonblick”, står det om matchen i fotbollförbundets årsbok.
14 landskamper under kriget
Sveriges idrottsutbyte med Tyskland ökade kraftigt efter att Hitler kommit till makten 1933.
  Efter krigsutbrottet i september 1939 följde Sverige principen att inte tävla mot krigförande länder.
  Ett år senare ändrade man på den regeln.
  Noterbart är att Sverige inte hade en enda landskamp mot något allierat land.
  Sista landskampen mot Hitlertyskland var i boxning, den 24 januari 1943 i Stockholm. Ungefär samtidigt vände krigslyckan för tyskarna vid Stalingrad.

”Det är hög tid att diskutera idrotts-
rörelsens agerande...”

Idrott och politik hör inte ihop.
  Säger idrottsrörelsen.
  – Det stämmer inte. Det räcker att se på det stora idrottsutbytet med Nazi-Tyskland, säger Jan Karlsson, tidigare professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
  
Han arbetade från 1965 till 1977 som forskare på GIH i Stockholm med skidåkare som specialområde.
  Därefter har han arbetat på Karolinska institutet och på sjukhus i Danmark och USA.
  Han berättar att han varit intresserad av Samfundet Manhem och dess skapare Carlberg sedan ungdomen och att Clarence von Rosen inte var den ende nazisten i idrottsrörelsen.

”Klippkort till Sydafrika”
  
– Där fanns fler. Kanske är det en av orsakerna till att idrottsrörelsen så sällan vill prata om åren före och under kriget.
  Det är fortfarande känsligt.
  – Så sent som på 60-talet, då jag började på GCI, som GIH då hette, fanns där många nazister och fascister. Det var dock inget som det talades öppet om.
  – Jag vet också att många på GCI med jämna mellanrum åkte till Sydafrika av politiska skäl. De hade nästan klippkort dit.
Vad bör man göra?
  
– Statsminister Göran Persson har satsat mycket pengar och prestige i projektet ”Levande historia” och upplysning kring Förintelsen och nazismen. Hittills har man glömt eller undvikit att beröra idrottsrörelsens roll.
  – Det är nu hög tid att även diskutera idrottsrörelsen agerande. Jag tycker dessutom att det är direkt oanständigt att von Rosens pokal fortfarande delas ut.

Skrivit böcker om nazism i Sverige
  
Karl Alvar Nilsson, fd major i armén och pensionerad administrativ chef inom skatteförvaltningen, har skrivit flera böcker om den svenska nazismen, bland annat ”Svensk överklass och högerextremism under 1900-talet”.
  – Bröderna von Rosen var viktiga inom överklassnazismen. De var med och introducerade nazismen i de övre samhällsskikten i Sverige.
  Docenten och lundahistorikern Sverker Oredsson kom för några år sedan ut med en bok som bland annat behandlade de starka protester som utbröt bland Lunds akademiker när tio judiska läkare skulle få inresetillstånd 1939.
  – Några av dem som omnämndes som drivande i kampanjen mot de judiska läkarna hörde av sig. Även några släktingar ringde och var arga. Det är känsligt att forska i det här ämnet. Men det ska inte vara ett hinder för att också undersöka idrottsrörelsens historia, säger Sverker Oredsson.

Hitler godkände Tysklands
deltagande i Finnkampen

1941, då Tyskland bland annat ockuperat Norge och Danmark, möttes Sverige och Tyskland i tio officiella landskamper.
  Några landskamper med de allierade ägde aldrig rum.
  Historikern Per-Olof Holmäng berättar i sin doktorsavhandling ”Idrott och utrikespolitik” om några mycket intressanta händelser i svensk idrotts historia:

1934 : Svenska landslaget i fotboll hälsade publiken med fascisthälsning vid en match i Bologna den 27 maj. Fyra dagar senare i Milano upprepades hälsningen. På hemvägen spelade svenskarna en match i Frankfurt. Landslagsledningen beordrade spelarna att göra nazisthälsning. De vägrade dock.
1934 : Landskamp i friidrott på Stadion i Stockholm. Trots protester hissades både tyska flaggan och nazistfanan.
1935 : Landskamp i fotboll mellan Sverige och det nazistiska Tyskland på Stadion i Stockholm. ”Töm Stadion”, uppmanade fackföreningsfolk. Uppmaningen följdes av få.
1936 : Kölns stadslag gästar Göteborg för att spela en fotbollsmatch mot Göteborgs-alliansen. Fackliga centralorganisationen (LO:s lokalorganisation) kräver att matchen stoppas och hotar med bojkotter och repressalier. Efter FCO:s krav vill inga spelare i IFK Göteborg eller Gais vara med. Däremot är nio spelare från Örgryte intresserade av att spela. Alliansen förklarar att man vill flytta eller ställa in matchen. Svenska Fotbollförbundet kräver då att Alliansen genomför matchen (om man vill fortsätta att möta utländska lag). SFF kontaktar också LO:s ledning som förmår FCO att häva bojkotthotet. Matchen spelas den 12 juni inför endast 2 000 åskådare.
1940 : Vid Finnkampen i friidrott i Helsingfors fick Tyskland vara med. Deltagandet ansågs så prestigefullt att det godkändes av Hitler personligen.
1940 : Trelandskamp i skytte mellan Tyskland, Finland och Sverige. Svenske OS-guldmedaljören Bertil Rönnmark vägrar vara med, eftersom han ansåg landskampen var propagandajippo för Nazi-Tyskland.
1941 : Sverige och Tyskland möttes i en landskamp i fotboll på Råsunda. Kung Gustav V och prins Carl Gustaf fanns på plats och hälsade på spelarna före matchen. Även den svenske statsministern Per Albin Hansson satt på läktaren och deltog i banketten efteråt. ”I det stora spelet har det väl ingen betydelse”, antecknade han efteråt.
1942 : När Sverige skulle möta Tyskland i fotboll i Berlin fick en av landslagets ledare, Carl Linde, inte inresetillstånd efter att han skrivit negativt om Tyskland. Landslaget valde att ändå åka.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-725 2000
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
 MER SPORT